Planekonomi

2012-03-20 21:00 Birgitta Forsberg

Svenska företag ska investera 22 miljarder kronor i Schweiz – om Saab får ordern på stridsplanet Gripen. Affärsvärlden granskar Sveriges märkliga ?motköpsaffärer, en planekonomisk kvarleva från en svunnen tid.

I en gulrappad byggnad på vapenkoncernen Saabs domäner i Lin-köping sitter Enheten för motköp. Den funderar som bäst över hur svenska, eller utländska, företag ska kunna köpa schweiziska varor för runt 22 miljarder kronor. Det är nämligen ungefär vad som krävs om Saab får sälja Jas Gripen till Schweiz. Till sin hjälp har avdelningen inköpare, marknadsförare och projektledare. Totalt ett femtiotal personer.

– Det är jättepengar när vi drar i gång en stor kampanj, säger Eva Söderström, utan att vilja specificera hur mycket.

Hon är chef för enheten, som kallas Industrial Cooperation i organisationsschemat.

Ingen vet ännu exakt vad priset för hela affären blir eller vad som ska ingå förutom de 22 planen, till exempel utbildning, simulatorer, utvecklingsarbete och kringsystem.

Schweiz har inte ens undertecknat kontraktet ännu. Nyligen skrev den schweiziska dagstidningen Sonntags Zeitung om två hemliga rapporter där det schweiziska flygvapnet sågar Gripen på tekniska grunder. Två schweiziska partier, Socialdemokraterna och De Gröna, kräver att förhandlingarna med Saab fryses. För ett avtal krävs både parlamentsbeslut och eventuellt även en folkomröstning.

Det enda som är riktigt säkert är att om affären blir av så måste svenska företag investera eller handla för minst lika mycket i Schweiz som landet betalar Saab för stridsplanen. Och den processen är sedan fyra år tillbaka i full gång.

– Vi har affärer som pågår, säger Eva Söderström.

Mer säger hon inte. Hon vill inte berätta vilka företag det gäller, hur många affärer det handlar om, hur mycket pengar eller vilka branscher.

– Då skulle de få ett samtal från fransmännen direkt, säger hon.

Frankrike och USA var med i striden om ordern och fransmännen är, enligt Eva Söderström, fortfarande upprörda och skulle ta varje chans att lägga krokben för Saab.

De direkta motköpsprogrammen har en löptid på tio år, samma tidsperiod som flygplanen ska levereras, medan forskningsprogrammen löper på 15 år.

Schweiz siktar på att 65 procent av motköpen ska ske i den tyska regionen, 30 procent i den franska och 5 procent ?i den italienska.

– Schweiz har tillämpat offset under lång tid. De är väldigt noggranna och väldigt systematiska. De har tänkt ut vilken industri de vill stötta och vilka regioner de vill utveckla. Alla som har offset-?åtaganden i Schweiz måste ha en avdelning som jobbar med det här, säger Eva Söderström.

Saab har även gjort motköp (offset) i Schweiz tidigare efter att ha sålt delar till stridsvagnar från Hägglunds.

– Saab svarade bland annat för eldledningssystemet och vi gjorde motköp för runt 700 miljoner kronor, sade Anders Jarbelius, ansvarig för Saabs motköp ?i Schweiz, i december till Affärsvärldens systertidning Ny Teknik.

Enligt Saab ska motköpen motsvara hela ordervärdet.

”Ett generöst motköpsavtal motsvarande 100 procent av kostnaden anses av många ha varit tungan på vågen som avgjorde till Jas Gripens fördel”, skrev nyligen Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Peter Rådberg i en debatt-artikel i Ny Teknik.

Frågan är om inte erbjudandet är ännu generösare.

– I praktiken så är ofta offset 160–200 procent av ordervärdet, säger Martin Lundmark, vice forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Kan det vara så i Schweiz?

– Saab kan erbjuda något som gör att Schweiz inser att anbudet är värt 30 procent till. Detta blir då en tydlig konkurrensfördel som ligger utöver de formella anbudskraven, säger han.

Eftersom Saabs offert till Schweiz är hemlig och få vet hur Schweiz värdesätter olika delar av den är det i princip omöjligt för utomstående att få en korrekt siffra. Motköp räknas olika från land till land.

– Motköpen är oftast högre än affären numera. Schweiz är möjligen ett undantag. Men det är lite knepigt eftersom man inte räknar krona för krona utan har ett poängsystem där vissa investeringar ger 100 poäng och andra 70, för att exemplifiera. Det finns ingen enkel matematik i detta som kan säga att den exakta summan motsvaras av motköpet, säger förre ministern och tidigare vice Saabchefen Jan Nygren.

