Om plånboken styr stannar britterna i EU

2016-03-31 21:00 Lena Hagman

Analysfirman Oxford Economics har skapat olika scenarier för vad som kan hända vid en Brexit. Ett sådant visar att Storbritanniens BNP skulle minska med 1,3 procentenheter på två års sikt jämfört med huvudscenariot att landet stannar i EU.

Frågan om vad en Brexit skulle innebära för Storbritannien, Sverige och resten av EU blir allt hetare ju närmare folkomröstningen den 23 juni vi kommer. Enligt en färsk sammanställning av de sex senaste opinionsundersökningarna vill för närvarande 51 procent av britterna vara kvar och 49 procent lämna.

Samtidigt finns många som påpekar att mätningarna ska tas med en nypa salt. Ingen kan förutspå hur valdeltagandet blir och ännu är en stor andel av väljarkåren osäker om hur den ska rösta. Vid det senaste valet i Storbritannien, som experterna också trodde skulle bli jämnt, överraskade väljarna rejält genom att ge Tory-ledaren David Cameron ett tydligt förtroende.

Sveriges ambassadör i London, Nicola Clase, framförde nyligen sin syn på folkomröstningen under ett SNS-seminarium i Stockholm. Hon tror att plånboksfrågorna blir avgörande. Den sida som väljarna uppfattar som minst riskabel när det gäller hur exempelvis boräntorna påverkas eller vad som händer med pundet och inflationen vid ett utträde kommer vinna. En försvårande omständighet är att britterna verkar få begränsad hjälp att förstå vad en Brexit skulle få för konsekvenser. Enligt Clase har i varje fall inte EU-skeptikerna för avsikt att förklara för väljarna om vad Brexit skulle få för konsekvenser. I nuläget är det dessutom få som vågar sia om vilka dessa skulle bli.

Som prognosmakare söker jag själv efter svar med ljus och lykta, det finns ju ingen erfarenhet från historien att gå på. Inte heller kan vi förutspå vad nya förhandlingar om handelsavtal mellan Storbritannien och EU skulle utmynna i eller vilka effekterna skulle bli på vår utrikeshandel. Uppskattningarna spretar. Några visar att handeln skulle minska. Andra har kommit fram till motsatsen. Det beror på vilka antaganden man gör om de regelverk som skulle ersätta dagens. Dessutom kan det ta flera år innan nya regelverk börjar gälla och får effekter på ekonomin. Däremot kan en Brexit och osäkerheten kring dess konsekvenser komma att påverka konsumtions- och investeringsviljan bland hushåll och företag relativt snabbt, alltså redan i år.

Analysfirman Oxford Economics har skapat olika scenarier för vad som kan hända vid en Brexit. Ett sådant visar att Storbritanniens BNP skulle minska med 1,3 procentenheter på två års sikt jämfört med huvudscenariot att landet stannar i EU. Brexit skulle påverka både näringslivets och hushållens förtroende för utvecklingen i ekonomin. Pundet skulle inledningsvis kunna falla med omkring 15 procent, för att därefter gradvis återhämta sig något. Dessutom skulle börskurserna sannolikt falla kraftigt under andra halvåret i år, som en effekt av ökad osäkerhet om företagens försäljning och vinster.

Ett svagare pund skulle visserligen kunna ge export­sektorn stimulans och locka fler turister att besöka landet och konsumera där. Men en valutakurs­försvagning kan också medföra stigande inflation via stigande importpriser med möjliga räntehöjningar och åtstramning av konsumtion och investeringar som följd.

Oxford Economics räknar däremot med att Bank of England skulle sänka räntan för att ­motverka en konjunkturnedgång, även om inflationen skulle ta fart och överstiga inflationsmålet. Även finanspolitiken skulle sannolikt ta en timeout med utgiftsneddragningar för att motverka de negativa ekonomiska effekterna av Brexit. Summa summarum? De negativa effekterna ser ut att överväga. Om de ekonomiska frågorna styr omröstningen blir därför grundtipset att osäkerheten och riskerna med Brexit ter sig för stora för att britterna ska rösta för utträde.

Nedåt oavsett

Den brittiske finansministern George Osborne presenterade sin nya budget den 16 mars. Prognosen för Storbritanniens BNP-tillväxt har reviderats ned jämfört med i höstas, främst beroende på att produktivitetstillväxten bedöms bli lägre i år och kommande år. Dock har OBR, som gör den brittiska regeringens prognoser, ännu inte räknat på effekterna av en Brexit.

Lena Hagman

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet