Det visar en rundringning som Nyhetsbyrån Direkt har gjort.

Det höga elpriset gör att det tidvis har varit ekonomiskt ohållbart att hålla produktionen igång, något som är särskilt tydligt för bolag inom den elintensiva skogs- och pappersindustrin.

Ett av de bolag som tvingats att dra ned, och tidvis också stänga produktionen, är massaproducenten Rottneros.

- Vi tvingas stänga produktionen när elpriserna är som värst, vilket de varit i december och i januari. De stopp vi har handlar om att vi står stilla på dagtid när elen är orimligt dyr, sedan kör vi på nätter och helger, säger Rottneros vd Ole Terland till Nyhetsbyrån Direkt.

I Rottneros fall drabbas ett av bolagets mindre bruk, Rottneros bruk i Värmland, där det produceras mekanisk massa.

- För oss handlar det om ett produktionsbortfall på cirka 50 procent när det gäller vårt bruk Rottneros. Även om vi kör på nätter och helger så räcker det inte på långa vägar för att täcka det vi tappar på dagarna, säger Ole Terland.

Vad produktionsbortfallet vid Rottneros bruk kommer att kosta har Ole Terland idag ingen uppfattning om.

- Vi har inte igång räknestickorna ännu, så vi vet inte var kostnaderna för detta kommer att landa. Men det handlar ju inte bara om produktionsbortfallet i sig, det kostar ju också att hela tiden stoppa och starta upp, säger Ole Terland.

Billerud är ett annat bolag som påverkats av det kalla vädret. Bolaget har tvingats till att stänga ned vissa delar av produktionen vid pappersbruken under de timmar som spotpriset på el har slagit i taket.

- Under de timmarna går det inte att producera papper med lönsamhet, så enkelt är det. Renserier och en pappersmaskin har i vårt fall stått stilla vid ett tillfälle i slutet på december, säger Billeruds finanschef Bertil Carlsén.

För pappers- och massaindustrin som helhet bör inte elpriserna ligga över 40 öre per kilowattimme enligt Bertil Carlsén.

- Generellt sett måste priserna ligga lägre än så för att det på lång sikt ska vara ekonomiskt hållbart att producera och investera, säger han.

Billerud är ändå relativt väl förskonat från svängningarna i elpriset på spotmarknaden. Cirka 60 procent av bolagets elbehov kommer från egengenererad el och ytterligare 20 procent köps till fast pris på ett tioårskontrakt.

"Ungefär 20 procent av vårt elbehov går mer eller mindre på spotmarknaden", säger Bertil Carlsén som också konstaterar att det löpande sker bedömningar kring hur produktionen vid bolagets pappersmaskiner ska se ut.

- Det är ett löpande jobb som vi gör för respektive pappersmaskin att se hur täckningsbidraget ser ut kontra el och andra kostnader.

Särskilt drabbat av de höga elpriserna är de bruk i Sverige där det tillverkas tidningspapper. Det rör bland annat SCA:s pappersbruk i Ortviken, Stora Ensos pappersbruk i Kvarnsveden och Hylte samt Holmens bruk i Braviken utanför Norrköping.

På SCA, som uppger att "betydligt mer än 50 procent" av bolagets inköpta el är prissäkrad, har kylan fått effekter för produktionen vid bruket i Ortviken.

- Vi hade under förra veckan produktionsneddragningar på i storleksordningen 10-12 procent, framförallt för Ortviken som är vår största elförbrukare, säger SCA:s presschef Pär Altan till Direkt.

Även Holmen, som köper in cirka 70 procent av bolagets elbehov, har tvingats till produktionsneddragningar till följd av kombinationen kallt väder och höga elpriser.

- I fredags stängde vi ned produktionen vid Braviken under några morgontimmar och idag drar vi ned massa- och pappersproduktionen vid Braviken och Hallsta med cirka 10 procent. Hur det kommer att se ut framöver beslutas från dag till dag beroende på läget, säger Holmens informationsdirektör Ingela Carlsson.

Ett annat elintensivt bolag, Boliden, har långfristiga avtal med sina elleverantörer. Bolaget har därför inte vidtagit några särskilda åtgärder i sin produktion.

"Effekten bör bli begränsad", sammanfattar Bolidens ir-chef Frans Benson den senaste tidens elprisrusning.