Martin Lundmark på FOI uttrycker det så här:

– Det är ganska svårt att räkna av vinflaskor mot ubåtar.

När Kockums år 1987 sålde sex ubåtar för 15 miljarder till Australien porlade plötsligt australiska viner in i Sverige. Från att ha haft något enstaka märke från det avlägsna landet fick Systembolaget plötsligt ett stort sortiment därifrån – det såg den dåvarande statliga grossisten Vin & Sprit till. I dag kan ingen på Pernod Ricard, som Vin & Sprit nu tillhör, vare sig bekräfta eller dementera uppgiften.

Schweiz regering har sagt att det svenska stridsplanet kanske inte var bäst rent tekniskt, men att priset var bra. Det torde ha med motköpen att göra. I Schweiz är dock inte ens ordervärdet klart. Landets försvarsminister har sagt att kostnaderna för de 22 planen, och allt runtom, inte får överstiga 22 miljarder kronor.

Saabs koncernchef Håkan Buskhe sade nyligen till Veckans Affärer att Jas Gripen är en exportsuccé. Kan så vara, och den kanske största anledningen är i så fall bolagets motköpserbjudanden.

”Saab, Gripens tillverkare, hävdar att motköp är ’en väsentlig del av att göra affärer’ och detta har hittills märkts i varje exportaffär med Gripen, det vill säga Sydafrika, Ungern och Tjeckien”, står det i en rapport från 2008 från S. Rajaratnam School of International Studies i Singapore.

”Baksidan av vad som verkar vara en historia om Gripens exportsuccé är att alla de här utländska affärerna så småningom har omgetts av påstådd felhantering och korruption”, står det också.

Men låt oss bortse från eventuella mutor den här gången och i stället titta på hur Saab kan erbjuda så pass attraktiva motköp. Bolaget säger sig inte betala svenska företag för motköp, utan i stället går det till så att Saab bekostar en utredning av marknaden åt bolaget i fråga. ?I sitt säljmaterial skriver Saab att bolagets motköp backas upp av ”ett kraftfullt nätverk av globala affärspartners” och ”fullt stöd av den svenska regeringen”.

Förutom av Saabs egna underleverantörer har det industriella nätverket traditionellt bestått av företag i Wallenbergsfären, som Electrolux, ABB, Astra, Scania, Stora Enso och Ericsson.

Saab vill först knappt nämna några svenska företag som gjort motköp i länder där bolaget har försökt sälja jaktplanet Jas 39 Gripen, men uppger till slut några motköpsaffärer, främst i Ungern.

Andra Wallenbergbolag hänvisar till Saab. Många upprepar dock mantrat att de inte gjort något som inte varit bra för det egna företaget. Vän av ordning kan ju då undra varför de inte lägger korten på bordet.

Låt oss titta på hur det har sett ut i några olika länder.

sydafrika

I november 1999 arrangerade Sverige den ökända konserten i Soweto utanför Johannesburg där Dr Alban, Uno Svenningsson och The Real Group uppträdde för tre betalande åskådare. Showen var tänkt som startskottet för en stor, veckolång svensk pr-satsning i Sydafrika och den anfördes av den svenska regeringen med dåvarande statsministern Göran Persson i täten.

Allt var egentligen en kampanj för svensk industri. Att det inkluderade Gripen var inget som direkt basunerades ut. Ändå erbjöd Sverige ett statligt lån på 10 miljarder kronor om Sydafrika skulle köpa stridsplanen och statliga Export-kreditnämnden ställde upp med garantiförbindelser – nästan bara med anknytning till Gripen – på nära 17 miljarder kronor, enligt Veckans Affärer.

I Sydafrika ville Saab först inte göra några motköpsaffärer.

– Saab argumenterade som naiva svenskar att planet var konkurrenskraftigt nog utan offset, säger en person med insyn i affären.

Men Saab samarbetade med brittiska BAE som snabbt tog svenskarna ur villfarelsen. Till slut beställde Sydafrika 26 Gripen och 24 brittiska Hawk träningsflygplan för 15 miljarder kronor. Sydafrika är det enda land som köpt Gripen direkt från Saab. Motköpen var mer än fyra gånger så stora som ordervärdet, drygt 70 miljarder.

