När forskningschefen vid AstraZeneca, Jan Lundberg, hoppade
av sitt jobb för två veckor skapade det viss oro i det svenskbrittiska
bolaget. Lundberg, 56 år, som är en av världens mest meriterade forskare,
var inte bara känd som en omdömesgill person som hade koncernchefen David
Brennans öra. Han är också en stark personlighet som ledde ett av
koncernens viktigaste arbeten – att effektivisera och förkorta perioden som
det tar att utveckla nya mediciner.
Som den ene av två svenskar i AstraZenecas nio personer starka koncernledning
var han dessutom en av dem som bolagets många svenska anställda förmodade
hade till uppdrag att försvara svenska intressen i det multinationella
bolaget. Nu finns bara en svensk kvar i toppen.
Efter 14 år på företaget fick han nu, den 13 november, lämna bolaget med
omedelbar verkan. En pressträff som skulle ha hållits nästa vecka ställdes
in. När Affärsvärlden når honom för att fråga om hur han ser på sitt nya
uppdrag är han hemma i sin bostad med full lön och vill inte svara på frågor
eftersom han har lovat att inte uttala sig på den här sidan nyåret. I
januari börjar han på sitt nya företag, amerikanska Eli
Lilly, och då kanske han kan bli intervjuad:
-Jag har alltid haft en otrolig respekt för kvaliteten på personalen,
forskningen, och produkterna vid Lilly, säger han i alla fall artigt i en
kommentar till avhoppet till konkurrenten.
Med jobbrockaden, från posten som forskningschef vid AstraZeneca till
motsvarande uppdrag i Eli Lilly, går det att finna en annan bra förklaring
till.
Det handlar förstås om löneläget.
Lönerna i den amerikanska läkemedelstoppen är nämligen i en helt annan
division än i den svenskbrittiska. AstraZeneca uppger inte i
årsredovisningen vad just forskningschefen tjänar. Det framgår däremot att
koncernchefen David Brennan förra året fick en totalersättning på 4,7
miljoner dollar och att två av hans närmaste chefer och tillika
styrelseledamöter tjänade 2,0 respektive 2,4 miljoner dollar. De senare
nivåerna stämmer ungefär med de nivåer som Jan Lundberg har deklarerat för
de senaste åren. Enligt skatteverket hade Jan Lundberg under de senaste två
åren (2006- 2007) en genomsnittlig lön på 14,5 miljoner kronor (20 mkr 2006
och 9 mkr 2007)
I Eli Lilly fick koncernchefen John C Lechleiter förra året långt mer
än dubbelt så mycket som sin svenskbrittiska kollega, över 12 miljoner
dollar, cirka 85 miljoner kronor i lön, ersättning och aktier. Men
forskningschefen Steven M Paul, som nu går i pension efter två år mer
på Eli Lilly (16 år) än vad Jan Lundberg har bakom sig på AstraZeneca, har
också bra betalt. Enligt årsredovisningen fick Steven M Paul 5,7, 6,0 och
6,5 miljoner dollar i lön och övrig ersättning under de tre senaste åren.
Det är ungefär 25 procent mer än vad till exempel AstraZeneca-chefen fick.
Det betyder med andra ord cirka 40 miljoner kronor årligen till Jan Lundbergs
företrädare.
Se
en kopia av uppgifterna om chefsersättningarna i Eli Lillys årsredovisning
för 2008 här.
Denne får dessutom fina extra avgångsvillkor, vilket framgår av en anmälan
till USA:s finansinspektion SEC i förra veckan. Steven M Paul får 2 miljoner
dollar extra bara för att han pensionerar sig.
Det är inte känt vilken lön som den nytillträdande svenske forskningschefen
ska få på sitt USA-jobb. Men det vanliga är att det inte blir någon
lönesänkning jämfört med vad företrädaren har. Snarare kan han räkna med
några procents löneökning.
Det skulle betyda att Jan Lundberg kan räkna med en lön från nästa år som
ligger ungefär 3-4 gånger högre än vad han har nu.
Och med en lön på 40 miljoner kronor skulle han kvala in på förstaplats i den
svenska direktörslöneligan. En sammanställning som tidningen Dagens
Industri gjorde i måndags (se
länk här) visar att Leif Johansson, Volvochefen, toppar
den inhemska svenska chefslönelistan för förra året med inkomster av tjänst
på 35 miljoner kronor.
