Total dominans

Monopol, där ett bolag totalt dominerar en marknad, och oligopol, där ett fåtal delar marknaden, har åter börjat ta plats i den ekonomiska diskussionen. Allt färre och större aktörer i alltmer specialiserade branscher gör att de dominerande bolagen ofta är mycket lönsamma, men tillför inte alltid så stor samhällsekonomisk nytta. Tvärtom kan det vara rent skadligt. Välkända amerikanska ekonomer, som nobelpristagaren Joseph Stiglitz och Harvardprofessorn Robert Reich, har lyft fram den ökade koncentrationen inom allt fler branscher som en viktig förklaring till de stora samhällsekonomiska bekymmer som världsekonomin brottas med.

Många företag vårdar hellre sin prisledande position än investerar i ny kapacitet. För ny kapacitet skulle, om den nyttjades, sänka priset och lönsamheten. Samtidigt leder den höga lönsamhet, som följer av den starka marknadspositionen, till ett högt sparande. I nästa steg har detta sparkapital svårt att hitta till produktiva investeringar. I stället används kapitalet till aktieåterköp, höjda utdelningar eller förvärv av andra företag, vilket i samhällsekonomisk mening inte är någon investering, utan bara betyder att en summa pengar byter hand.