Mot denna bakgrund, och enligt OECD:s kortsiktiga prognosmodell, så kan tillväxten i G7-ekonomierna bromsa in till en beräknad årstakt på cirka 1,5 procent under andra halvåret.

Det skriver OECD i en interimsprognos på torsdagen.

OECD konstaterar att det samtidigt finns en stor osäkerhet om utsikterna givet en kombination av svagheter och styrkor.

På nedsidan finns att privatkonsumtionen kan bli mer återhållen genom ytterligare justeringar hos hushållen för de förluster i balansräkningarna som skett under recessionen och som respons till utvecklingen på bostadsmarknaden, om huspriserna skulle vika av ytterligare.

Osäkerhet om arbetslösheten kan också hämma den privata konsumtionen. Dessutom kan en svag ekonomi och osäkerheten i spåren av statsskuldskrisen negativt påverka det finansiella systemet och tillväxten i den privata efterfrågan genom skadliga återkopplingsmekanismer.

På uppsidan finns att de komponenter som driver ekonomin under cykliska upp- och nedgångar, som privata investeringar, redan ligger på mycket låga nivåer i förhållande till BNP. Detta, tillsammans med robusta företagsvinster, kan indikera att investeringarna sannolikt inte kommer att försvagas ytterligare kommande månader.

Lagren ligger också nära önskvärda nivåer, vilket antyder att en förnyad lagergenomgång inte är sannolik på kort sikt. Till detta kan läggas att de generella finansiella förhållandena, även om olika marknader gått i olika riktning, i OECD-länderna har stabiliserats, även om vissa indikatorer ger fog för försiktighet, inklusive kostnaderna för att försäkra sig mot default, som förblir hög för vissa banker. Samtidigt är tillväxten fortsatt robust i stora tillväxtekonomier, skriver OECD.

Vad gäller inflationen har de övergripande måtten stigit något i de flesta större OECD-ekonomier på grund av stigande råvarupriser och, i en del länder, prisnivåjusteringar i spåren av höjda indirekta skatter. Men icke desto mindre har den underliggande inflationstakten fortsatt att dämpas, om än relativt långsamt, givet den stora andelen ledig kapacitet som kvarstår på arbets- och produktmarknaderna.

OECD skriver att det ännu inte är klart huruvida förlusten av momentum i återhämtningen är temporär, i ljuset av de risker på upp- och nedsidan som kan observeras, eller om det signalerar större underliggande svagheter i privat efterfrågan i en tid då policystödet dras bort.

Om den pågående inbromsningen är temporär, så bör den lämpliga policyresponsen vara att senarelägga borttagandet av det penningpolitiska stödet några månader, men behålla den planerade budgetkonsolideringen för att ta itu med icke uthålliga finanspolitiska positioner. De automatiska stabilisatorerna bör då tillåtas att arbeta obehindrat runt den planerade konsolideringsvägen.

Om å andra sidan inbromsningen återspeglar mer ihållande krafter som håller tillbaka aktiviteten, så kan ytterligare penningpolitisk stimulans komma att vara rättfärdigat i form av kvantitativa lättnader och åtagande om styrräntor nära noll under en lång tid. Där statsfinanserna så tillåter, så kan planerade konsolideringsåtgärder senareläggas, skriver OECD.

Prognos för BNP, i beräknad årstakt: