Vi har en märklig avkastningskurva på räntemarknaden för tillfället. Den ser ut som en hängmatta. Vad pågår?
- Det finns en oro om att kronan ska stärkas och bli lite som schweizerfrancen. I så fall tvingas sannolikt Riksbanken att sänka reporäntan för att sänka kronan. Det finns också en risk för ett sämre konjunkturscenario än Riksbankens. Flera marknadsbedömare ligger lägre på både tillväxt och inflation.

- Det kan bli så att vi nästa gång får en sänkning av styrräntan. Men framför allt tror jag att det är oerhört osannolikt att Riksbanken höjer i den takt som man målat ut i räntebanan, med en styrränta på 3,5 till 4 procent längre fram.

Så en uppåtlutande avkastningskurva är helt enkelt utesluten?
- Ja, i alla fall inte på löp-tiderna två till tre år.

Vad är det mer som spökar?
- Det handlar inte bara om riksbanksräntor. Vi har en "flight to quality". Tyska räntor är superlåga på löptider på två år upp till fem år. Det tror jag drar ned räntorna också på svenska obligationer. Man flyr till marknader som den svenska, den ses som ganska attraktiv. Ingen tror heller på en försvagning av kronan, tvärtom tror flera på en betydligt starkare krona. Då kan det vara attraktivt att köpa medellånga, två- till treårsobligationer.

Schweiz centralbank tvingades till sist att intervenera för sänka värdet på sin franc. Men är det verkligen realistiskt att kronan blir den nya schweizerfrancen?
- Jag har lite svårt att tro att vi ska få den extrema situation som de har i Schweiz. Schweizerfrancen har varit tillflyktsvaluta av tradition och tillflödena har kommit från alla möjliga håll: Mellanöstern, Ryssland och så vidare. Och jag tror inte att de aktörerna upplever kronan alls på samma vis. Det finns finansiella aktörer som är pålästa och kanske satsar på kronan. Men de stora flödena, där folk vill parkera sina pengar på ett tryggt ställe, där tror jag inte man i dagsläget väljer kronor.

Hur påverkar annars flödena kronan?
- Det finns portföljrelaterade flöden som är väldigt svåra att fånga med statistik. Men vi vet att portföljer balanseras om och man justerar valutarisken. Sådana saker. Det ligger utanför det klassiska perspektivet där centralbanksräntorna styr valutakurserna.

Är det något du tänker på just nu?
- Vi har ju en förhållandevis stor aktiemarknad i Sverige och ett ganska stort utländskt deltagande både i den och i obligationsmarknaden. Och det gör att omflyttningar i deras portföljer får stor effekt. Det är likadant med våra inhemska aktörer. De har ganska stora portföljer med utländska aktier och obligationer. Det är inte ens säkert att de ändrar sina innehav, men deras valutahedge kan behöva ökas eller minskas. Det fångas inte upp i någon statistik, men har betydelse för kronan.

Har sambandet mellan hög ränta och stark krona brutits?
- Om man tittar på växelkurser överlag så är det väldigt mycket av de kortsiktiga rörelserna som inte förklaras av synen på centralbankerna. Men i den större rörelsen mellan dollar och euron, de senaste veckorna handlar nog om nya förväntningar på ECB, speciellt då (ECB-chefen) Trichet i början av september öppnade för räntesänkningar.

Och då får vi en större räntedifferens mellan Sverige och Euroländerna?
- Det givetvis så att Riksbankens behov att sänka räntan är mindre än för ECB. Och så har vi "flight to quality"-faktorn. Även om man skruvar ned prognoserna för Sverige så har vi jämfört med andra en fantastisk statsbudget. Jag tror man kommer att uppleva Sverige som en säker marknad, framför allt för statsobligationer.