Ut i skogen, upp på berget

2016-11-29 22:00 Helene Rothstein

Offpist med snöskoter blir allt mer populärt. ”Friåkning påminner om hojkörning”, säger motorsportstjärnan Emil Ahrling

Varje fjäll har sin charm, varje berg sin utmaning.

I södra delarna av Norrland, runt jämtländska Jorm till exempel, är skogen grov. Där är det glest mellan granarna och backarna långa, vilket ger smidig skoteråkning trots ett tunt snölager. I Västerbottensfjällen däremot finns oftast mer snö men där är skogen risigare. Samtidigt är bergen högre och vyerna storslagna.

Motorsportstjärnan Emil Ahrling, 26, väljer plats för att åka offpist med omsorg. Och intrycken sitter kvar länge.

– Utsikten från bergen på Island var spektakulär, fortsätter han.

– Det var speciellt att blicka ut över Atlanten. Samtidigt är ju Island en vulkan-ö och lutningen är densamma överallt.

Kargheten längs de isländska bergen norr om Reykjavik innebar också hårdare klimat och tuffare åkning. Till och med snön under maskinen kändes hård.

Att tänja på gränserna har alltid lockat Emil Ahrling. Som 16-åring började han med freestyle, det vill säga att hoppa från en ramp och göra trick i luften med sin snöskoter. Han bjöds in på uppvisningar lite varstans, bland annat i finländska Muonio.

Under sommarmånaderna körde han motorcykel – trial – en balanssport i skogen där motorcykeln åker över stock och sten.

– Det var en nödvändighet för att hålla i gång nervsystemet, säger Emil Ahrling.

För tre år sedan tvingades han sluta med freestyle på snöskotern. Tre operationer i axeln satte stopp.

– Men jag kände direkt att jag inte kunde vara skoterlös.

Han köpte därför en long machine, en skoter som är avsedd för att åka i lössnö med. Sedan dess syns han ofta ute på fjällen där han åker offpist med skotern.

– Friåkning påminner om hojkörning. Det handlar om tajming och balans. Du måste hitta balansen med maskinen.

Det finns många likheter med skid­åkningens offpist. Det är socialt och utmanande på samma gång. Den stora skillnaden med skoter är möjligheten att kunna ta sig fram i stort sett överallt.

– Jag gillar att köra rakt upp där det är brant. Är det riktigt mycket snö, får man söka sig en väg upp.

Precis som med skidåkning gäller det att ha respekt för landskapet. Lössnö flyttar lätt på sig och kör man på fel ställe kan en lavin utlösas. Väderförhållanden kan snabbt ändras och plötsligt kan man befinna sig mitt i en snöstorm.

– I sådana situationer gäller det att ha koll på var man är.

Försäljningen av snöskotrar ökar i Sverige. Enligt Snöfo, Sveriges Snöfordonleverantörer, slog försäljningen rekord under förra vintern med 9 799 nyregistrerade ­snöskotrar. Det kan jämföras med 9 532 föregående vintersäsong. Branschen är relativt okänslig för konjunkturer.

– Snöskoteråkning är en livsstil, säger Per Johansson, vd på Snöfo.

– Det är någonting man har gjort sedan man var barn. Det kan stå en rostig 240 på uppfarten, men i garaget är det två splitternya skotrar.

Per Johansson säger att just lössnömaskiner har blivit mer populära än de konventionella skotrarna. Med sina höga kammar är tanken att ta sig fram smidigare vid friåkning. Förra säsongen var 45 procent av de nya skotrarna lössnömaskiner.

– Kunderna söker äventyret och maskinerna finns att tillgå, säger han.

Samtidigt är det många som använder lössnömaskinerna enbart som transportmedel. Precis som en vanlig skoter öppnar de upp fjällvärlden. Samtidigt pågår det konflikter på sina ställen när det gäller friåkning. Skotertrafik kan vara förbjuden i nationalparker och naturreservat och åkningen ska förstås ske med hänsyn till djur, natur och friluftsliv. Likväl uppstår konflikter mellan skoterförare och andra. Inte minst när det körs över privat mark, exempelvis åkrar eller ljudet av trimmade maskiner. Ändå, påpekar Per Johansson, har det skett en attitydförändring bland yngre förare som upptäckt offpiståkning.

– Den nya snöskotergenerationen är bra förebilder, de dricker inte alkohol och kör.

Uppe på fjället har Emil Ahrling märkt att allt fler upptäckt friåkning med snö­skoter. Fler har hittat hans smultronställen i olika skogar. Men även om det kan vara härligt med friåkning kan riskerna vara stora, inte bara vad gäller väderomslag. För att vara på den säkra sidan kör Emil Ahrling aldrig ensam.

– Den vanligaste olyckan är att man får skotern över sig. Jag har många kompisar som brutit både armar och ben, säger han.

Kanske är det just hans eget säkerhetstänk som gjort att han själv klarat sig utan några allvarligare skador.

– Jag försöker att aldrig släppa skotern. Ligger du ner och skotern kommer voltandes får man ännu mer vikt över sig. Skotern väger 250 kilo plus all snö som brukar finnas inne i den.

Kräver lapp

För att köra snöskoter behövs ett särskilt förarbevis. Dock inte om körkortet är utfärdat före 1 januari år 2000. För att få ett förarbevis måste man ha fyllt 16 år och gått en utbildning hos en godkänd utbildare samt avlagt ett kunskapsprov. Utbildningen innehåller både teoretiska och praktiska delar.

Helene Rothstein

Mest läst

ANNONS

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet