När forskningschefen vidAstraZeneca,Jan Lundberg, hoppade av sitt jobb för två veckor skapade det viss oro i det svenskbrittiska bolaget. Lundberg, 56 år, som är en av världens mest meriterade forskare, var inte bara känd som en omdömesgill person som hade koncernchefenDavid Brennansöra. Han är också en stark personlighet som ledde ett av koncernens viktigaste arbeten – att effektivisera och förkorta perioden som det tar att utveckla nya mediciner.

Som den ene av två svenskar i AstraZenecas nio personer starka koncernledning var han dessutom en av dem som bolagets många svenska anställda förmodade hade till uppdrag att försvara svenska intressen i det multinationella bolaget. Nu finns bara en svensk kvar i toppen.

Efter 14 år på företaget fick han nu, den 13 november, lämna bolaget med omedelbar verkan. En pressträff som skulle ha hållits nästa vecka ställdes in. När Affärsvärlden når honom för att fråga om hur han ser på sitt nya uppdrag är han hemma i sin bostad med full lön och vill inte svara på frågor eftersom han har lovat att inte uttala sig på den här sidan nyåret. I januari börjar han på sitt nya företag, amerikanskaEli Lilly, och då kanske han kan bli intervjuad:

-Jag har alltid haft en otrolig respekt för kvaliteten på personalen, forskningen, och produkterna vid Lilly, säger han i alla fall artigt i en kommentar till avhoppet till konkurrenten.

Med jobbrockaden, från posten som forskningschef vid AstraZeneca till motsvarande uppdrag i Eli Lilly, går det att finna en annan bra förklaring till.

Det handlar förstås om löneläget.

Lönerna i den amerikanska läkemedelstoppen är nämligen i en helt annan division än i den svenskbrittiska. AstraZeneca uppger inte i årsredovisningen vad just forskningschefen tjänar. Det framgår däremot att koncernchefen David Brennan förra året fick en totalersättning på 4,7 miljoner dollar och att två av hans närmaste chefer och tillika styrelseledamöter tjänade 2,0 respektive 2,4 miljoner dollar. De senare nivåerna stämmer ungefär med de nivåer som Jan Lundberg har deklarerat för de senaste åren. Enligt skatteverket hade Jan Lundberg under de senaste två åren (2006- 2007) en genomsnittlig lön på 14,5 miljoner kronor (20 mkr 2006 och 9 mkr 2007)

I Eli Lilly fick koncernchefenJohn C Lechleiterförra året långt mer än dubbelt så mycket som sin svenskbrittiska kollega, över 12 miljoner dollar, cirka 85 miljoner kronor i lön, ersättning och aktier. Men forskningschefenSteven M Paul, som nu går i pension efter två år mer på Eli Lilly (16 år) än vad Jan Lundberg har bakom sig på AstraZeneca, har också bra betalt. Enligt årsredovisningen fick Steven M Paul 5,7, 6,0 och 6,5 miljoner dollar i lön och övrig ersättning under de tre senaste åren. Det är ungefär 25 procent mer än vad till exempel AstraZeneca-chefen fick.

Det betyder med andra ord cirka 40 miljoner kronor årligen till Jan Lundbergs företrädare.

Se en kopia av uppgifterna om chefsersättningarna i Eli Lillys årsredovisning för 2008 här.

Denne får dessutom fina extra avgångsvillkor, vilket framgår av en anmälan till USA:s finansinspektion SEC i förra veckan. Steven M Paul får 2 miljoner dollar extra bara för att han pensionerar sig.

Det är inte känt vilken lön som den nytillträdande svenske forskningschefen ska få på sitt USA-jobb. Men det vanliga är att det inte blir någon lönesänkning jämfört med vad företrädaren har. Snarare kan han räkna med några procents löneökning.

Det skulle betyda att Jan Lundberg kan räkna med en lön från nästa år som ligger ungefär 3-4 gånger högre än vad han har nu.

Och med en lön på 40 miljoner kronor skulle han kvala in på förstaplats i den svenska direktörslöneligan. En sammanställning som tidningenDagens Industri gjorde i måndags (se länk här) visar attLeif Johansson, Volvochefen, toppar den inhemska svenska chefslönelistan för förra året med inkomster av tjänst på 35 miljoner kronor.