Motköp delas in i militära och civila. I Sydafrika blev fördelningen 20–80 för Gripen. Inom den militära delen finns direkta motköp som är länkade till själva affären, till exempel att köparen får tillverka delar av planet, och indirekta, att Saab gör andra militära investeringar i landet som inte har med flygplans-affären att göra.

– Om du har ett land på liknande teknologisk nivå som Sverige, som Sydafrika, Nederländerna eller Singapore, kan man hitta goda kontaktytor militärt, inom forskning och industriellt. Men om det är ett land som är mindre sofistikerat, som Thailand, Pakistan, eller i Europa kanske Rumänien eller Portugal, så är det inte meningsfullt för svenska företag att köpa militärt utan då är det mer troligt att det blir civil offset. I Thailand var det tal om en helsikes massa kyckling, säger Martin Lundmark på FOI.

Sydafrikas dåvarande vice president Thabo Mbeki påpekade i Svenska Dagbladet att hela paketet med motköp och investeringar i Sydafrika hade skötts av Investorgruppen. Även Martin Lundmark nämner sfären.

– Att Investor står bakom är en mycket stor konkurrensfördel för Saab. De kan erbjuda en bred palett av väldigt starka industriella anläggningar. Saab kan ha det som spelkort när de ska övertyga landet om att de kan erbjuda ett bra offsetprogram. Dessutom finns det samspel mellan olika departement, Exportrådet och militären samt olika bidragsförhandlingar och bytesaffärer, säger han.

Ericsson var underleverantör i Syd-afrikaaffären och deklarerade att bolaget skulle göra motköp. Men i dag vill bolaget inte prata om motköp över huvud taget.

Volvo, som tillverkar motorerna till Gripen, deklarerade tidigt att bolaget skulle göra motköp för närmare 7 miljarder kronor. Både det börsnoterade Volvo Lastvagnar och det Fordägda Volvo Personvagnar skulle köpa komponenter i Sydafrika. För Volvo Personvagnars del gällde det bland annat katalytiska avgasrenare och aluminiumhjul medan Volvo Aero skulle lägga ut tillverkningen av små lagerhus till den civila flygmotorn CF6/80 till sydafrikanska Denel. På så vis flyttades produktionen från Trollhättan till Sydafrika.

ABB lade tillverkning av starkströmsutrustning i Sydafrika. Scania aviserade att bolaget skulle börja tillverka en enkel stryktålig landsvägsbuss i Sydafrika – en affär som var värd drygt 330 miljoner kronor. Dessutom räknades ökningen av skandinaviska turister in i motköpet, något som alla norrmän sägs inte ha uppskattat.

ungern

År 2002 visade Electrolux stolt upp sin hypereffektiva fabrik utanför Västervik för Ny Teknik. Personalen kunde montera en dammsugare på tio minuter. Två år senare flyttade dåvarande vd Hans Stråberg produktionen till Ungern. Västervikstidningen grävde fram att det hela var ett motköp för en Gripenorder från Ungern, vilket Hans Stråberg medgav. Fast bolaget hade agerat helt på egna kommersiella grunder.

I Ungern var det den svenska staten som gjorde Gripen-affären.

Ursprungligen beställde det svenska flygvapnet 204 Jas Gripen. Men snart bestämde försvaret att det var 40 för mycket och ville göra sig av med en del av beställningen. 2001 leasade Ungern därför 14 plan av det svenska flygvapnet för en hemlig summa fram till år 2026.

Men trots att avtalet skrevs mellan staterna var det Saab som stod för motköpsavtalet på 110 procent av ordersumman. Motköpen uppgick, enligt en EU-studie från 2004, till runt 7,5 miljarder kronor.

Historien började 1995 då Ungerns regering bestämde sig för att utvärdera Gripen för att eventuellt köpa 30 plan. Ungern och Saab skrev ett avtal om ökade svenska investeringar som stöd för ungersk export. Bakom låg Peter Wallenberg. Det var förs-ta gången Wallenbergföretagen kombinerade sin styrka i en export-?affär, berättade Peter Wallenberg för Dagens Industri, DI. Sfärbolagen Astra, Electrolux, Ericsson, Incentive, Scania och Stora nämndes. Dessutom Volvo. Wallenberggruppen kunde tänka sig investeringar långt utöver värdet på det planerade Gripenkontraktet på 7–8 miljarder kronor, enligt DI.

”Nästan varje dag händer något i relationerna mellan Sverige och Ungern och i bakgrunden är det Saab som rycker i trådarna”, skrev Svenska Dagbladet.

