Dyra dopade vinster

2012-03-27 21:00 Johan Högberg

KRÖNIKA. Investerarna betalar återigen dyrt för börsbolagens rekordvinster. Vinster som dessutom är ohållbara i längden.

Förra veckan backade Stockholmsbörsen med 3,5 procent, vilket innebär den sämsta veckan sedan slutet av november. Naturliga vinsthemtagningar efter en stark uppgångsfas eller ett trendbrott?

För tidigt att säga, men mycket talar för det sistnämnda: att vi nu ser ett trendbrott. Signaler från såväl Kina som från EMU-området är svaga, inte minst inköpschefsindexen har varit besvikelser. I USA fortsätter dock börserna att hålla emot förvånansvärt bra. Rekordhöga vinstmarginaler och låg inflation gör att investerarna blundar för alla problem i USA:s ekonomi.

När investerarna tar på sig skygglappar är det just låg inflation och höga vinster som skymmer sikten. Därför betalar aktiemarknadens aktörer gång på gång dyrt för rekordhöga vinster, hävdar investerarveteranen Jeremy Grantham. Så var det i slutet av 1920-talet, så var det i mitten av 1960-talet, så var det i början av 2000-talet och så var det år 2007.

Alla gånger med uselt resultat. Och nu är investerarna på väg att begå samma misstag igen, om än inte i lika extrema proportioner.

Investerarkollektivets problem är att minnet är kort och att de tycks förtränga att vinstmarginaler är cykliska. I USA har vinstmarginalen för S&P 500-bolagen under decennier fluktuerat mellan 7-8 procent på konjunkturtoppar och 4-5 procent på konjunkturbottnar. Ur det perspektivet borde investerare åsätta bolag med höga marginaler lägre multiplar och vice versa. Men historiskt har korrelationen varit den motsatta. Högre marginaler belönas med ännu högre multiplar.

Så hur kan vinstmarginalerna i USA vara så höga under den svagaste ekonomiska återhämtningen under efterkrigstiden? James Montier på kapitalförvaltningsfirman GMO skrev nyligen om just detta.

Han visar hur olika makrofaktorer över tid bidragit till företagens vinstnivå. Den klart största bidragsgivaren har varit investeringar. När ett bolag investerar, genererar det per definition försäljning hos ett annat.

Under senaste lågkonjunkturen rasade dock investeringarna och återhämtningen har varit extremt svag, vilket normalt skulle rendera i väldigt dåliga marginaler för företagen. Något annat har då fyllt gapet: staten. Enbart tack vare exploderande budgetunderskott har företagen lyckats få upp marginalerna på rekordnivåer.

Problemet är naturligtvis att sådana här underskott inte är hållbara. Och trots stimulanserna väljer företagen hellre att sitta på sina pengar än att investera dem, en tydlig signal om brist på framtidstro.

John Praveen på sparkoncernen Prudential, en av alla dessa haussade strateger som verkligen tycks tro att det är annorlunda den här gången, lyfte nyligen fram ”hälsosam vinsttillväxt” som ett argument för att köpa aktier. Men vinsterna bygger på allt annat än ”hälsosamma” budgetunderskott och vinsttillväxten brukar bli allt annat än ”hälsosam” från rekordnivåer.

Om inte politisk enighet nås om förlängning, utgår stimulanser för motsvarande 3,4 procent av USA:s BNP från och med januari 2013, enligt banken Citigroups beräkningar. Som bekant är den politiska enigheten inte den bästa i USA för tillfället.

Men innan dess kanske investerarna börjar oroa sig över att den ekonomiska statistiken inte hållit jämna steg med optimisternas tal om en stark USA-ekonomi. Citigroups överraskningsindex har fallit brant från toppnivåerna kring årsskiftet och liksom företagens vinstmarginaler brukar denna indikator fluktuera kraftigt.

Fler dåliga överraskningar är att vänta.

Johan Högberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet