Skadesvampen som fick irländarna att svälta

2012-04-24 21:00 Kaianders Sempler

KRÖNIKA. Vid 1800-talets mitt svalt miljontals irländare ihjäl sedan potatisfälten angripits av en skadesvamp. Nu finns potatissorter som är resistenta mot Phytophtora infestans, men de är genmodifierade växter som inte får odlas inom EU.

Sommaren 1842 rapporterades de första angreppen av en ny typ av rost och röta på potatis i Europa. Tre år senare, i september 1845, upptäcktes kraftiga skadeangrepp på Irland. Potatisplantorna fick bladmögelangrepp och rotknölarna förstördes helt av giftig brunröta. Angreppen slog snart ut hela potatisskörden, stapelfödan för Irlands fattiga massor.

1847 var katastrofen ett faktum. Massvält bröt ut och människor dog i hundratusental. 1850 hade en miljon irländare utvandrat. Irlands befolkning minskade från åtta miljoner till fem. Svältkatastrofen på Irland var den värsta som drabbat ett europeiskt land sedan digerdöden.

Anledningen till katastrofen var en mikroorganism med namnet Phytophtora infestans, en äggsvamp, oomycet, närmast släkt med algerna. Phytophtora är latin för ”växtförstörare”. På några dagar kan den helt slå ut ett potatisfält.

Potatisen kom ursprungligen från Sydamerikas bergstrakter och odlades av inkaindianerna. Men där var en potatis inte bara en påse mättande stärkelse, som på Irland, utan små välsmakande rotknölar som åts som delikatesser.

Potatisen togs till Europa av spanjorerna, där den blev en kuriositet i botaniska trädgårdar. Den åts inte gärna, eftersom trädgårdsmästarna viss­te att den tillhörde samma släkte som den giftiga Atropa belladonna. Faktum är att alla delar av potatisplantan utom just rotknölarna är giftiga. Det var Linné som gav den det latinska namnet Solanum, detta efter hans lärjunge Daniel Solander från Piteå.

Det visade sig med tiden att potatisen växte bra i Europa. Rotknölarna blev snart stapelföda. I synnerhet på Irland, där det var ont om annan mat eftersom rika engelska trottoarbönder i London hade lagt beslag på all bördig jord. Det sägs att irländare i början av 1800-talet under tio månader om året levde uteslutande på potatis, och då satte i sig 4–6 kilo per person och dag. En medelfamilj konsumerade ett ton potatis per månad. Näringen från potatisen fick dock Irlands befolkning att snabbt öka. Från 4,5 miljoner i början av 1800-talet till 8 miljoner 1845, när Phytophtora slog till.

Engelska regeringen ansågs bära ansvaret för svältkatastrofen, eftersom den inte ingrep med hjälp till de svältande massorna. Tvärtom exporterades stora mängder kött och spannmål från det irländska jordbruket till England för att de protestantiska bönderna skulle täcka sina förluster när potatisskörden uteblev. Resultatet blev att det inte fanns mat kvar för de fattiga katolikerna på den gröna ön.

Phytophtora gör fortfarande livet surt för bönderna, även om det i dag finns medel för att hejda dess härjningar.

– I Sverige används ungefär en procent av jordbruksarealen för potatisodling, men där sprutas mellan 50 och 70 procent av alla fungicider, säger Christina Dixelius, professor vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala.

– Skulle man låta bli att spruta räknar man med ett skördebortfall på 80 procent. I värsta fall får man spruta en gång i veckan. Och eftersom phytophtora har en förmåga att snabbt bli resistent mot fungiciderna måste man med jämna mellanrum byta medel.

Sensationen var därför stor när det från Umeå meddelades att man med genmodifiering lyckats få fram en potatis som var motståndskraftig mot phytophtora. Äntligen skulle man slippa dränka potatisfälten i gifter. Men tyvärr visade det sig inte vara så enkelt.

EU har sedan länge stränga regler för genmodifierade plantor. Särskilt hårt är motståndet mot gm-växter i Tyskland, där regeringen förbjuder all odling av genmodifierade grödor på friland.

I början av mars 2012 ordnades ett seminarium om genmodifierade växter på Vetenskapsakademien i Stockholm. En rad forskare prisade den nya tekniken i alla tonarter, medan Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson satte klackarna i backen och hävdade att de eventuella farorna med gm-växter inte är ordentligt utredda.

– En okänd svamp hanterar vi som en flugsvamp, inte som en kantarell, sade han.

– Problemet med förbudet mot gm-grödor är att forskning försvinner från Europa, hävdade forskarna. Faktum är att allt mindre växtförädling sker i Sverige.

En anledning till det envisa gmo-motståndet i Nordeuropa är de stora multinationella bolagens dominans. Gm-grödor gör att bjässar som Monsanto kan patentera och skaffa sig ensamrätt till utsädet i stora delar av världen. Detta har fått ilskna gmo-motståndare och aktivister att förstöra fält med provodlingar av genmodifierade grödor.

Den tyska kemikoncernen BASF har nu fått nog av motståndet. Företaget lämnar Europa och flyttar sitt huvudkontor för växtförädling till Raleigh i North Carolina, USA. BASF ger också upp försöken med sina genmodifierade phytophtora-resistenta potatissorter Amflora och Fortuna.

Men går det inte att få fram resistenta sorter med vanliga förädlingsmetoder?

– Nja, säger Christina Dixelius. Phytophtora muterar snabbt medan potatisförädling är ett långsamt och mödosamt arbete. Det tar ungefär tio år att få fram en ny sort. Som sedan kanske bara finns på marknaden under högst fem år.

Det är nu inte bara phytophtora som potatisodlarna har att bekämpa. Potatisen blir också lätt infekterad av virus. Därför odlas all sättpotatis i både Sverige och Finland i höjd med polcirkeln. Uppe i Tornedalen klarar sig inte viruset över vintern, och man kan exportera friska sättknölar till potatisodlingarna söderut.

Phytophtora infestans går på solanumväxter, som potatis och tomater. Men släktet Phytophtora har ett hundratal kända arter. Vissa av dem ställer till problem för bland annat ek och bok. Phytophtora infestans är känd i USA som ”Sudden oak death”. Den förökar sig med sporer i dött organiskt material, och sprids med kompostmaterial och jord på skorna i parker och trädgårdar. Rhododendron är en värdväxt som klarar infektion av phytophtora, men som kan smitta mindre motståndskraftiga arter.

Kaianders Sempler

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet