Var finns all ny järnväg?

2012-04-24 21:00 John Hassler

KRÖNIKA. Staten har investerat enorma summor i ny järnväg de senaste tjugo åren. Men var finns den? Det behövs ett system för att rangordna offentliga investeringar i infrastruktur så att pengarna hamnar där de gör störst nytta.

Förra veckan presenterades regeringens vårproposition. Den fick kritik från flera håll för att vara ovanligt tom på innehåll. Den innehöll dock en nyhet som få verkar ha noterat. I en särskild bilaga behandlas utvecklingen av den offentliga realkapitalstocken, som till största delen utgörs av offentligägd infrastruktur. Den är väl värd att läsa och väcker en rad viktiga frågor. Skapar det politiska systemet investeringar i vägar, järnvägar och annan offentlig infrastuktur som är tillräckligt stora?

Satsar vi våra skattepengar på rätt saker? Hamnar investeringarna på rätt ställen i landet? Dessa frågor är centrala för Sveriges framtida välstånd och förtjänar en framträdande plats i den ekonomiskpolitiska diskussionen.

Vårpropositionens bilaga visar att värdet på den offentliga realkapitalstocken trendmässigt har minskat som andel av BNP under de senaste decennierna. Även infrastrukturen i form av vägar har minskat som andel av BNP under denna tid. Det sammanlagda värdet av våra järnvägar har däremot ökat kraftigt. Som andel av BNP har värdet av järnvägarna ökat från cirka 5 till cirka 8 procent.

Per capita har värdet av vägnätet varit i stort sett konstant och bara ökat med en knapp procent per år sedan 1993. Värdet av järnvägen har dock ökat mycket snabbt – med runt 150 procent sedan 1993.

Vi har alltså två och en halv gånger så mycket järnväg per person nu som för 20 år sedan. Det har enligt statistiken skett främst genom förbättrad kvalitet, inte genom att antalet kilometer järnväg har ökat. Den stora frågan inställer sig: Var finns all den nya och fina järnvägen?

Flera av mina kollegor och vänner pendlar mellan Uppsala och Stockholm. Deras ofta sura miner när de kommer till jobbet vittnar om att den nya järnvägen åtminstone inte har hamnat längs deras resrutt.

Självklart är det inget bevis för att investeringarna har hamnat fel, men misstanken infinner sig. Det behövs därför en övergripande genomgång av om de offentliga investeringarna används på ett samhällsekonomiskt vettigt sätt. Används pengarna till rätt sak på rätt plats?

Det är förstås inte möjligt att exakt svara på frågan om hur mycket infrastruktur som behövs. Den samhällsekonomiska nyttan av olika infrastrukturprojekt beror på en rad osäkra faktorer.

Faktum är dock att när det gäller rangordningen av den samhällsekonomiska lönsamheten i olika projekt är den förhållandevis robust och alltså någorlunda oberoende av denna osäkerhet.

Det är svårt att beräkna vad som är en optimal nivå på de totala investeringsutgifterna men förhållandevis lätt att säga vilka projekt som bör genomföras givet en viss total investeringsbudget. Det borde vara utgångspunkten för eventuella institutionella reformer.

En regel som säger att regeringen måste spendera en viss summa pengar på investeringar riskerar att leda helt fel. En regel som säger att regeringen ska redovisa en kalkyl som visar att inriktningen på investeringarna är väl avvägd kan däremot ge stora fördelar.

Lite förenklat bör principen för ett regelverk för statens investeringsbudget vara: ”Storleken spelar ingen roll, men däremot hur man använder den.”

John Hassler

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet