Innehåll från annonsör

Resursbrist bromsar svensk IoT-utveckling

Samtidigt som allt fler företag ändrar strategi utifrån de affärsmöjligheter som IoT ger, står många företag och stampar. Anledningen? Brist på tillräckliga resurser och kompetens för att förverkliga sina IoT-idéer.
Resursbrist bromsar svensk IoT-utveckling - ostbye_bergenmarCropped_binary_6825075.jpg

Den bilden visar IoT-barometern som undersökt drygt 650 företagsrepresentanters erfarenheter av Internet of Things.

En annan tydlig slutsats av undersökningen är att anställda tycker att företagen skulle kunna ta sig an den nya affärsomvälvande tekniken bättre.

Majoriteten ger nämligen negativa svar på frågan om hur de upplever att deras företag tar tillvara på möjligheterna med IoT. Endast företag inom IT- och telekombranschen samt detaljhandeln har en övervägande positiv uppfattning om sina företag.

”Kompetensbrist största flaskhalsen”

Fastän alla branscher i dag är redo för IoT, hänger inte alla företag med. Bland de aktörer som ännu inte satt upp IoT-lösningar på sin agenda, uppges ”resursbrist” vara den främsta anledningen till det. Och så ser det ut inom flera olika branscher.

Fredrik Östbye, affärsutvecklingschef på Telenor Connexion, känner igen bilden. I sin kontakt med ambitiösa svenska företag ser han hur kompetensbrist kan sätta tvärstopp för implementeringen av IoT.

Resursbrist, menar han kan i stor utsträckning direkt översättas till kompetensbrist. Även insikten om IoT:s fördelar och affärsnytta, menar han är tätt kopplat till företagets kompetens och förståelse.

Något som blir aktuellt när man ser den näst vanligaste anledningen till att företag inte implementerat IoT i sina erbjudanden. Nämligen ”att man inte ser affärsnyttan med ett införande. Det svaret var särskilt förekommande inom bank/finans/försäkrings-branschen och läkemedelsbranschen.

– Kompetensbrist ser jag som den största flaskhalsen när det gäller att förflytta sig från att erbjuda produkter till att erbjuda tjänster. Det mest framgångsrika är att tillföra ny kompetens till bolaget, i form av en CDO (Chief Digital Officer) som får ansvara för hur bolaget ska digitalisera sig, men även hitta bra partnerskap. Företag måste även förstå att de inte kan bygga allt själva, säger Fredrik Östbye.

Enligt honom lider framförallt ingenjörstunga bolag ofta av en övertro på sig själva. Något som han exemplifierar med det så kallade ”not invented here-syndromet”. Och att företag sällan tar till extern hjälp för att implementera IoT (även det tydligt i undersökningen), menar han är ett tydligt symptom på just det.

Partnerskap för lyckade IoT-lösningar

– CDO:er förstår de viktiga bitarna och vikten av att bygga partnerskap. Att själv hitta sina partners är inte alltid det lättaste, säger Fredrik Östbye.

Med sitt upparbetade ”ekosystem” av partners, spelar Telenor Connexion här en viktig roll. Genom olika partnerskap kan företagen ta vara på kompetens, förlängda nätverk och nya kunder – med målet att skapa affärsgenererande IoT-lösningar.

– Industribolagen, som vill locka till sig samarbetspartners, kan dra nytta av våra redan etablerade och beprövade partnerskap, och vi blir på så sätt en viktig komponent i företagens digitaliseringsstrategi, förklarar han.

Något som kommer att bli allt vanligare, tror Östbye, är partnersamarbeten för IoT-lösningar där även konkurrenter ingår i samma ekosystem. Motivet?  Det är bättre att ingå i ett starkt IoT-ekosystem, konkurrenter till trots, än att stå helt utanför.

Åter till kompetensbristen. För förutom att ha en duktig CDO, finns det en rad andra saker som röjer undan de resursproblem som sätter stopp för IoT-utvecklingen.

