Tror du att det är allmänt känt att länderrisken har minskat på många tillväxtmarknader?

- Nej, det tror jag inte. Storleken på dessa ekonomier har vuxit på så kort tid. Ekonomerna vet att dessa länders betydelse för världsekonomin har ökat, men generellt tror jag att det inte är så känt. "The big leap" skedde 2007 till 2010, när bilförsäljningen i USA sjönk och samtidigt ökade i Kina, det flyttade hela balansen. Det har också skett med en mängd andra varor som stål, koppar och uran.

Men ni har relativt sett få kinesiska bolag i portföljen, varför?

- Vi tänker lite annorlunda. I Kon-Tiki har vi emerging markets som tema, var bolagen är börsnoterade spelar mindre roll. Det viktiga är var de är aktiva. Och de flesta av våra bolag är mycket exponerade mot uppsidan i dessa länder och säljer mycket till exempelvis Kina.

- Det är inte säkert att de delar av kinesiskt näringsliv som är börsnoterade är de som tjänar mest på Kinas utveckling framöver. Vi är förhållandevis försiktiga med bolag där det finns väsentlig politisk risk. Att en stor del av Kinas börsnoterade företag domineras av staten gör oss extra aktsamma. Men några kinesiska bolag har vi i portföljen, för till sist är det en fråga om pris.

Era 35 största innehav värderas i snitt till p/e 7,7, för index är siffran 12,1. Är det en medveten strategi?

- Ja, det ligger i vår värderingsfilosofi. Oavsett om man tittar på p/e eller p/b är tanken att våra bolag ska ha en god potential, då ska de prissättas lägre än index eller däromkring.

Tror du på multipelexpansion, det vi säga uppvärdering av era bolag?

- Vid några tillfällen kan det vara så, vid andra handlar det mer om den reella vinsttillväxten. Eller en kombination. Det är specifikt från case till case. Vi tycker bäst om när vi får bägge delarna.

Kon-Tiki har en genomsnittlig avkastning på 20 procent sedan start 2002, hur ser det ut framöver?

- Om vi ser på de 35 största innehaven så ser vi en potential på 40 procent de närmaste två åren, då blir det cirka 20 procents avkastning per år. Sen får vi se hur smarta vi är att hitta nya investeringar.

Förut undvek du Ryssland, men nu är ni överviktade, vad beror det på?

- För oss innebar 2008 och 2009 en kämpestor möjlighet. För det första föll värderingarna av kvalitetsbolagen våldsamt på grund av dålig likviditet. För det andra fick bolag som inte var kvalitetsbolag möjlighet att bli det genom att förbättra bolagsstyrningen och utdelningspolitiken samt ökad förutsägbarhet från huvudägarna. Dessutom har skattesystemet ändrats.

Vilka ryska bolag gillar du?

- Fram till i höstas hade vi inte Gazprom, men efter att de skaffade utdelningspolicy och fastställde prisstrukturen för hemmamarknaden, så tycker vi att det är väldigt intressant. Vi köpte på kort tid en ganska stor aktiepost. Vi ansåg att skatten på naturresursen var den största risken, i och med att den minskar, så ökar avkastningspotentialen ganska kraftigt. Olja och gas är en sektor som vi normalt inte har haft på grund av oförutsägbarhet i utdelning och skatter.

- Ett stort innehav är VTB Bank. Medan andra köpte Sberbank så valde vi VTB Bank, som försöker att bli ledande inom investment och corporate banking. Det tror vi också är ett statligt mål vilket gör att de faktiskt har en möjlighet att nå det. Dessutom var VTB Bank underbart impopulär när vi köpte.

Är det svårt att som stor aktör köpa in sig i rätt bolag, finns det likviditet?

- Jo, men det som är intressant är att stora bolag är lägre värderade än småbolag på tillväxtmarknaderna. Det har inte varit några problem att köpa bolag som Gazprom och China Mobile, de har varit hyperlikvida senaste halvåret. Det gör den här perioden på tillväxtmarknaderna lite speciell. Normalt har kapitalinflödena styrt och då har priserna på stora bolag stigit kraftigt. Nu har alla varit "value investors" och letat småbolag eller konsumtionscase. Då har de glömt stora bolag som China Mobile, som ger en direktavkastning på 4,25 procent - dubbelt så mycket som en kinesisk statsobligation, det ger ett bra skydd mot kursnedgång.

Ni har köpt en del nya bolag i april, som brasilianska Suzano Pulp e Celulose, berätta!

- Problemet i Brasilien är att de har investerat våldsamt, det knäckte nästan branschen under finanskrisen. Sedan har brasilianska realen fördubblats i värde mot dollarn senaste fyra åren, vilket försämrat konkurrenskraften. Nu ser vi slutet på revalveringen av realen vilket gör bolagen mer konkurrensmässiga och Suzano är aggressivast när det gäller tillväxt framöver, då det i huvudsak tillverkar pappersmassa för export. Målet är att bli dubbelt så stort under de kommande fyra åren.

En sådan utveckling ser du inte i de nordiska skogsbolagen...

- Jo, faktiskt. Det stora problemet i Europa och USA har varit tryckpapper, där ser vi nu kapacitetsneddragningar och stabilisering efter ett kraftigt prisfall. Så med lite bättre industristruktur är Norske Skog inte dumt. Till p/b 0,2 och 0,1 gånger försäljningen är det riktigt billigt. Och riktigt impopulärt. Möjligheten ligger i att det sker någon strukturaffär.

Så du ser framför dig strukturaffärer i skogssektorn?

- Det kommer helt säkert.

Vilka är dina tre favoritaktier?

- Det är Eletrobras som är extremt billig. Största triggern i år är förnyelse av koncessioner, villkoren blir avgörande för värderingen.

- Hyundai Motors, som har utvecklats från lokal lågprisproducent till ett globalt varumärke, trots att processen bara har pågått i tre år. Om två år är bolaget helt globalt. Chansen finns att Hyundai får en användbar corporate governance till dess.

- Ett annat bolag som alla har glömt, som finns i Ipad och telefoner, men som inte betalas därefter är Hon Hai Precision. Bolaget handlas nu till de lägsta nyckeltalen sedan Asienkrisen.

- Vi får välja ett svenskt bolag också. Sencykliska ABB, som har bra ledning och god potential. Det finns mycket ogjort i energisektorn som varit eftersatt under finanskrisen, nu ska det göras. Dessutom är ABB impopulärt, det är bra.

Är det svårare eller lättare att hitta intressanta case i dag än för tio år sedan?

- Jag tror att det är lättare, i alla fall för oss som är en förhållandevis stor förvaltare. Det finns en felvärdering av stora relativt små bolag. Vår bransch är också så specialiserad på länder och sektorer att generalister som vi har fortsatt stora möjligheter att hitta felvärderade bolag. Det som har varit den stora trenden i finanssektorn de senaste 15 åren är att allt fler har blivit experter på allt mindre, så till slut vet alla allt om ingenting. Vi har gått andra vägen - vi vet ingenting om allt.