Enligt SME Direkts enkät bland 14 analytiker räknade 13 med att styrräntan skulle lämnas oförändrad, medan en räknade med räntan skulle sänkas 0,25 procentenheter, till 1,00 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 5 september 2012, då den sänktes med 0,25 procentenheter.

Direktionen var oenig i beslutet om reporäntan. Lars EO Svensson reserverade sig och förordade att räntan skulle sänkas till 0,75 procent, medan Karolina Ekholm ville sänka till 1,00 procent.

Direktionen var också oenig i beslutet om räntebanan, Lars EO Svensson och Karolina Ekholm reserverade sig.

Lars EO Svensson förordade en räntebana som ligger på 0,50 procent från och med första kvartalet 2013 till och med första kvartalet 2014 och sedan stiger till en nivå på 1,50 procent i slutet av prognosperioden.

Karolina Ekholm förordade en räntebana där reporäntan sänks ytterligare till 0,75 procent och som ligger kvar där till och med slutet av 2013 och sedan successivt höjas till en nivå på 1,75 procent i slutet av prognosperioden.

Lars EO Svenssons motiv är att hans bedömning över utländska styrräntor längre fram och euroområdets tillväxt är för höga i den penningpolitiska rapporten. Han hävdar att hans räntebana ger en KPIF-inflation närmare målet och en arbetslöshet som är närmare långsiktigt hållbar nivå.

Karolina Ekholm motiverar sin reservation med att hennes räntebana ger en högre KPIF-inflation och lägre prognos för arbetslösheten, vilket utgör en bättre avvägd penningpolitik.

Den svenska ekonomin har hittills vuxit i en god takt, men bromsar nu in till följd av den svaga utvecklingen i omvärlden. För att stimulera ekonomin så att inflationen stiger mot målet beslutade Riksbanken att behålla en fortsatt låg reporänta och dessutom sänka reporäntebanan.

Reporänteprognos, procent, kvartalsgenomsnitt. (Noteringar inom parentes avser räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen i september).

Riksbanken presenterar två alternativscenarier i den penningpolitiska rapporten som publicerades på torsdagen.

Riksbanken framhåller att tillväxtutsikterna för de kommande åren är osäkra. Hur penningpolitiken svarar på överraskningar i BNP-tillväxten beror på hur inflation och resursutnyttjande påverkas och en förändring i BNP-tillväxten medför alltså inte alltid att reporäntan förändras i samma riktning. Riksbanken noterar också att kronans växelkurs de senaste månaderna utvecklats överraskande starkt och om kronan skulle förstärkas ytterligare kan räntebanan behöva bli lägre. Men växelkursen kan också komma att överraska åt andra hållet, vilket kan leda till en högre räntebana.

"Hur mycket penningpolitiken påverkas av en förändrad växelkurs beror bland annat på växelkursens genomslag på ekonomin", skriver Riksbanken.

I det ena alternativscenariot beskrivs en utveckling där tillväxten under 2013 och 2014 blir 0,4 respektive 0,8 procentenheter högre än i huvudscenariot. Beroende på orsaken bakom den högre tillväxten blir gensvaret i penningpolitiken olika.

I ett scenario med högre produktivitet leder sjunkande reala kostnader till lägre inflation. När produktiviteten utvecklas bättre än förväntat finns det därför anledning för Riksbanken att välja en något lägre reporäntebana. I ett scenario med högre inhemsk efterfrågan är däremot effekterna på inflation och resursutnyttjanden det motsatta och för att undvika att inflationen hamnar för långt över målet höjs därför räntan i en snabbare takt än i huvudscenariot, skriver Riksbanken.

I scenariot med högre produktivitet väntas reporäntan i genomsnitt uppgå till 1,1 procent 2013 och 1,2 procent 2014 medan i alternativet med högre inhemsk efterfrågan väntas motsvarande nivåer ligga på 1,4 respektive 2,2 procent.