Svensk industri är bäst i klassen

2017-02-07 22:00 Lena Hagman
Lena Hagman. Foto: Jörgen Appelgren

Sverige utmärker sig dessutom genom att ha visat en snabbare omvandling mot ökad tjänsteproduktion inom industrin jämfört med EU totalt sett.

Exporten från EU-ländernas tillverkningsindustri har ett större tjänsteinnehåll än exporten från tillverkningsindustrin i USA. Omkring 40 procent av tillverkningsindustrins förädlingsvärde i EU utgör värde från tjänste­produktion. Det framgår av en ny rapport från Kommerskollegium, som släpptes i slutet av förra året.

Den tar fasta på att EU-ländernas tillverkningsindustrier har utvecklats mot att producera produkter som innehåller en allt högre grad av tjänsteinnovationer såsom tekniska lösningar, it-system, programvaror och design. Industrin konkurrerar i allt större utsträckning genom att utveckla tjänster i sina produkter.

Intressant att notera är också att industrins tjänster ofta produceras inom tjänsteföretag. De säljer sedan tjänsterna vidare till industrin. Ofta säljer de sina tjänster även till andra delar av ­ekonomin. Ibland till andra tjänsteföretag, i andra fall till byggindustrin eller någon form av offentlig verksamhet. Tack vare den breda ­efterfrågan kan företagen växa och öka på ­kunskapsinnehållet ytterligare.

Det handlar om specialisering. Företagen utvecklar sin kärnverksamhet. Och bidrar sam­tidigt till att stärka upp den svenska tillverkningsindustrin.

Nu kommer jag till en intressant notering. Enligt Kommerskollegiums rapport har Sverige ­nämligen den högsta graden av tjänstefiering inom tillverkningsindustrin bland EU-länderna. Sverige utmärker sig dessutom genom att ha visat en snabbare omvandling mot ökad tjänsteproduktion inom industrin jämfört med EU totalt sett.

Man kan fråga sig vad denna relativa snabbhet beror på. Jag tror spontant att det kommer av att Sverige har en relativt stor andel sysselsatta som är fokuserade på att ta fram just tjänsteinnovationer jämfört med många andra länder.

Min hypotes är att Sveriges tillverknings­industri har gynnats av att det vuxit fram så många framgångsrika företagstjänster i Sverige, under de senaste decennierna.

Rapporten lyfter fram att allt fler jobb inom ­tillverkningsindustrin är högkvalificerade tjänste­jobb. I Sverige utgör tjänsteleverantörerna 64 procent av dem som sysselsätts som leverantörer till industrin, och dessa jobb är främst högkvalificerade.

Sverige har också den största andelen sysselsatta inom kunskapsintensiva branscher inom EU. Över hälften av Sveriges totala syssel­sättning finns inom kunskapsintensiva tjänstebranscher, 53 procent. Motsvarande siffra för EU ligger på 40 procent. Den snabba tillväxten av företagstjänster i Sverige under de senaste 20 åren förklarar över hälften av sysselsättningstillväxten inom Sveriges kunskapsintensiva tjänstesektor.

Jag ser de starka sambanden och hoppas att även andra kan lägga ihop ett plus ett. Man kan inte längre se industrin och tjänstesektorn som separata enheter. Produktionen blir alltmer integrerad mellan industri- och tjänsteföretag och mellan tjänste­företag, också utmed produktionskedjor ut i världen.

I stället för att ligga efter och tala om separata enheter, borde vi vara fokuserade på att följa var i världen den kunskapsintensiva produktionen har bäst förutsättningar att växa. Om dessa förutsättningar försämras i Sverige kommer efter­frågan på kunskapsintensiva tjänster söka sig till andra delar av världen. Med tanke på att denna efterfrågan med all säkerhet kommer att öka vore det olyckligt. Efterfrågan på dessa tjänster höjer det internationella konkurrenstrycket för både industri- och tjänsteföretag.

Slut på det roliga

Nära 30 procent av Sveriges sysselsättning är beroende av efterfrågan på Sveriges export. Andelen är nästan lika stor i många andra OECD-länder. Ökad protektionism i världen skulle därför slå hårt mot ­sysselsättning och tillväxt.

Lena Hagman

Fler krönikor av Lena Hagman

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet