Stimulera, men stimulera rätt!

Det finns en oroande stor övertro på möjligheterna att med breda konsumtionsstimulanser på ett avgörande sätt påverka konjunkturutvecklingen. Keynesianska teorier tas till intäkt för krav om att staten ska strö pengar över hushållen. Tanken verkar vara att det inte spelar så stor roll hur staten spenderar våra skattepengar – bara den spenderar.

Keynesiansk teori medger dock, till skillnad från kurvskiftandet på A-kursen i national­ekonomi, att vi räknar på effekterna av finanspolitiska åtgärder. Gör man det visar det sig att det är så dyrt att skapa jobb med hjälp av breda skattesänkningar eller liknande finanspolitiska åtgärder att det förefaller orealistiskt att sätta sin tilltro till sådana.