Mörk framtid för slocknad stjärna

Den 21 september är det prick ett år sedan Microsoftmannen Stephen Elop tog över rodret på den finländska mobilkoncernen Nokia. När den nu 47-årige kanadensaren efterträdde Olli-Pekka Kallasvuo som vd hade aktien fallit fritt i tre år och tappat 70 procent av värdet. Från 260 kronor till 75 kronor.

Efter vd-bytet höll sig aktiekursen rätt stabil ända fram till i februari i år.

Många minns säkert Stephen Elops internmeddelande, där han jämförde Nokia med "en man som häller bensin på sin egen brinnande plattform". Citatet skrämde slag på de Nokiaanställda när det läckte ut till världspressen den 9 februari i år.

Två dagar senare offentliggjorde Stephen Elop sin strategiska allians med Nokias forna fiende, den amerikanska mjukvarugiganten Microsoft. Nyheten skapade krigsrubriker i affärspress världen över. I Finland samlades toppolitiker till krismöte. Den nationella självbilden skakades i grunden.

I februari var Nokia etta i världen på smarta mobiler, det mest lönsamma och snabbast växandet segmentet på mobilmarknaden. Nu har bolaget fallit tillbaka till en tredjeplats. I stället har Apple intagit förstaplatsen med sin Iphone. Koreanska Samsung är tvåa (se tabell på sid 35). Under våren tvingades Nokia dessutom till 15-procentiga prissänkningar på flera av sina toppmodeller i Europa.

Även de enklare mobilmodellerna möter tuffare konkurrens, då från asiatiska lågpristillverkare. Nokias marknadsandel av hela mobilmarknaden har på ett år sjunkit från 30 till 23 procent.

I juni kom så Nokia med en vinstvarning, och därefter har bolaget fått sänkt kreditbetyg av de två ledande ratinginstituten Moody's och Standard & Poor's. Sedan februari har aktiekursen halverats ännu en gång. Det är inte bara plattformarna som brinner i mobilbranschen. Det är pengarna också.

Företagsledningen och aktiemarknadens aktörer förväntade sig en tuff resa. Men det blev om möjligt värre än befarat. De fortsatta problemen har satt fart på uppköpsrykten runt Nokia. Microsoft har pekats ut som den hetaste spekulanten, men även Samsung har nämnts.

För att påskynda omstruktureringen försöker nu Nokias vd Stephen Elop peppa sin stukade organisation. Men läget blir ännu besvärligare av att det blåst upp till storm samtidigt som Nokia riggar om. Förändringarna i omvärlden är genomgripande och nya konstellationer dyker upp hela tiden.

Häromveckan försvann både Motorola, världens första mobiltelefontillverkare, och Palm, företaget som tog fram världens första handdator. Den amerikanska sökmotorkoncernen Google slukade Motorola för 80 miljarder kronor och HP skrotade Palm, som köptes för dyra pengar i fjol.

Köpet av Motorola ger Google en egen mobiltillverkning att leka med. Den forna branschettan Motorola har nu bara 2,4 procent av den globala mobilmarknaden. Men med hjälp av Googles finansiella styrka och mjukvara skulle den stukade mobiltillverkaren kunna utmana Nokia inom lågprissegmentet av de smarta mobilerna.

Före affären hade Google en portfölj med endast 1 600 godkända patent. Det kan jämföras med Nokia, som har över 30 000 godkända patent och patentansökningar.

Med Motorolas 24 000 patent och patentansökningar stärker nu sökjätten ställningen för sitt mobiloperativsystem Android under de allt mer frekventa och kostsamma patentstriderna.

Patenten har blivit hårdvaluta. I våras försökte Google köpa 6 000 patent från den konkursade telekomjätten Nortel. Sökjätten bjöd 5 miljarder kronor, men ett konsortium under ledning av Apple bjöd sex gånger mer, 30 miljarder kronor. I konsortiet ingick även Microsoft. Det står alltså helt klart att bolagen bakom mobilbranschens tre dominerande operativsystem - Google med Android, Apple med iOs och Microsoft med Mobile Windows - köper upp patent från de hårdvarutillverkande mobilbolagen.

Googles köp av Motorola fick Nokias aktiekurs att ta ett glädjeskutt. Affären indikerade ett pris på motsvarande 3 miljoner kronor per patent och patentansökning. För Nokias del betyder det att bara patentportföljen har ett värde på över 90 miljarder kronor. Det motsvarar mer än halva Nokias börsvärde. Själva verksamheten i bolaget är därmed "billig", vilket åter satt fart på ryktena om att Microsoft förbereder nästa stora affär i mobilbranschen.

Den främsta orsaken till turbulensen i mobilbranschen är Apples fenomenala framgång. Avgående vd Steve Jobs har visat att det fortfarande går att tjäna pengar på mobiltelefoner.

Under det senaste kvartalet tjänade åtta av de största mobiltillverkarna sammanlagt ungefär 50 miljarder kronor. Det är mer dubbelt så mycket som för ett år sedan. Och det är Apple som håvar in över 70 procent av den vinsten, enligt en uppskattning från Swedbank Markets. Det är långt mer än tvåan Samsung och trean HTC, som genererar knappt 20 respektive 10 procent av vinsten. RIM, med Blackberrytelefonerna, tjänade också en slant, medan mobilerna hos Nokia, LG ZTE och Sony Ericsson inte gav något positivt överskott (se tabell på motstående sida).

Apples andel av totalmarknaden, räknat i antal enheter, är bara 4,6 procent. Men bolagets andel är 18 procent av de smarta modellerna, där tillväxten är över 70 procent.

I dag står de smarta mobilerna för ungefär en fjärdedel av den totala mobilmarknaden. År 2015 väntas andelen har ökat till hälften, med en årlig försäljning på en miljard enheter om året.

Nokias nya strategi, som Elop chockade världen med i februari, går i korthet ut på att skrota det egna operativsystemet Symbian till förmån för Microsofts variant Windows Mobile 7, med smeknamnet Mango. En titt på operativsystemens marknadsandelar visar vilken utmaning Nokia och Elop står inför.

Störst är numera Googles variant Android, som anammats av flera tillverkare, däribland Samsung, LG, HTC, Motorola och Sony Ericsson. Nokias Symbian har halverat sin andel på ett år, från 41 till 22 procent. Samtidigt har Apples iOs ökat andelen till 18 procent. Microsofts operativsystem Windows Phone, Nokias nya plattform, har en andel på marginella 1,6 procent.

Stephen Elop står alltså inför en utmaning av gigantiska mått när han nu ska se till att Nokia tillsammans med Windows ska återta förstaplatsen.

I februari lovade Stepehen Elop att Nokias första Windowsmobil skulle vara klar "under 2011". Tio månader är lång tid i mobilvärlden. Något exakt datum har ännu inte utlovats. En vanligt förekommande gissning är 26-27 oktober, då Stephen Elop deltar vid evenemanget Nokia World i London. Men enligt nya rykten är premiären framflyttad till september. Spekulationerna kommer från media i Taiwan, där kontraktstillverkaren Compal Communications har sin hemvist. Det är Compal som sägs ha fått uppdraget att sätta ihop Nokias första Windowsmobiler.

Allt fokus det senaste året har riktats mot Nokias svårigheter med sina smarta modeller. Men Nokia har också problem med de enkla mobilmodellerna, vilket inte uppmärksammats i samma utsträckning.

- Och där har ju inte ens Nokia en strategi, säger Martin Nilsson, telekomanalytiker på Handelsbanken.

Nokias försäljning av de enklare modellerna har minskat med 16 procent de senaste 12 månaderna och marginalen har halverats från 16 till 8 procent. Det visar bolagets senaste kvartalsrapport.

Ett annat problemområde är dotterbolaget Nokia Siemens Networks, nätbolaget och Ericssonkonkurrenten, som ägs tillsammans med tyska Siemens. Bolaget var ute till försäljning under våren, men ingen spekulant nappade. Fortsatta nedskärningar är att vänta, och moderbolagen väntas behöva lägga in ytterligare kapital för att klara den fortsatta omstruktureringen.

Den långa listan av problem gör att analytikerna nu har svårt att hitta faktorer som talar för Nokia. Men det finns undantag.

- Att ledningen numera har sjukdomsinsikt, föreslår Håkan Wranne, telekomanalytiker på Swedbank.

Andra plusfaktorer är patenten samt erfarenheten av produktion, logistik och den överlägset största distributionskapaciteten och marknadsnärvaron. Men detta är också värden som snabbt kan försvinna när branschen nu stöps om.

Skillnaderna mellan analytikernas prognoser är just nu påfallande stora.

Den mest positiva analysfirman spår att Nokia säljer för 460 miljarder kronor och tjänar 30 miljarder kronor år 2013. Värsta pessimisten tror på en försäljning av bara 300 miljarder och en förlust på 6 miljarder kronor.

Osäkerheten har aldrig varit större.