– När vi ingick i Wallenbergsfären var det tämligen naturligt att man bidrog till att stötta gruppens möjligheter att göra affärer. Vi gick seriöst in i Ungern, och i Österrike tittade vi på om vi kunde köpa aluminium därifrån, säger Scanias presschef Hans-Åke Danielsson.

Redan 1995 lade Saab också tillverkning av Gripenkomponenter i Ungern, ?i en charmoffensiv för att få ordern.

Electrolux hade redan år 1991 köpt Ungerns största kyl- och frystillverkare, det då slitna Lehel, och investerat miljardbelopp. Efter Saabs avtal byggde Electrolux en dammsugarfabrik i Ungern, som Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson invigde. År 1998 svarade Electrolux för nästan 5 procent av Ungerns export och Wallenbergsfären hade investerat runt 1 miljard kronor i landet, enligt TT. Ändå blev det ingen affär. Då.

När så Ungern 2001 bestämde sig för att hyra planen tog motköpen fart igen. Electrolux svarade för en stor del av dem.

– Polen var ett alternativ till Ungern för Electrolux, men vi argumenterade för att Ungern var ett bättre val för expansion, säger Jan Närlinge, som tidigare jobbat med motköp på Saab.

”För att möta Ungerns behov av att förbättra infrastrukturen och minska arbetslösheten i östra Ungern beslöt företaget att bygga sin största kyl- och frysbas i Europa i det här området”, skriver Saab på sin hemsida.

Fabriken öppnade år 2005. En total investering på nästan 800 miljoner kronor, plus 120 miljoner i produktutveckling. År 2005 flyttade Electrolux även dammsugarproduktionen från fabriken utanför Västervik till Ungern. Numera är Lehel en av Ungerns största industrier.

Andra officiella motköpsaffärer är att Ericsson, som tidigare gjorde Gripens radar, år 2004 öppnade ett globalt service- och leveranscentrum i Budapest. Haldex byggde en fabrik för slutmontering och provkörning. Det finska luftfilterbolaget Halton Clean Air startade en fabrik. Astra Zeneca bedriver forskning. Dometic tillverkar kylskåp. Nolato tillverkar plastkomponenter. Och Stora Enso gör bland annat förpackningar av wellpapp.

thailand

Mitt i vintern, i början av år 2004, åkte Göran Persson på besök till Thailand. Med på resan var Saabs dåvarande vd Åke Svensson. Det är här kycklingarna kommer in. Hösten 2004 hade den thailänds-ka ekonomin drabbats av fågelinfluensan och nu stod landet, som före influensautbrottet var världens fjärde största exportör av kyckling, med ett kycklingberg.

– Sverige vill sälja plan till oss, och vi vill sälja kycklingar till dem, sade en regeringstalesman till nyhetsbyrån Reuters, enligt TT.

– Premiärministern sade att både kycklingar och plan kan flyga, så affären borde vara förhandlingsbar, fortsatte talesmannen.

EU hade dock infört exportstopp för thailändsk kyckling till mars 2005. Till slut bestämdes motköp inom jordbruk, livsmedel, fordon, informations- och kommunikationsteknologi, kraft, läkemedel, bioteknik, medicinsk teknik, konsumentprodukter, turism och riskkapitalstrukturer för att stödja vetenskapscentra och utveckling av småbolag. Allt enligt ett dokument på svenska ambassaden i Bangkok. Saab hävdar dock att Thailand inte hade några motköpskrav när förhandlingarna väl var klara.

År 2008 sålde Försvarets materielverk, FMV, sex Gripenplan till Thailand för 3,8 miljarder. Planen togs från det överskott av Gripenplan som det svenska försvaret hade efter ett beslut om att bara ha hundra plan. Då fanns 140 ute på de svenska flygflottiljerna.

tjeckien

Våren 1999 ledde Peter Wallenberg, ”Pirre” kallad, en stor svensk näringslivsdelegation i Tjeckien. Med fanns representanter för sfärbolagen ABB, Atlas Copco, Electrolux, Stora Enso och Saab samt de statliga bolagen Telia och Vattenfall. Topparna skulle träffa president Vaclav Havel, ministrar, industriledare och fackföreningsfolk. Statliga Exportrådet ordnade resan. Ett av målen var att locka Tjeckien att köpa Gripen.

Tjeckien hade nämligen visat intresse för jaktplanet. Ett år tidigare hade dåvarande försvarsministern Björn von Sydow talat sig varm för Jas Gripen i Tjeckien.