– Företag behöver förstå de digitala mekanismerna som ligger bakom kundernas beteenden. De måste bygga upp ett digitalt team i kombination med att ta in externa experter. Det bästa upplägget är att ha ett team som förstår varjeavdelning i företaget med en ansvarig CDO som letar lämpliga partnersamarbeten. Dessa företag kommer att lyckas så mycket snabbare än företagen som gör allt själva. Vi på Telenor Connexion hjälper just nu ett antal företag att genomföra sådana transformationer, berättar Fredrik Östbye.

”Alltid varit en utmaning att hitta rätt kompetens”

Scania, fordonstillverkaren som genom IoT går från att sälja fordon till att sälja hållbara transportlösningar, har sett hur deras kompetensbehov förändrats i takt med företagets egen utveckling inom området. Det var redan på nittiotalet som Scania började utforska möjligheterna med uppkopplade fordon. IoT-lösningar har alltså varit något som Scania jobbat aktivt med i nästan 20 år nu.

– Under dessa tjugo år har det alltid varit en utmaning att hitta rätt kompetens för det som behöver utvecklas, just då. I början var största fokus på att få själva uppkopplingen och PC-applikationerna att fungera, berättar Jan Danielsson, Head of Connectivity.

I början behövde därför Scania särskilda PC-utvecklare och personer med stor förståelse för mobil kommunikation. När tekniken sedan mognade, flyttades kompetensbehovet till helt andra områden.

Janne_Scania_LR-cropped.jpg 

Enligt Jan Danielsson fick IoT en större roll först när Scania integrerade det som en naturlig del av företaget. Ett dotterbolag, Scania Infotronics AB, kom till med anledningen av att företaget ville komma närmare arbetsmarknaden för duktiga IT-utvecklare.

– Det var mycket experimentell verksamhet i början med avancerade lösningar och små serier. Det tog fart först när vi integrerade både lösningar och organisationen i den ordinarie verksamheten i Södertälje. 2011 blev standarden att alla nya fordon hade möjlighet till uppkoppling, säger han.

Analytiker och molnutvecklare – viktiga kompetenser i dag

I dag letar Scania främst efter analytiker som kan dra värdefulla slutsatser av all insamlad data. ”Big data”, ”machine learning” och ”cloud computing” är särskilt heta kompetenser när företaget rekryterar.

Att allt fler av Scanias tyngre IoT-tjänster går via molnet, gör dessutom att arkitekter och utvecklare för molnbaserade lösningar blivit eftertraktade.

– Generellt så har vi ett ständigt behov av duktiga mjukvaruutvecklare. Det blir extra viktigt eftersom IoT innebär att vi kopplar ihop våra produkter med våra processer. Vi är på väg att gå från ett traditionellt verkstadsmekaniskt företag till att bli en stor mjukvaruutvecklare, säger Jan Danielsson.

Även UX och front end-utvecklare efterlyses oftare i takt med att tjänsterna blir mer avancerade och att det därför ställs högre krav på användarupplevelsen.

Var befinner ni er i dag på IoT-fronten?

– Trots att vi har hållit på nästa 20 år med detta, tror jag att vi fortfarande bara är i början av att utnyttja IoT på riktigt. Det finns så otroligt mycket mer att göra inom detta område. Och det krävs extremt duktiga dataanalytiker som inte bara behärskar alla moderna verktyg, utan också förstår de produkter eller processer de försöker analysera. Det krävs med andra ord stor domänkunskap inom området för att skapa nytta både för Scania och våra kunder.

Klicka här för att ta del av IoT-barometern i sin helhet.

IoT-barometern i samarbete med Telenor Connexion

IoT-barometern är en undersökning genomförd av Brand Arena på uppdrag av Telenor Connexion, och är sammanställd av SIC insight
Målgruppen för undersökningen är beslutsfattare i teknik, fastighet, energi och industriföretag inom svenskt näringsliv
Undersökningen skickades ut via tidningarna Ny Teknik samt Affärsvärlden och genomfördes mellan 1/12 – 14/12 2016

Totalt har 651 personer svarat på undersökningen.

Lär dig mer om IoT och hur ert företag kan dra nytta av digitalisering. Lyssna på Ny Teknik och Telenor Connexions podd.

Denna artikel är en annons, den är inte skriven av journalisterna på Affärsvärldens redaktion
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.