Kommentarer
Vad tjänar det till att betala dessa höga chefslöner? Det kommer ju ändå inte fram några nya produkter som når marknaden
Vad tjänar det till att betala dessa höga chefslöner? Det kommer ju ändå inte fram några nya produkter som når marknaden
Nej, det är knappast troligt att Eli Lilly är så pass mycket bättre på produktutveckling och på att skapa värde för aktieägarna, att det motiverar löneskillnaderna. Eli Lilly har haft en bra mycket sämre utveckling på börsen än AstraZeneca, och ligger totalt sett på minus idag jämfört med för fem år sedan. Så löneskillnaderna motiveras knappast av höga prestationer, snarare av att lönerna i USA har spårat ur fullkomligt. Allt handlar om att bli så rik som möjligt, snarare än att verkligen göra skillnad.
När chefslönerna är höga blir cheferna giriga.
Det är stora löneskillnader även i toppen inom ett företag, och toppjobben är få.
Cheferna inser att de har mer att tjäna på att bekämpa andra anställda än att göra det som är bra för företaget. Så cheferna har fullt upp med att spinna nätverk, springa omkring och göra reklam för sig själva och intrigera.
Han har ju som det nämns i artikeln förkortat utvecklingstiderna, det ger miljarder i slutändan.
Han är antagligen mer förtjänt av det än vilken VD som helst, också om man ser till ägarna. Som jag brukar säga, varför är det självklart att VD ska ha mest? Denna person sitter nog inne med en unikare kompetens, alltså borde hans lön vara högre.
Vad är det som Zlatan gör som gör han förtjänt av 120 miljoner kronor om året?
Varför klagar inte folk på det?
En del klagar på det men det är ett så uttjatat argument att diskussionen anses avslutat och den som nämnt Zlatan förlorade.
Att vissa idrottsmän har så mycket som de har är av 2 anledningar.
1. Zlatan är faktiskt i bevisat världstopp, det finns inte ens 30 jämnförbara.
2. De får pengarna av sponsorerer, alltså av samma VDs som folk klagar på, ergo pengar slösas på fel sätt. Bevisa att laget du håller på ger mera reklam än en räddningskampanj i Somalia gör så kanske, ju mer sporten ses desto större pengar. Formel 1 verkar ju vara lite vilse då, med sin begränsade TV ( jag har och följer iof). Mercedes har köpt Brawn GP säger jag bara för att...
Det är väll inget kostigt med det. Jag är en vanlig elektroingenjör som arbetat 5år i USA. Jag tjänade också ungefär 3ggr så mycket som jag nu gör i Sverige (flyttade tillbaka för ett år sedan). Jag brukade spara lika mycket på bank kontot varje månad i USA som jag får i lön här i Sverige. Det som svenskar inte förstår (på grund av jantelagen) är att det lönar sig att betala för talang. Amerikanska företag förstår värdet av att ta hand om talangfulla individer. Något som är omöjligt att förstå för svenskar eftersom ingen får vara bättre än någon annan.
I Sverige har vi ett annat fenomen som beror på fackliga regler och förordningar som leder till att det snart bara finns konsultbolag att arbeta på. Alla teknik företag är rädda för att anställa ingenjörer eftersom det kostar så mycket att bli av med dom (om det skulle behövas). Detta medför att all utveckling sker med hjälp av konsulter, som sedan leder till att kunskapen lämnar företaget när konsultuppdraget är avslutat. Detta skulle nog av ett amerikanskt bolag betraktas som synnerligen korkat. Där gör man i stället så kallade ”strategic hires” där man försöker stjäla talang från konkurrerande bolag.
Sverige måste ta sig ur jantelagsträsket.
Lön i Sverige är strikt enligt hirarktiska regler
där produktion/utveckling & forskning är längst ned.
Dom genererar ju bara kostnader. Medan försäljning som generarer "instant profit" är högt värderad.
Detta innebär bland annat att kunnig personal hyrs in
eller visstids anställs. Kanske pga att staten subventionerar utildning och företagen inte ser den verkliga kostnaden. I förlängningen blir konsekvensen
att kunskap och jobb flyttar ut eller att utländska företag tar över nyckel kompetenser i företagen. Det enda som ses som viktigt i sverige är pengar och det är ju inget som enbart Sverige kan erbjuda. Det är dessutom lätt att flytta. Förtag kommer inte att utvecklas förän det börjar talas om vad dom gör och inte bara hur mycket pengar dom innehåller. Vissa tror till och med att vinsten är intressant för dom anställda, detta gäller ENDAST top direktörer, för resterande personal så är detta oftast IRRELEVANT.
(Obs i Sverige!)
