Det är samtidigt inte troligt att EU-ledarna kommer överens om ett andra stödpaket för Grekland nu på måndag. Trots detta bör krisen fortsätta att avta för närvarande då ECB:s treårsrepa gör det möjligt för de perifera ländernas banker att köpa statsobligationer i de egna länderna.

Commerzbank konstaterar att en av de grundläggande orsakerna till skuldkrisen är att stabilitetspakten saknade tänder från starten. Under 1996 lyckades inte Bundesbank med sina krav på automatiska sanktioner mot budgetsyndare. Istället skulle regeringscheferna bestämma om sanktioner, men de genomförde aldrig sådana mot länder som bröt mot stabilitetspaktens tak.

Finanspakten som ska antas på måndag syftar till att vara ett sorts svar på den misslyckade stabilitetspakten: regeln blir att sanktioner mot en budgetsyndare bara kan undvikas genom beslut av en kvalificerad majoritet.

Euroländerna kommer också att åta sig att hålla sitt konjunkturjusterade underskott på högst 0,5 procent av BNP på medellång sikt, och minska statsskuldens andel som överstiger 60 procent av BNP med en tjugondedel per år. Men det finns mycket som talar för att finanspakten kommer att urvattnas i flera viktiga aspekter som en respons på press från Frankrike och perifera länder.

Enligt utkastet till avtal kan länder tillåtas ha ett större underskott under "exceptionella omständigheter". Detta vore inget problem om det hänför till faktorer som naturkatastrofer. Men termen "exceptionella omständigheter" förefaller också att tillämpas på "ovanliga händelser utanför regeringens kontroll" eller en "djup recession" där BNP faller med mer än 2 procent.

Precis sådana klausuler användes förut för att rättfärdiga undantag från stabilitetspaktens regler. Även i Tyskland har regeringarna ofta anfört chocker mot den makroekonomiska balansen för att kringgå de konstitutionella kraven att den federala regeringens nyupplåning inte får överskrida investeringsnivån.

Vidare kommer EU-domstolen att få besluta huruvida enskilda länder på ett korrekt sätt har implementerat underskottstaken i sin nationella lagstiftning, men EU-domstolen kommer inte att tillåtas att intervenera om ett land har ett alltför stort underskott och därmed inte följer sina egna lagar om skuldtak.

Commerzbank konstaterar att finanspakten kommer att förbättra ramverket för finanspolitisk disciplin i euroområdet, men undantagen kommer sannolikt att förhindra att skuldtaket införs till fullo. Finanspakten kommer därmed, om den antas i sin nuvarande form, inte att vara tillräckligt för att återvinna investerarnas förtroende.

Mycket mer drastiska åtgärder krävs nu: i teorin bör de enskilda länderna överföra sin budgetsuveränitet till en europeisk institution. En övervakande finanspolitisk myndighet, som skulle vara oberoende som ECB, skulle behöva definiera och offentliggöra hur mycket varje enskilt land tillåts låna upp från investerare varje år. En sådan myndighet skulle också ha behöva ha rätt att granska de nationella budgetarna.

"Vi tvekar däremot om regeringarna är redo att överföra denna suveränitet inom en överblickbar framtid", skriver Commerzbank.