Grannens kurvor förförde ungdomen

2012-06-19 21:00 Johan Högberg

KRÖNIKA. Det här med aktier verkade ju fantastiskt. Kring fotbolls-VM-sommaren 1998 föddes mitt börsintresse. En aktieintresserad äldre granne hade ett klassiskt i-landsproblem. Han hade ritat kurvan för OMX Affärsvärldens generalindex på väggen i sitt arbetsrum. Under 1980- och 1990-talet hade utvecklingen varit så fantastisk att hans kurva bokstavligt talat hade nått taket.

Så här i efterhand var det en signal så god som någon på en överhettad aktiemarknad. Vid denna tid, i mitten av juli 1998, hade AFGX stigit med drygt 30 procent sedan årsskiftet. Ingen visste då att kursutvecklingen under dessa knappa sju månader skulle övertrumfa utvecklingen under de följande 14 åren. Ja, det är faktiskt så det ser ut.

I min värld var det ingen tvekan om att grannens kurva skulle fortsätta genom taket upp på vinden. Grannen var dock av det mer skeptiska slaget. När andra snackade heta it-aktier talade han hellre om ”reala värden i skogen”. Den 21 juli 1998 började mycket riktigt börserna att falla till följd av Asienkrisen.

Sedan den dagen har Stockholmsbörsen stigit med knappt 29 procent (cirka 1,8 procent per år). Justera för inflation, ja då återstår bara smulor. För glädjen att erhålla denna avkastning har investerarna fått delta i tre djupdykningar: minus 40 procent 1998, minus 70 procent 2000–2002 samt minus 60 procent 2007–2008. Till det kan läggas att börsen är ner nästan 20 procent sedan början av 2011.

Trösten är då de märkligt förbisedda utdelningarna. Färgade av den fantastiska utvecklingen under 1980- och 1990-talet lever hoppet kvar om att finna kursraketer. Detta trots att utdelningarna i det långa perspektivet utgör omkring 70 procent av en aktiesparares avkastning. En sorglig, men likväl möjlig, förklaring kan vara att data över den totala avkastningen, inklusive utdelningar och inlösen, inte finns tillgängligt på särskilt många ställen utöver ett kort stycke i börsbolagens årsredovisningar. Vanliga kursdiagram, som ger en skev bild av den totala avkastningen, finns det däremot tretton på dussinet av.

Ta byggbolaget Skanska till exempel, ett bolag som av kursraketsjägare snabbt ratas. Det är tråkigt, helt enkelt. Bolaget är dock mycket stabilt och platsar på listan över Stockholmsbörsens högavkastare (se artikel på sidan 48). För den som enbart stirrar på kursdiagrammet verkar Skanska ha utvecklats sämre än börsen under de senaste fem åren. Men samtidigt har Skanska delat ut totalt cirka 38 kronor, vilket har gett en totalavkastning som varit nästan 20 procent bättre än börsen.

Givet EMU-kaoset, USA-underskotten och Kina-landningen talar det mesta talar för att börsen fortsätter att vara skakig ytterligare en tid. Allt fler företag börjar nu känna av de svaghetstecken som synts i makrostatistiken en tid, och när vinsterna väl faller, sjunker börsen, alldeles oavsett om det är motiverat ur ett långsiktigt värderingsperspektiv. När vi lämnat allt detta kaos bakom oss, vem vet? Då kanske det äntligen är dags för ett nytt 80-tal eller 90-tal igen med kurvor som förför ungdomen.

Johan Högberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet