Saab, Northrop Grumman och BAE Systems är tre bolag i ”vapensmedjan”.

Saab, Northrop Grumman och BAE Systems är tre bolag i ”vapensmedjan”. Foto: Scanpix

Defensiva aktier för skrupelfria

Vapensmedjorna världen runt står sällan tomma. Aktierna i stora försvarskoncerner är stabila som hangarfartyg. För den som kan blunda för kärnvapen och klusterbomber det vill säga.

Annons
Defensiva aktier för skrupelfria
Verktyg

Den svenska försvarskoncernen Saab är långt ifrån den största börsnoterade vapensmedjan i världen. Jättar som Raytheon, General Dynamics och Lockheed Martin har tiofalt högre börsvärde, eller mer än så. Och de mår okej, svartlistningar och etiska diskussioner till trots.

Av 31 listade försvarskoncerner med ett börsvärde på tio miljarder kronor eller mer, som Affärsvärlden jämför, är det tre underleverantörer inom flygindustrin som avkastat bäst på fem års sikt: Goodrich, Precision Castparts och Rolls-Royce. Goodrich har avkastat bäst av alla på fem års sikt, och har även gått bäst det senaste året. Bland de mer renodlade vapensmedjorna är det spridda skurar. Men som en tumregel brukar försvarsaktier betraktas som en defensiv (ursäkta skämtet) investering. Riktigt usla tider blir det sällan för vapentillverkarna. ”Vill du fred, håll dig beredd för krig”, som Publilius Syrus uttryckte saken för två tusen år sedan. En devis som politiker inte har svårt att ta till sig. Exempelvis är den amerikanska försvarsbudgeten lika hög eller högre i dag än under kalla krigets 1980-tal.

I Sverige har Saab hamnat i hetluften i den offentliga debatten genom hemliga saudiska vapenfabriker och anklagelser om väl kreativa metoder att sälja Gripen-plan. Jämfört med sina amerikanska, franska och brittiska konkurrenter framstår Saab emellertid som en skötsam skolgosse. Exempelvis har den amerikanska försvarskoncernen Lockheed Martin öppet skrutit på sin hemsida över sin långa historia som tillverkare av USA:s interkontinentala ballistiska missiler, alltså de raketer som på några få minuter kan transportera kärvapenladdningar till vilken plats på jorden som helst. Lockheed Martin har tillverkat allt från de första Atlas-missilerna på 1950-talet till kontrollsystemen till dagens Trident III-missiler.

En av amerikanska Northrop Grummans paradprodukter är det kärnvapenbärande strategiska bombflygplanet B-2 Spirit. B-2:an är byggd för att undgå radarsystem och planerades i kalla krigets slutskede, som ett minst sagt avskräckande vapen mot Sovjetunionen. Kostnaderna blev skyhöga, drygt en miljard dollar per plan i dagens penningvärde, och inte ens det amerikanska luftvapnet tyckte sig ha råd med fler än 21 maskiner. Men å andra sidan kan B-2-bombaren bära upp till 16 kärnvapenbomber.

Detta två enskilda exempel. De flesta stora försvarskoncernerna har ett brett utbud av produkter och inte sällan befinner de sig i gränslandet mellan ”vanliga” fredliga koncerner och vapentillverkare. Exempelvis klassas svenska bolag som tunga fordonskoncernen AB Volvo och Wallenbergarnas investmentbolag Investor som oönskade av det etiska fondbolaget KPA, under kategorin vapen. Volvo tillverkar bland annat militära flygmotorer och Investor är huvudägare i ovan nämnda Saab. Inte minst är gränsdragningen mellan flygindustrin och försvarsmaterieltillverkare flytande. I princip alla tillverkare av civila trafikflygplan har också en militär del. Det gäller inte minst giganterna, amerikanska Boeing, jumbojetens tillverkare, och nederländska EADS, som tillverkar Airbusflygplanen. Båda har en omfattande militär del. Boeings mest ?(ö)kända militära flyplan är den strategiska bombaren B52, som vid sidan av att vara Natos främsta kärnvapenkamel under kalla kriget även napalmbombade Nordvietnam under Vietnamkriget.

De stora försvarskoncernerna är tätt sammankopplade med staterna och har ibland en nästan semistatlig roll. Det är svårt att tänka sig att USA:s politiker låter ett bolag som Northrop Grumman, som bland annat äger varven där de amerikanska hangarfartygen tillverkas, gå i konkurs. Däremot kan det bli tuffare tider. Det amerikanska försvaret, som grovt räknat står för hälften av världens militärutgifter, har fått omfattande sparbeting. I en intervju med nyhetsbyrån Six i början av mars uttryckte en hög Saab-chef oro för att stora amerikanska försvarskoncerner som Boeing, Lockheed Martin och Raytheon blir mer intresserade av att konkurrera på den internationella marknaden och i förlängningen med Saab.

Av: Erik Wahlin
Mejla reportern

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Börsblock Fyndköper två kursförlorare

En kinesisk räntesänkning bidrog till en stark avslutning på börsveckan. Portföljen hade inga problem att hänga med utan drygade återigen [...]

ANALYSENStabilt papper har mer att ge

Fusionen mellan Billerud och Korsnäs blev en riktig succé. Den nya koncernens ökade stabilitet borgar för en fortsatt uppvärdering.

Hotel Riksbanken

Tidningen Pär Magnusson Hotel Riksbanken

Frågan är om man någonsin kan lämna nollräntehotellet utan att ha ihjäl ekonomin?

En perfekt kandidat

Tidningen Johan Hakelius En perfekt kandidat

Miljöpartiets hjärntrust betraktade kulturministerposten som en förläning. 1

Även solen har fläckar

Tidningen Jan Glevén Även solen har fläckar

Klarar Ica och Axfood ett skifte likt det hos Wal-Mart?

Annons
Annons

Vinnare & förlorare

Aktienamn Förändring Aktuellt värde
Allenex +16,4% 2,2
RaySe... +6,8% 44,1
Neuro... +4,7% 61,5
Aeroc... -16,6% 3,4
Stock... -9,1% 0,0
Seaml... -5,2% 14,5

Räntor, valutor, olja

Ränta Förändring Aktuellt värde
3 mån +0,00 0,01%
Valuta Förändring Aktuellt värde
Dollar +0,02kr 7,42
Euro -0,00kr 9,26
Olja Förändring Aktuellt värde
Brent $/fat -1,84$ 75,91
Se fler Vinnare och Förlorare

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se