Tredje AP-fonden, med vd Kerstin Hessius, gick in i Arise redan i fjol. Alltså långt innan börsintroduktionen. I samband med noteringen den 24 mars köpte den statliga jättefonden ytterligare 1 miljon aktier. Det visar ett flaggningsmeddelande till Finansinspektionen. Köpet motsvarade 3 procent av rösterna i vindkraftsbolaget och en tiondel av hela emissionen.

Ingen av de fyra AP-fonderna får enligt lagen äga mer än 10 procent i ett enskilt börsnoterat bolag. Ibland, exempelvis vid nyintroduktioner, kan en fond tillfälligt hamna över gränsen. Innehavet ska då minskas så fort som möjligt.

Tredje AP-fonden hade före börsintroduktionen 17 procent av aktierna i Arise. Nyemissionen vid noteringen skulle ha spätt ut ägandet till 11,5 procent. En hanterbar överträdelse, som snabbt kunde ha åtgärdats genom att sälja av aktier på börsen.

Men Tredje AP-fonden har av allt att döma istället köpt ytterligare en miljon aktier. Hessius fond äger nu 14,75 procent av Arise och därmed är den största kända ägaren i vindkraftsbolaget.

– Med tanke på regelverket verkar det anmärkningsvärt. Jag känner inte till att någon av de fyra AP-fonderna tidigare har haft så stor andel i ett svenskt börsbolag, säger Anders Dahl, senior rådgivare på SIS Ägarservice.

En förklaring till Tredje AP-fondens märkliga vandring uppåt i ägarlistan skulle kunna vara att fonden tvingats hjälpa till att rädda emissionen. Arise börsnotering blev svajig. Den 22 mars, två dagar före att Arise skulle in på börsen, misslyckades vindkraftskonkurrenten O2 med sin introduktion. Och när det var Arise Windpowers tur var det nätt och jämnt att det gick, även om tonfallet utåt var positivt.

– Under de senaste två veckorna har vi sett ett starkt intresse för Arise Windpower bland investerare, sa Peter Nygren, vd i Arise Windpower i ett pressmeddelande den 24 mars, då det stod klart att emissionen lyckats.

Enligt samma pressmeddelande ”övertecknades” emissionen, utan att närmare detaljer angavs. Introduktionskursen hamnade ändå på lägsta tänkbara i ett spann mellan 55 och 65 kronor.

Orsaken till Tredje AP-fondens kryptiska flaggningsmeddelandet till Finansinspektionen är ”återlämning av aktielån”, totalt tre miljoner aktier. Mer detaljer avslöjas inte. Men en god gissningen är att posten hade deponerat av Tredje AP-fonden hos ABG Sundal Collier, investmentbanken skötte emissionen. Aktierna, en tiodel av bolaget, skulle säljas till hugade vindkraftsspekulanter vid introduktionen.

Istället ökade AP3:s ägandet med en miljon aktier. En teori är att intresset var så lågt att den statliga pensionsfonden tvingades till stödköp för att rädda Arise från samma öde som O2.

Tredje AP-fondens kommunikationschef Christina Hillesöy Kusoffsky avböjer en kommentar.

Oavsett om teorin stämmer eller inte innebär Tredje AP-fondens jättepost i Arise att det finns ett säljtryck på aktien. Som nämnt får de fyra AP-fonderna äga max 10 procent av rösterna i ett börsbolag. Om begränsningen av ett eller annat skäl överskrids ska ”skall fonden avveckla den överskjutande delen av innehavet så snart det med hänsyn till marknadsförhållandena är lämpligt. Den delen skall dock avvecklas senast när det kan göras utan förlust för fonden. ” (Lag om allmänna pensionsfonder).

De första veckorna på börsen handlades Arise-aktien under emissionskursen. Men de senaste dagarna har kursen legat på eller över 55 kronor. Under (tis)dagen har dock kursen fallit tillbaka under emissionskursen.