INDEXOBLIGATIONER: Dåliga konstruktioner vanliga

Uppmärksamheten förra veckan kring Sparbankens indexobligationSvenska Klassiker (se artikel på sidan 8) är nyttig om den fårde som köper indexobligationer att börja studera hur de ärkonstruerade mer noggrant.

Redan tidigare har det varit uppenbart att när säljarna säger Dufår 150 procent av uppgången så gäller det att upprepade gångerfråga Vilken uppgång då?.

FLERA SÄTT FÖRSKÖNADe som konstruerar indexobligationer försöker nämligen se tillatt uppräkningsfaktorn skall vara så imponerande som möjligt.Det finns flera sätt att göra det.

Indexuppgången beräknas normalt utan hänsyn till ändradevalutakurser. Det gör att om den svenska kronan faller (som dengjorde 1992) så får de som investerat utomlands viaindexobligationer inte kompensation som de som investerat iutlandsaktiefonder får.

I vissa fall gäller indexfaktorn bara uppgången över en vissnivå. S-E-Banken har till exempel sålt en Japanobligation däruppräkningsfaktorn bara gällde indexuppgången över 20 procent.Numera är det nästan standard att slutindex beräknas som ettmedelvärde under en period. Ju längre den perioden är, ju lägreblir troligen medelvärdet eftersom börsindex trendmässigt stigermed tiden. Varning alltså för produkter där slutindex räknasunder för lång tid. Om löptiden är tre år och slutindex tasunder fyra kvartal så är den genomsnittliga löptiden bara 2,5 år.

ALLTFÖR LÄTT MANIPULERAMen Swedbanks misslyckade visar också att det är viktigt attstudera indexobligationens konstruktion för att se om det finnsrisk att de som säljer optionsdelen kan manipulera kurserna föratt öka sin förtjänst.

Generellt gäller att det är bättre ju bredare aktieindex somanvänds. Bäst är amerikanska Standard & Poor 500, japanska Topixoch brittiska FT-All share. Dessa index innehåller så mycketaktier med så god likviditet att inte ens världens störstabanker kan räkna med att kunna manipulera deras utveckling.Risken att optionerna får ett manipulerat dåligt utfall ökar omdet bara är ett fåtal enskilda aktier som ingår (som iSparbankens Svenska Klassiker) eller index för börser med dåliglikviditet, till exempel i Östeuropa. Extra riskabelt blir detom värdeutvecklingen beror på andelskursen hos en aktiefond (seAvancerat skojeri i 11/1996).

Det är också oroande om slutindex beräknas på slutkurserna enenda dag eller ett fåtal dagar med långt mellanrum. Omlikviditeten inte är så stor (Östeuropa eller vissa marknader iAsien) så är det inte svårt att en viss dag påverka slutkursernakraftigt.

Betydligt säkrare för kunden är det om ett genomsnitt för indexunder en hel dag används vid beräkningen. Då är det betydligtsvårare för den bank som har sålt optionerna att manipulerautfallet. För mer information om problemen, se Högre risk medindexobligationer i 21/1997.