– Saab stridsflygplan är produkter som är mycket mer politiska än till exempel Hägglunds stridsfordon i Ö-vik. Flygplan har ett stort symbolvärde och politiker vill gärna synas med dem. Kanoner och stridsvagnar är inte lika häftiga och har mer av ond bråd död över sig. Det blir heller inte samma subjektivitet och storpolitik med dem som med flygplan. När det är flygplan är det Sarkozy och statsöverhuvuden som uttalar sig, säger Martin Lundmark på FOI.

Saab och samarbetspartnern British Aerospace lockade med att Tjeckien skulle få tillverka delar av planet. År 2004 blev det ett leasingkontrakt med det svenska flygvapnet på 14 plan. Hyrsumman var hemlig. Avtalet går ut 2015 och just nu pågår samtal om en eventuell förlängning, enligt Försvars-?exportmyndigheten, FXM. Saab utlovade motköp för 130 procent, vilket enligt en EU-studie från 2004 innebar drygt 7 miljarder kronor – det största motköpsprogrammet i Tjeckien.

Brasilien

Våren 1999 åkte Percy Barnevik, som då var ordförande både för Investor och ABB, till Brasilien för att bädda för en framtida försäljning av Gripen. Han träffade president Fernando Henrique Cardoso och fem ministrar, inklusive landets försvarsminister och flygvapenchef, som även han var minister. I bakhuvudet hade Barnevik motköpsplaner, berättade han för Dagens Industri.

Nu, 13 år senare, har Brasilien fortfarande inte bestämt sig för vilka stridsplan landet ska köpa. Saab hoppas fortfarande och har öppnat ett innovationscentrum som ska främja samarbeten mellan Sverige och Brasilien. Här är två svenska storbolag med: Scania och Stora Enso.

I flera andra länder har Saab försökt men misslyckats med att sälja Gripen, som Finland, Österrike, Chile, Indien, Polen och Norge. En del motköp hann dock bli av även i dessa länder innan beställningarna gick till andra leverantörer.

– Det var många svenska miljöteknikbolag som kikade i Chile och flera satte ner bopålarna där. Svenska Exportrådet och ambassaderna bidrog till Jas-satsningen. Även Göran Persson drog ofta en lans för Jas, säger Scanias presschef Hans-Åke Danielsson.

I bland annat Polen och Norge var motköpsplanerna omfattande.

När Sverige avslutade det så kallade Polen-året 1999 fanns en modell av Gripen i naturlig storlek utanför kulturpalatset i Warszawa. Göran Persson var på plats. Året innebar att Polen skulle stå i blickfånget i Sverige. En utvärdering visade att det hela varit en succé, men även här gavs en misslyckad konsert. Endast 60 personer kom när pianisten Staffan Scheja spelade i Krakow. Gripen-kampanjen pågick för fullt. För att få sälja 48 plan för 3–4 miljarder dollar i Polen erbjöd Saab Polen 50 000 arbetstillfällen med hjälp av bland andra Electrolux, Ericsson och Volvo.

norge

Sommaren 2007 satte sig det norska flygbolaget Norwegians vd Björn Kjos bakom piloten i Gripens cockpit. Sedan bar det av på flyguppvisning inför tusentals åskådare på flygplatsen Oslo Syd.

– Jag gleder mig som en unge, sade Björn Kjos när planet landat och parkerat bredvid konkurrenten Eurofighter, enligt Ny Teknik.

Kjos är gammal fältflygare, men hade inte flugit på mer än 30 år.

Det hela var en pr-kupp regisserad av Saab. Allt för att få kontrakt på 48 plan i Norge. I kampanjen ingick givetvis Saabs ordförande Marcus Wallenberg. Han lastade ett Saab 2000-plan fullt med svenska toppdirektörer och höga myndighetspersoner och flög dem till Nordnorge i en charmoffensiv.

”Svenska Saab och Wallenbergfamiljen lockar med avtal till ett värde av minst 50 miljarder kronor om Norge köper jaktflyget Jas”, skrev norska Dagens Näringsliv 2008.

Våren året före hade Norge börjat tala om att finansiera det nya ”Super-Gripen”, ett kraftigare plan, med 300 miljoner svenska kronor. Landet skulle senare välja vilket plan det skulle köpa, Gripen, Eurofighter eller det amerikanska planet Joint Strike Fighter, JSF.

Snart jobbade Saab för högtryck, bland annat tecknade bolaget kontrakt med olika norska försvarsindustriföretag och gick in som ägare i Norsk Flygtjänst, som servar försvaret, och i OPAX, som sysslar med övervakningsteknik.

