En ny europeisk köplag kallad Common European Sales Law (CESL) ska ge konsumenter och näringsidkare inom EU ett bättre skydd. 

Ambitionen rimmar väl med idén om en gemensam inre marknad.

Kommissionens lagförslag berör både konsumenter och näringsidkare och är tänkt att i Sverige ersätta köplagen och konsumentköplagen.

Fast inte riktigt. För CESL ska gälla vid sidan av den nationella rätten och det ska sedan vara upp till parterna att välja vilken lag som ska tillämpas.

Det är nu upp till Parlamentet att gå vidare med Kommissionens lagförslag. Förordningen är skickad på remiss.

Till skillnad från ett direktiv som efter tid omvandlas till nationell rätt börjar en förordning gälla så fort den antas.

Tanken med harmoniseringsprojektet må vara god. Men utfallet möter stark kritik.

–?Vi är positiva till att kommissionen vill skapa enhetliga regler men problemet är att det är otroligt dålig kvalitet på lagstiftningen som sådan. Därför blir det överhuvudtaget inte intressant, säger Anna-Karin Smedberg, jurist på intresseorganisationen Svensk Handel.

Lagförslaget om en gemensam köplag för samtliga 27 medlemsländer är ett resultat av det harmoniseringsprojekt som pågått under namnet Common Frame of Reference.

–?Projektet har involverat ett stort antal akademiker och man har lagt ned väldigt mycket pengar på det. Då måste man göra någonting utav det. Jag tror att kommissionen kom med det här förslaget för att man misslyckades med fullharmonisering genom konsumenträttighetsdirektivet, säger Anna-Karin Smedberg.

Majoriteten av intresseorganisationer i Europa både på konsument- och näringsidkarsidan ställer sig negativa till förordningen. För näringsidkare är förslaget ett direkt hot mot lönsamheten. Till exempel föreskrivs ingen tidsbegränsad reklamationsfrist för konsumenten vilket riskerar att öka kostnaderna för avhjälpanden och omleveranser.

Juridiska fakultetsnämnden på Stockholms universitet remissyttrande påminner mer om en tentamen som blivit underkänd än just ett remissyttrande.

Sammanfattningen säger egentligen allt. Förordningen behövs inte. Sedan fortsätter det i samma ton remissyttrandet igenom.

”Det grundläggande syftet med förordningen är att underlätta för den gränsöverskridande handeln. Enligt fakultetens uppfattning uppnås inte syftet. Tvärtom, är risken stor att effekten blir den motsatta.”