Så kan Sverige klara omställningen

2016-03-01 21:00 Lena Hagman

Ingen tvivlar på att ungefär hälften av de jobb som finns i dag kommer att bytas ut mot digitala lösningar, slutsatsen bygger på övertygande forskning.

I höstas blev jag inbjuden att vara med i en ny tankesmedja, Digital Utmaning, när den startades av IT & Telekomföretagen. Här fick jag uppleva tankedynamik i en grupp på sex experter som ombads brainstorma om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Expertis inom digitalisering, globalisering, innovations- och arbetsmarknadspolitik, social utslagning, strukturomvandling och konkurrenskraft, internet- och mobilkommunikation, nätutbildning och framtidens arbetsmarknad bidrog med kunskap och idéer.

I februari skulle vi, efter ett antal möten, summera vad vi kommit fram till. Ingen tvivlar på att ungefär hälften av de jobb som finns i dag kommer att bytas ut mot digitala lösningar, slutsatsen bygger på övertygande forskning. Men den kan vara skrämmande, för vårt nuvarande samhällssystem är inte anpassat för den stora utmaning som digitaliseringen innebär för jobbtillväxten. Om Sverige inte anpassar sig kommer vi hamna i en nedåtgående spiral, med ökad arbetslöshet, utanförskap, lägre tillväxt och försämrad konkurrenskraft. Företagen kommer då i högre grad söka sig till länder där tillgången på nödvändig kompetens är större, och där systemen är anpassade för framväxten av kreativa, värdeskapande jobb.

Jag tillhör dem som ändå vill se ljust på fram­tiden. Digitaliseringen har ju redan pågått under många år och ändå har jobbtillväxten varit stark i Sverige. Ekonomen Stefan Fölster har i sin forskning visat att automatiseringen av jobb sedan länge pågår i en takt som framöver kommer leda till att ungefär hälften av dagens jobb försvinner inom 20 år. Det har blivit färre jobb bland yrken i mitten av lönefördelningen, där många jobb kunnat ersättas av digitala lösningar. Där­emot har flertalet nya jobb kommit inom väl­betalda yrken. Hur kommer det sig? Mitt svar är att globaliseringen av produktionen utmed globala värdekedjor har drivit på utvecklingen mot en allt större kunskapsintensiv tjänsteproduktion i Sverige. Och det gäller både i och utanför industrin. Företagen har satsat alltmer på att utveckla tjänsteinnehållet i sina produkter, såsom it- och andra tekniska och organisatoriska lösningar, design, varumärke och marknads­föring. Detta tillsammans med automatiseringen har höjt produktiviteten. Medan företagen har specialiserat sig mot kunskapsintensiv produktion har importen av insatsvaror och tjänster ökat. Denna specialisering har drivit fram flest jobb inom kunskapsintensiva tjänstebranscher inom näringslivet, som har stått för drygt 60 procent av Sveriges jobbtillväxt under de senaste 20 åren. Nu bromsas denna tillväxt av att tillgången på den kompetens som företagen efterfrågar har blivit för liten, med ökad kompetensbrist som följd.

Men jag är som sagt optimist och vill tro att den starka jobbtillväxten ska kunna fortsätta. Många nya företag skulle kunna växa fram i Sverige under de närmaste 20 åren, med konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Det förutsätter dock att svenska politiker tar tag i de utmaningar som finns.

Vår tankesmedja kom fram till några avgörande förutsättningar för att omställningen till digitaliseringen ska lyckas. En är att produkter och tjänster fortsätter att utvecklas på plats här i Sverige för att öka konkurrenskraften. Det förutsätter även ökat bostadsbyggande och förbättrade transport- och utbildningssystem. Arbetskraften behöver också kompletterande utbildning genom hela yrkeslivet. Dagens utbildningssystem är ineffektivt och behöver rationaliseras. Det är inte anpassat till de förändrade kompetensbehoven inom ekonomin. Regelverk och socialförsäkringssystem måste också anpassas till framväxten av fler småföretag och tidsbegränsade anställningar. Det gäller att ha en vision. Men man måste också se vad som krävs för att uppnå den. Och orka genomföra förändringarna.

Tillbaka till framtiden

Bestsellern Looking Backward skrevs av Edward Bellamy i slutet av 1800-talet. En man vaknar mirakulöst upp år 2000 i en utopisk framtid i Boston. Välståndet blomstrar och den tekniska utvecklingen har tagit stora språng. Huvudpersonen inser att han inte vill tillbaka till 1800-talet. Låt oss hoppas att man om 100 år kommer att tänka så om vår tid.

Lena Hagman

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet