Ett skatteförslag i Trumps smak

2017-01-24 22:00 Ulf Jakobsson
Ulf Jakobsson. Foto: Jörgen Appelgren

Kanske skulle Trump se detta scenario som en öppning för de bilaterala handelsavtal som är hans uttalade ideal.

Ett av problemen när det gäller att analysera de ekonomiska följderna av Donald Trumps presidentskap är att det inte är så lätt att veta exakt vad han kommer att göra eller vad han kan göra. Buden har varit många under kampanjen, liksom under hans tid som tillträdande president.

På vissa områden har han dock varit mycket tydlig. Allra mest gäller detta hans planerade ekonomiska krigföring mot Mexiko. Muren ska byggas. Den ska betalas av Mexiko. Straff­tullar ska införas på import från Mexiko till USA. Eftersom Mexikos regering säger att man vägrar att betala muren, måste Donald Trump ha i åtanke att på ett eller annat sätt hota Mexiko med ekonomiska sanktioner om landet inte betalar. Alternativt kan han införa ekonomiska sanktioner som i praktiken innebär att Mexiko får betala muren.

Den okända faktorn här, är huruvida Trump får med sig kongressen på den planerade politiken. Hans parti har förvisso majoritet i såväl representanthuset som senaten, men frihandelsvänligheten har ända sedan Lincolns tid varit ett signum för republikanerna. Man kunde också tycka att den direkta aggressionen mot Mexiko skulle vara tillbakahållande.

Därför är det intressant att det på skatte­området finns ett utarbetat förslag från republikanernas sida som ligger mycket väl i linje med Trumps protektionistiska strävanden. Det gäller ett förslag till en ny form av bolagsskatt. Detta presenterades av representanthusets talman Paul Ryan som republikansk politik före valet. Med republikansk majoritet i kongressens båda kamrar är förväntningarna stora på att förslaget också kommer att röstas igenom och underställas president Trump för underskrift.

Enligt Ryans förslag ska den nuvarande bolagsskatten tas bort och ersättas av en tjugoprocentig skatt på nettot av intäkter och kostnader som företagen haft i USA. Vad som torde göra förslaget särskilt aptitligt för Trump är att kostnaden för importerade varor och tjänster ej är avdragsgill, samtidigt som intäkterna från exporten inte är en del av de beskattningsbara intäkterna. Detta är liktydigt med en generell 20-procentig importtull och ett 20-procentigt exportstöd. Genomförs förslaget kan effekten på handeln förväntas bli dramatisk. Ökad export och minskad import torde vara självklara effekter.

Det finns ekonomer som hävdar att skattens handelseffekter neutraliseras av en uppgång i den amerikanska dollarn. En viss uppgång får vi säkert se. Men en neutralisering av åtgärden, procent för procent, ska man nog inte förvänta sig ens i det medelfristiga perspektivet.

Effekten på direktinvesteringarna kan också förväntas bli stor om företagen betraktar skatten som långsiktigt trovärdig. Ett exporterande företag som lokaliserar sin verksamhet till USA betalar med de föreslagna reglerna noll i bolagsskatt. Detta ökar naturligtvis intresset för USA som investeringsland, både hos amerikanska och icke-amerikanska företag. Denna effekt kan bli tydlig så snart det blir trovärdigt att förslaget genomförs.

Den stora osäker­hetsfaktorn är omvärldens reaktioner. Man kan konstatera att förslagets behandling av export och import inte är förenligt med världshandelsorganisationens WTO:s regelverk. Skulle man gå på Trumps retorik sätter sig förmodligen USA över detta.

Därmed skulle det vara öppet för motåtgärder från andra länder. Det internationella regelverket för handeln skulle därmed bli alltmer betydelselöst. Kanske skulle Trump se detta scenario som en öppning för de bilaterala handelsavtal som är hans uttalade ideal.

Knappen

I fredags svors Donald Trump in som USA:s president. Därmed är det han som avgör om USA ska skicka iväg sina kärnvapenmissiler. Det ska bli intressant att se om han klarar av att avstå.

Ulf Jakobsson

Fler krönikor av Ulf Jakobsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet