Ställ Riksbanken till svars!

2011-09-13 21:00 John Hassler

KRÖNIKA. Räntehökarna i Riksbankens direktion är för dåliga på att argumentera för sin sak. Ränteduvorna i minoriteten är däremot glasklara.

<p>Riksbankens beslut förra veckan att lämna styrräntan oförändrad var ingen överraskning. De flesta oberoende bedömare tyckte också att det var väl avvägt. Så har det dock inte alltid varit - Riksbanken har under en tid kritiserats för att sätta räntan för högt.</p> <p>Penningpolitiken har stor betydelse för individer, företag och hela samhället eftersom en illa avvägd penningpolitik kan leda till arbetslöshet, för låg produktion och stora omflyttningar av förmögenheter mellan sparare och låntagare. Trots att den är så viktig har den delegerats till en oberoende riksbank med en ledning som i princip inte kan avsättas. Det finns goda skäl för denna delegering, men för att den ska vara förenlig med demokratiska principer måste den kombineras med ett politiskt ansvarsutkrävande.</p> <p>Med jämna mellanrum måste den förda politiken utvärderas. Har den varit väl avvägd? Har motiven för den förda politiken klargjorts på ett tydligt sätt?</p> <p>Dessvärre finns starka argument för att så inte är fallet.</p> <p>Intressant nog så artikuleras dessa argument allra tydligast av vice riksbankscheferna Lars EO Svensson och Karolina Ekholm. De hävdar att penningpolitiken under flera år varit riktigt dålig. Lars Svensson anser att med en mindre stram räntepolitik hade arbetslösheten nu varit betydligt lägre, cirka 0,5 till 1 procentenhet lägre, samtidigt som inflationen hade kommit närmare målet om 2 procent per år. En procentenhets lägre arbetslöshet är mycket, inte minst i jämförelse med effekten av de omdiskuterade och kostsamma jobbskatteavdragen.</p> <p>Majoriteten i Riksbankens direktion har argumenterat för den förda politiken bland annat genom att peka på risken för att en bubbla byggs upp på fastighetsmarknaden. Även om det mesta talar för att vi inte har någon husprisbubbla kan man inte utesluta denna risk. En kollaps i bostadspriserna skulle förmodligen inte få lika dramatiska effekter på det finansiella systemet som när bubblan sprack i USA, men också i Sverige kan konsekvenserna bli allvarliga. Lars Svenssons argument mot att försöka stävja en bubbla med högre ränta är att det är en dålig medicin med liten effekt och stora negativa biverkningar. För att ha en betydande effekt på huspriserna måste räntan höjas så mycket att arbetslösheten ökar orimligt mycket. Om man misstänker en husprisbubbla bör därför andra instrument än räntan användas, resonerar Svensson.</p> <p>Finansutskottet i riksdagen håller nu på att utvärdera de senaste fem årens penningpolitik. Till sin hjälp har man haft två kända professorer, Charles Goodhart från London School of Economics och Jean-Charles Rochet från universitetet i Toulouse. Tyvärr vågade eller ville de två inte försöka avgöra vilken gruppering i Riksbankens ledning som har haft rätt. Så frågan om penningpolitiken har varit väl avvägd fortsätter att hänga i luften. </p> <p>Vi förtjänar ett svar och finansutskottet borde därför vända sig till några andra forskare för att få en oberoende bedömning. Utskottet bör då välja forskare som inte är verksamma i Sverige för att öka chansen att få ett svar som inte är färgat av personliga kontakter.</p> <p>Det är förstås ingen lätt uppgift att avgöra vem som har haft rätt i Riksbanksledningen - Svensson/Ekholm eller majoriteten med Stefan Ingves. Det är däremot tydligt att det finns en del övrigt att önska vad gäller klarheten i majoritetens argument. </p> <p>Möjligen missar Svensson och Ekholm viktiga aspekter - som till exempel risken för husprisbubblor - men deras argument är glasklara. Jag tror det beror på deras bakgrund som forskare. I den akademiska världen avkrävs man klara och logiskt sammanhängande argument för sina ståndpunkter. Riksbankens politik bör så långt möjligt vara begriplig och inte bjuda på överraskningar. Det vore därför inte fel med fler forskare i riksbanksledningen - varför inte Lars Calmfors?</p> <p>John Hassler är professor i makroekonomi vid Stockholms universitet och vice ordförande i finanspolitiska rådet. Han medverkar med en krönika var fjärde vecka.</p>

John Hassler

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet