Enligt SME Direkts enkät bland 17 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter, till 0,75 procent. Roger Josefsson, chefekonom för Danske Bank i Sverige, konstaterar att Riksbanksbeskeden "inte var så jättespännande", utan att Riksbanken är balanserad och knappt förändrar räntebanan alls.

Han noterar att Riksbanken reviderar ned TCW-index, vilket gör att importpriserna blir billigare och inflationen därmed lite lägre.

Roger Josefsson säger att det som är intressant, om något, är att de två akademikerna i direktionen, Lars EO Svensson och Karolina Ekholm, har helt annan syn på hur man ska föra penningpolitiken.

Han tycker att det är en ganska stor spricka i Riksbanksdirektionen när det gäller hur penningpolitiken ska föras framledes och den hänger samman med hur man värderar risken för deflation och problemen i den amerikanska ekonomin.

Enligt Roger Josefsson är de två akademikerna uppenbarligen mer bekymrade över utvecklingen i USA än vad resterande ledamöter är.

Samtidigt påpekar han att de två inte lägger så stor vikt vid huspriserna, vilket de andra ledamöterna kanske gör i större utsträckning.

Skillnaden i riskbedömning är något man även kan se i andra prognosmakares prognoser den senaste tiden. Danske Bank ligger exempelvis mer i linje med den syn som Lars EO Svensson och Karolina Ekholm har.

Roger Josefsson konstaterar att när man har så stor divergens mellan ledamöterna, så krävs det bara att en ledamot till börjar oroa sig mer över läget i USA för att få en "ganska dramatiskt omläggning" av den svenska penningpolitiken.

- Det sätter verkligen fingret på hur snabbt en omsvängning kan ske i Riksbanken, säger Roger Josefsson.

Handelsbankens Claes Måhlén fortsätter att argumentera för en betydligt lägre reporäntebana och tror också att majoriteten av Riksbankens ledamöter gradvis kommer tvingas att röra sig i den riktningen.

Nordeas chefekonom Annika Winsth konstaterar att Riksbankens räntehöjning var väntad och inprisad i marknaden.

- Den prognos de gör indikerar också att de kommer att fortsätta höja i oktober och december. Här delar vi Riksbankens syn, de behöver gå vidare med räntehöjningar, medan marknaden fokuserar på problemen i USA, säger hon.

Redan under 2011 tror dock Nordea att Riksbanken kommer att få ta det lite lugnare med höjningarna, när en svagare internationell konjunktur kommer i fatt Sverige.

"Vi tycker att de har en aningen för hög tillväxtprognos nästa år och vi tror att Riksbanken ligger för högt längre ut på kurvan. Därför är det intressant att även Karolina Ekholm reserverar sig mot reporäntebanan längre ut, liksom Lars EO Svensson. De är två nu", säger Annika Winsth som räknar med att Riksbanken så småningom kommer att få dra ned sin reporäntebana bortåt

2011-2012.

Knut Hallberg, analytiker på Swedbank, säger till Nyhetsbyrån Direkt att beslutet var i linje med vad banken hade väntat sig.

- Det kom in som väntat enligt våra förväntningar. Det är ett stramt budskap. Riksbanken målar upp en starkare makrobild framförallt på arbetsmarknaden, säger han.

Knut Hallberg noterar vidare att Riksbanken ser lite högre inhemskt kostnadstryck, men pekar samtidigt på att inflationsprognoserna i stort sett är oförändrade, bland annat på grund av en starkare krona.

Han tror att Riksbanken kommer att bli tvungen att revidera ned räntebanan längre fram, men att det i nuläget är för tidigt. Kanske inte ens i oktober kommer en sådan åtgärd att ske, det kan ske längre fram.

Knut Hallberg konstaterar också att det var två reservanter till besluten om räntebanan, som var "väldigt mjuka och som argumenterar för en betydligt lägre räntebana". Framöver kommer det att bli "mycket intressant" att se protokollet där det framgår hur ledamöterna argumenterade för sina ståndpunkter, enligt Knut Hallberg.

SEB:s Elisabet Kopelman tycker också att beskeden väldigt mycket var i linje med deras förväntningar.

- Riksbanken håller fast vid sin kurs trots ökad global osäkerhet, skriver hon i en snabbkommentar.

SEB noterar också revideringen av kronprognosen, vilket tyder på att Riksbanken inte ser en kronförstärkning som ett problem. TCW-index på 122,6 år 2012 indikerar att Riksbanken spår att kronan stärks till minst 9:00 mot euron, vilket ändå inte hindrar dem från att fortsätta höja.