– Norge var lite som Schweiz, fast ännu mer, med deras fylken. Vi hade folk ute i varenda region för att prata med småföretag. Vi hade långa databaslistor med företagskontakter, med avtal och inte avtal, säger Eva Söderström.

Amerikanerna tog dock hem ordern. Inte konstigt kanske, med tanke på att Norge är med i Nato. Ändå drev Saab en massiv kampanj för att få ordern.

– Det är inte roligt att rensa upp. Vi har några personer som sysslar med det fortfarande, säger Eva Söderström, men tillägger att Saab samtidigt måste jobba med norsk försvarsindustri för framtida affärers skull.

Några projekt från Gripenkampanjen för dock en tynande tillvaro i väntan på en eventuell marknadsöppning.

– Vi förlorade en massa pengar. Den kampanjen kostade jättemycket. Vi trodde på alla nivåer, från högt till lågt, att vi skulle få den ordern. Det är ett trauma, säger Eva Söderström.

Ibland kan dock det bolag som förlorar en tilltänkt affär sälja sina motköpspoäng till någon annan som får en försvarsorder i det landet. I Norge försöker Saab med det, dock inte till amerikanerna.

– Just dem pratar vi inte med, säger Eva Söderström.

Frågan är om Schweiz kan bli som Norge.

– Jo, det kan det, säger Eva Söderström.

Men Saabs informatör får henne att modifiera sig.

– Det är inte en risk på samma sätt eftersom de är alliansfria och inte har kopplingen till Nato och USA på samma sätt som Norge. Det är klart att vi tror jättemycket på Schweiz, lägger hon till.

Saab har profilerat sig som ett bolag som erbjuder stora motköp. Huruvida motköp är bra för ett land har länge debatterats. Kritiker har hävdat att motköp ökar kostnaden för krigsmateriel, att det är svårt att övervaka och skapar möjligheter för korruption. Sommaren 2009 kom EU med ett nytt upphandlingsdirektiv för försvaret som försöker begränsa motköp och se till att civila motköp försvinner, men det går att komma runt det. Dessutom berörs inte Schweiz eftersom landet står utanför EU.

Huruvida det är bra för Electrolux aktieägare att lägga en fabrik i östra Ungern, i stället för till exempel i Polen, är också omöjligt att säga. Ingen vet hur det hade blivit om bolaget hade gjort på något annat sätt. I dessa frihandels-?tider är det många som ser motköpsaffärer som rena rama planekonomin.

– Jag tycker att det är principiellt tveksamt med motköp. Jag tror att affärer ska göras upp på sina egna meriter som i all frihandel. Jag är kritisk mot själva systemet, men inte mot länder som utnyttjar möjligheten att få motköp, säger Jan Nygren.

– På sikt tror jag inte att man kommer att acceptera den här typen av affärer om man har någon tanke med begreppet frihandel. Jag är ganska säker på att det kommer att försvinna efter hand. Åtminstone borde det göra det.

Hysch, hysch om Saudiarabien

Det aktuella och kritiserade kontraktet mellan Saudiarabien och Sverige kom till i samband med att Saab och Ericsson försökte sälja bland annat Erieye-radarn till Saudiarabien för flera miljarder kronor.

Saudiarabiens vice försvarsminister prins Khaled besökte 15 november 2005 Sveriges dåvarande försvarsminister Leni Björklund. Dagens Industri erfor att de skulle diskutera en mångmiljardorder på försvarsutrustning från Saab och Ericsson. Resultatet av mötet blev ett samarbets-avtal mellan de båda länderna.

Huruvida avtalet från 2005 ska ses som ett motköpskontrakt eller som ett allmänt smörjmedel är oklart, men papperet lär åtminstone inte ha försämrat utsikterna för svensk vapenexport.

I övrigt förlöpte det hela som vanligt i försvarssammanhang. I början av år 2004 hade en näringslivsdelegation med runt 15 svenska företag tillsammans med kronprinssessan Victoria och statsrådet Gunnar Lund varit i Saudiarabien, enligt TT. I den svenska delegationen ingick bland annat ABB, Alfa Laval, Atlas Copco, Ericsson, Gunnebo, Saab och Volvo Trucks,

Saab vill inte uppge vare sig vad bolaget har sålt till Saudiarabien eller för hur mycket pengar. Enligt olika medieuppgifter rörde det sig om en potentiell order på 10–20 miljarder kronor. Saab påpekar dock att det hade affärer med Saudiarabien både före och efter att det nu kritiserade avtalet skrevs.

Birgitta Forsberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet