Den svenska ekonomin utvecklas starkare än regeringens optimistiska prognos. Det ger en ökad säkerhet att det reformutrymme som regeringen antytt verkligen finns.

Det säger finansminister Anders Borg till Nyhetsbyrån Direkt efter SCB:s publicering av nationalräkenskaperna för det andra kvartalet.

"Den bästa sammanfattningen är ju att Sverige visar styrka, det är en klart starkare utveckling än vad vi har räknat med", säger han.

Enligt SCB steg Sveriges BNP med 3,7 procent under det andra kvartalet jämfört med andra kvartalet 2009, och med 1,2 procent jämfört med första kvartalet i år.

Anders Borg presenterade uppreviderade BNP-prognoser i Almedalen i början av juni, då räknade regeringen med att BNP växer 3,3 procent i år. Utfallet för andra kvartalet blev dock bättre än så.

"Även i förhållande till det är det klart starkare. Det här betyder nu att Sverige med stor sannolikhet har den starkaste, eller bland de starkaste, tillväxten i Europa, vi är tydligt på väg ut ur krisen", säger han.

Om det starka utfallet för andra kvartalet innebär att regeringen kommer att behöva revidera upp sina prognoser återstår dock att se.

"Det är ju det arbetet som återstår att göra under augusti, jag ska inte springa före det. Vi ska samla ihop all information, sedan får vi göra en ny bedömning. Men det här är ju en väldigt stark signal, det är klart starkare och Sverige visar en styrka", säger han.

Anders Borg vill dock inte helt blåsa faran över, risker kvarstår i Europa.

"Grekland, Spanien och andra har bekymmer med de offentliga finanserna, vi har ett banksystem i Spanien som är dåligt skick", påpekar han.

Men huvudslutsatsen är att den svenska ekonomin visar styrka, och det gör att finansministern känner sig mer trygg med att det reformutrymme för kommande som han antydde tidigare i somras verkligen finns.

"Om något känner man sig mer trygg med det nu, den här styrkan i ekonomin talar ju för att vi får in lite större skatteintäkter och att vi får en något bättre arbetsmarknad - och att det också slår igenom på lite lägre utgifter", säger Anders Borg.

Beträffande detaljerna i BNP-rapporten noterar finansministern särskilt den "mycket starka produktivitetstillväxten i tillverkningsindustrin och exportsektorn".

"Vi har ju tidigare varit något oroade över att vi har fått se par år av svag produktivitet, nu tycks det ju vara så att vi landar på mycket stark produktivitetstillväxt", säger han, och tillägger att produktivitetstillväxten för tillverkningsindustrin kan ligga nära tvåsiffriga tillväxttal. "Och det är ju väldigt imponerande".

Flera analytiker har uttryckt förvåning över att bruttoinvesteringarna steg så mycket som 6,5 procent under det andra kvartalet, men det var en utveckling som mer eller mindre låg i regeringens prognos.

"Investeringsenkäten gav ju en signal om att det var däråt det pekade. Det var faktiskt en av de saker jag gjorde en poäng av i Almedalen - att om det var något i vår prognos som jag kanske trodde att vi skulle få se en positiv

överraskning så var det på investeringssidan. Med den lönsamhet vi nu kan se i industrin och i tjänstesektorn så borde det leda till att vi får ökade investeringarna", säger Anders Borg.

Lagerinvesteringarna stod för drygt hälften av BNP-tillväxten under det andra kvartalet, liksom under det första kvartalet. Men det är i enlighet med förväntningarna, enligt finansministern.

"Det hade vi ju alla räknat med efter en väldig uttömning av lagren under krisen, det är ju naturligt att man återställer dem inför förväntningar om ökad produktion och ökad försäljning", säger han och tillägger att KI-barometern tyder på att orderingången är mycket stark.

"Jag skulle nog se (lageruppbyggnaden) som en indikation på att företagen nu behöver bygga upp lagren för att klara kommande försäljning".

Anders Borg noterar också att sysselsättningsökningen under andra kvartalet,

+0,4 procent, bekräftar tidigare rapporter som tyder på att sysselsättningstillväxten kommer snabbare än vad som tidigare beräknats.

"Risken för att man får en jobblös tillväxt ter sig som något mindre. Men det är klart, att klara en snabb sysselsättningstillväxt och nedgång i arbetslösheten - utan att det skapar ett kostnadstryck och inflation - det är ju den stora utmaningen för åren framåt", säger han.

För närvarande talar dock måttliga löneökningar och stark produktivitetstillväxt för att det inte finns något starkt kostnadstryck i den svenska ekonomin.