Han pekade på Sveriges höga strukturella överskott och det stora bytesbalansöverskottet och ifrågasatte "hur mycket torrt krut som behövs". Samtidigt konstaterade han att arbetslösheten är fortsatt hög och att mer kan göras här.

Enligt Kevin Daly är det främst externa risker som utgör ett hot mot svensk ekonomi framöver och då främst en förnyad oro kring bankernas finansiering.

Han konstaterade att svensk ekonomi drabbades extra hårt under finanskrisen eftersom en stor del av produktionen är inriktad på kapitalvaror, men att den svenska industrin gynnas nu när investeringarna normaliseras igen. Han noterade också att svensk exportindustri gynnats av den svagare kronan.

Produktionen sjönk mycket, men uppgången i arbetslösheten var liten. Båda kan förklaras av den relativa betydelsen av den högproduktiva kapitalvarproduktionen i svensk ekonomi, enligt Kevin Daly.

Han ser ingen risk för en kollaps på den svenska bostadsmarknaden och hänvisar till det höga hushållssparandet, som utgör en buffert.

Michael Burda, professor vid Humboldt-universitetet i Berlin, sade vid samma seminarium att finanspolitiken har mindre betydelse för en liten och öppen ekonomi som Sverige, med en egen valuta. Hans råd var att fokusera på trovärdig arbetsmarknadspolitik.

Han sade att Sverige måste "hålla krutet torrt" och vara redo för nästa kris, eftersom landet är litet och öppet med en egen valuta.

Han konstaterade att valutaunioner är som stora försäkringspooler, med risk för moral hazard och överdriven risktagning. Höginflationsländer, som Grekland, kan få ned sin inflation genom att gå med, men detta kan bara fungera så länge dessa gör sin hemläxa.

"Tillväxt är nyckel, det är det Grekland måste fokusera på... Om Grekland inte gör något åt sina problem under de kommande två åren kan det innebära slutet för EMU som vi känner det", sade Michael Burda och hänvisade till att Irland lyckades med att ta tag i sina problem.

Han sade att det är bättre att stabilisera genom att kontrollera utgifterna än att höja skatterna och att de så kallade PIIGS-länderna måste fokusera på att få fler människor i arbete.

Han sade att det är bättre att stabilisera genom att kontrollera utgifterna än att höja skatterna och att de så kallade PIIGS-länderna måste fokusera på att få fler människor i arbete.

Michael Barda sade att han är orolig över skuldsituationen i Europa, Grekland har knappt två år på sig att få ordning på sin ekonomi. Han sade att Europa missade sin chans för tio år sedan att skapa en hållbar valutaunion och att han nu ser en risk för förvärrad situation.

Det skulle vara en "mardröm" sade han, med ett "Lehman- 2" och han ser oroande tecken redan nu, exempelvis med spanska banker.