Svårt att omvända en narcissist

2016-12-13 22:00 Susanna Popova

Arrogans, avund och skamlöshet brukar förknippas med narcissism, men för att vara alldeles tydlig: det finns hälsosam narcissism som är en spegling av kärlek som visats oss tidigt i livet.

Ni känner till skitstöveltestet? Den som besvarar frågan ”Finns det risk att du är en skitstövel?” med ”Vem? Jag?” är en klassificerad skitstövel.

En skitstövel är i korthet en person som anser sig ha rätt att köra över andra, ett fenomen som författaren Aaron James utrett i boken Assholes: A Theory. Trump, rasister, sexister och en hel mängd andra mindre sympatiska företeelser uppvisar den klassiska inställningen som innebär att man ger sig själv rättigheter som andra inte anses behöva ha, eller förtjäna.

Var kommer detta avsteg från en demokratisk grundsyn från?

Skitstövelns fokusering på det egna jaget, och dess rättigheter, brukar tillskrivas personlighetsdraget narcissism. Den vackre Narcissus blev förälskad i sin spegelbild osv… vi har alltså att göra med ett sedan grekerna känt mänskligt uppförande.

Arrogans, avund och skamlöshet brukar förknippas med narcissism, men för att vara alldeles tydlig: det finns hälsosam narcissism som är en spegling av kärlek som visats oss tidigt i livet. Men det finns också, i den andra änden av skalan, en självupptagenhet som är direkt destruktiv, med självförhärligande och nedlåtenhet gentemot andra som centrala strategier. Vi finns alla någonstans på narcissismskalan, frågan är egentligen var? Och har narcissismen blivit vanligare?

Författaren och psykoterapeuten Pat Mac­Donald hävdar i artikeln Narcissism in the modern world, Psychodynamic Practice (mars 2014), att fenomenet har blivit vanligare. När föräldrar uppfostrar sina barn utan gränssättning, men med konstant beröm, frodas den självupptagna personligheten. Sociala medier ger en autostrada för den som vill framhålla sitt ego, och cybermobbning förstärker känslan av överlägsenhet. Ingenting blir bättre av att många barn måste tävla med en mobiltelefon om förälderns uppmärksamhet.

Kändisar är, enligt MacDonald, mer narcissistiska än befolkningen som helhet. Det är tidstypiskt men beklämmande att just sådana personer uppnår kultstatus och blir före­bilder. Få av dem är föredömen när det kommer till meningsfull vänskap, intimitet och vuxna kärleksrelationer.

Narcissistiska företrädare ser sig i stället som exceptionella och anser att de ser saker som andra inte ser. Det ser vi i självgoda politiker som föreläser för sina väljare. Arroganta medier som predikar. Överlägsna företagsledare med tunnelseende.

I en studie, gjord av US National Institutes of Health, tittade man på förekomsten av narcissism över tid. I USA beräknar man att narcissistiska drag finns hos tio procent av 20-plussarna, jämfört med hos tre procent av dem i 60-årsåldern. För när de senare växte upp, gjorde de det i ett samhälle som gav dem en helt annan uppfostran, och mindre utrymme att framhäva sig själva på andras bekostnad.

Oroa dig inte för om du själv är narcissist. Det behöver du inte, för oroar du dig så är du inte narcissist. Det var det som var skitstöveltestet, eller hur?

Långt bättre är att rikta in sig på att hjälpa barn och barnbarn att undgå narcissistfällan. Och vad behöver de? Få höra till, få stöd när de kämpar och få slippa vara exceptionella. För de flesta av oss är inte exceptionella, vi är som folk är mest. Det räcker.

Man behöver heller inte fråga barn vad de vill hela tiden, man får säga ifrån och låta dem lära sig av andra.

Det är mycket svårt och tar väldigt lång tid att omvända en narcissist. Och en narcissistisk befolkning kommer under alla omständigheter inte att välja de mest lämpade ledarna.

Glöm Glöggen

Det är naturligtvis oartigt att klaga (vad skulle Fru Ribbing säga) men är inte glögg en fruktansvärt överskattad dryck? För att inte nämna en del som ska ätas under högtiderna. När ska globaliseringen äntligen nå julbordet?

Susanna Popova

Fler krönikor av Susanna Popova

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet