Det säger Thomas Östros, nu ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna och tidigare såväl skatte- som näringsminister, i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

- Vi kommer att bjuda in näringslivet till en diskussion och se om det finns andra alternativ som ger motsvarande intäkter. Det som är viktigt för oss är att de som har de högsta inkomsterna och största förmögenheterna ska bidra med mer till välfärden, säger han.

I sitt budgetalternativ föreslår Socialdemokraterna en ny förmögenhetsskatt, där de med en förmögenhet som överstiger 2 respektive 4 miljoner får betala 1 procent i skatt.

Miljöpartiet vill inte återinföra förmögenhetsskatten och även inom Socialdemokraterna har det funnits kritik.

- Det är fullt möjligt att återinföra förmögenhetsskatten utan att det får de effekter som debatten ibland beskriver, men samtidigt vill vi naturligtvis ha en så bred uppslutning som möjligt kring vårt förslag, säger Thomas Östros.

På en fråga hur viktigt det är för Socialdemokraterna att avskaffa det fjärde steget i jobbskatteavdraget svarar Thomas Östros att han inte ser något egenvärde i att höja inkomstskatterna.

- Vi har varit väldigt tydliga med är att vi inte ser något behov att höja inkomstskatten för vanliga låg- och medelinkomsttagare. Däremot menar jag att det ur jobbsynpunkt är en mycket ineffektiv åtgärd. Sänka skatter är bland det lättaste en finansminister kan göra, men problemet är att det kommer surt efter när välfärden ska finansieras, säger Thomas Östros.

Någon möjlighet att avskaffa värnskatten ser han inte, men han tycker att Sverige har behov av en genomgripande skatteöversyn. Hans bedömning är att det kommer att vara möjligt när ett mittenparti växer sig starkt, men för tillfället ser han dock "inga parlamentariska förutsättningar alls".

- Men jag tror att det kommer en tid när det återigen blir politiskt möjligt att göra en bred skattereform och då ska man naturligtvis se på alla delar. Min prognos är att det kommer en tid, eftersom skattesystemet nu innehåller för många kryphål och undantag, säger han och tillägger att idealet är om den är blocköverskridande.

Han hyllar principerna från skattereformen i början på 1990-talet med neutralitet, enkelhet, likformigheten och tillväxtstimulans, men tycker att det nu håller på att tas bort "punkt efter punkt".

Enligt Thomas Östros är miljöskatter viktiga även för Socialdemokraterna och han räknar med att samtliga riksdagspartier kommer att gå till val på höjd bensinskatt.

Däremot finns det inte så stort utrymme som tidigare att växla skatter, eftersom den offentliga sektorns intäkter har sänkts kraftigt.

- Vi tre partier (S, V och MP) är överens om att välfärdens finansiering måste stärkas, och då behöver vi resurser också från energi- och miljöskatter till att investera i välfärden och infrastruktur, säger han.

Thomas Östros tycker inte det går att säga på förhand vad som är ett lämpligt skattetryck, men konstaterar att behoven i välfärden kommer att öka och kosta allt mer.

- Det är inte stora skattehöjningar jag ser framför mig. Det är ett ärligt besked till medborgarna att några stora skattesänkningar har vi inte råd med. Fortsätter man sänka skatterna i samma takt kommer inte sjukvården och skolan att kunna leverera bra kvalitet och vi kommer inte att ha försäkringar som folk tror på, säger han.

Thomas Östros tycker att Sverige bör komma tillbaka till ett läge där skuldkvoten på statsskulden åter pressas tillbaka och säger att han är orolig över utvecklingen i bland annat Tyskland, där regeringen kommit överens om stora skattesänkningar flera år framöver trots stora underskott.

- Jag tycker Sverige ska visa vägen tillbaka överskott och stabilitet och driva det tydligt i Europa att det inte är acceptabelt med ofinansierade skattesänkningar, säger Thomas Östros.

Han ser inga skäl att revidera överskottsmålet.

- Överskottsmålet och utgiftstaken är verktyg för att klara nästa kris. Då ska vi göra det från en styrkeposition. När nästa lågkonjunktur kommer ska vi ha överskott så att de automatiska stabilisatorerna kan verka, säger Thomas Östros.

Han tycker att ramverket i huvudsak fungerat bra, förutom att det finns "ett stort hål", som inte förutsågs. Ramverket fungerar väl på utgiftssidan, men, enligt Thomas Östros har regeringen "missbrukat regelverket på inkomstsidan".

- Man skulle egentligen ha ett inkomstgolv, förutom ett utgiftstak. Sverige skulle ha mått väl av att ha haft ett stramare regelverk kring skattesänkningar. De stora skattesänkningar som gjorts har skadat Sverige och gjort Sverige svagare och mindre robust, enligt honom.

En sysselsättningsmarginal är inget han förespråkar, då är det bättre att föra en budgetpolitik med marginaler.

Han tycker heller inte att det finns någon anledning att se över målet för det finansiella sparandet i offentlig sektor.

- Nej, när man går in i en lågkonjunktur växlar det väldigt snabbt och då behöver man överskott på 3-4 procent för att ha en fallhöjd när krisen kommer. Och det visar sig riktigt igen, säger han.

Thomas Östros tillbakavisar kritiken från näringslivet mot den rödgröna oppositionens företagspolitik.

- Vi kommer att bjuda in näringslivet, jag är bekymrad över näringslivets konkurrenskraft. Det kan bli en mycket kraftig strukturomvandling, och då gäller det att regeringen samverkar med näringslivet för att stärka konkurrenskraft och produktivitet, säger Thomas Östros.

Han tycker att bolagsskatten ligger på en konkurrenskraftig nivå nu, men betonar att detta är en av de skatter som betyder mest för Sverige.

- I det här läget ligger den på en lämplig nivå, men den måste utvärderas kontinuerligt eftersom den betyder mycket för investeringarna, säger Thomas Östros.