Riskfyllt köpa av riskkapitalister

Riskkapitalbolagens favoritperiod för börsnoteringar närmar sig. Inte sällan är det fina bolag. Men lika ofta är prislappen för hög. Det visar Affärsvärldens sammanställning.

Annons
Riskfyllt köpa av riskkapitalister

Verktyg

Högsäsongen för private equity-noteringar närmar sig. Riskkapitalisterna tycks arbeta efter den klassiska devisen ”sell in May and stay away”. Av de 17 bolag riskkapitalbolagen tagit till Stockholmsbörsen under det senaste decenniet har åtta – nästan hälften – noterats under maj och juni.

Med en börs som utvecklats starkt de senaste månaderna och där volatiliteten sjunkit markant jämfört med i fjol vore det inte helt överraskande om något prospekt från en private equity-aktör ­dyker upp under de kommande veckorna.

– Vi hoppas på det och vill väldigt gärna ha några lite större bolag som har chans att kvalificera sig till benchmarkindex. Det behöver vi för hela ekosystemet här i Sverige, säger Jenny Rosberg, vice vd på Nasdaq OMX Nordic som bland annat driver Stockholmsbörsen.

Efter en noteringstorka under de volatila börsåren 2008–2009 sattes två bolag på Stockholmsbörsen av private equity-bolag under 2010. I fjol var det bara ett bolag, det av Nordic Capital noterade Finnveden Bulten. I Dagens Industri har det spekulerats att Nordic Capital kan vara på väg att notera verkstadsbolaget Bufab i år. Parallellt med spekulationer om vilka bolag som riskkapitalisterna kan sätta på börsen har det nyligen riktats skarp kritik mot börsen från just pe-bolag. Börsen är inte längre en särskilt attraktiv plats att kränga ett bolag på.

– IPO:s kommer väldigt långt ned på listan när vi säljer bolag, kanske till och med längst ner i dag. Dels är det en jobbig process att börsnotera bolagen, sedan är det väldigt svårt att hitta folk som tycker det är kul att jobba i börsnoterade bolag, sade EQT:s vd Conni Jonsson till Svenska Dagbladet i slutet av mars.

Ratos nyligen avgångne vd Arne Karlsson var inne på samma spår i en intervju häromveckan. Där lyfte han fram nya regler och tidsödande formalia som anledningar att hålla sig borta från börsen, men han nämnde även att många helt enkelt inte vill arbeta på börsnoterade företag.

– Många företagsledningar i våra portföljbolag vill inte bli börsnoterade, de vill ägna sig åt innehållet mer än formen. Och skulle jag i dag själv välja mellan att vara vd för ett börsnoterat eller onoterat Ratos skulle jag välja det onoterade. Det hade jag inte sagt 1999, sade Arne Karlsson till Dagens Industri för fyra veckor sedan.

Det finns naturligtvis anledning att se på denna utveckling med oro. Om riskkapitalbolagen fortsätter att köpa ut bolag från börsen, men få får återvända dit riskerar naturligtvis de publika handelsplatserna att på sikt urholkas. Det kan dock vara vanskligt att se åsikterna ovan som allenarådande bland private equity-bolagen.

Gabriel Urwitz, ordförande och partner på Segulah som satte accessoarkedjan Handskmakar’n på börsen år 1997 och automationsbolaget HMS Networks år 2010, ser visserligen en utveckling som talar emot börsen, med bland annat ökade kostnader för att vara börsnoterad på grund av olika regelkrav samt den ökade volatiliteten. Men trots detta är börsen i dag ett mer intressant exit­alternativ för Segulah än tidigare.

– Börsen har snarare blivit viktigare för oss. Genom åren har vi vuxit och i dag investerar vi i större bolag än vi gjorde för 10–15 år sedan. Och det är fler av de bolag vi har i portföljen i dag där börsen kommer att vara ett alternativ, säger Gabriel Urwitz till Affärsvärlden.

Jenny Rosberg hävdar att pe-bolagens skepsis mot börsen huvudsakligen handlar om pris. Under en period har riskkapitalisterna helt enkelt fått bättre betalt av sina likar eller av industriella köpare. Och då blir det få bolag som hamnar på börsen.

– Det ser vi också i de case vi haft. I de flesta större transaktioner jobbar pe-bolagen med parallella spår och då är det inte vårt regelverk som gör att börsspåret ibland knäcks, utan det har helt enkelt varit volatiliteten och prissättningen, som huvudsakligen beror av den makroekonomiska utvecklingen, säger Jenny Rosberg.

Prissättningen är något private equity-bolagen fått kritik för i tidigare börsnoteringar. Chansen till klipp är mindre när säljare är professionella riskkapitalister än exempelvis en entreprenör som vill börsnotera sitt livsverk. Men alla håller inte med om den bilden.

– Jag känner inte att det finns något allmän skepsis mot pe-bolagens börsnoteringar. Till viss del är det ju självreglerande. Det går inte att pumpa upp ett bolag som sen faller ihop direkt efter börsnoteringen. Då är det ingen som vill köpa nästa gång. Men sen ligger det ju i private equity-bolagens mandat att man vill ha rätt pris. Man vill ju inte skänka bort något. Sen kan man diskutera vad rätt pris är, men det bestämmer ju i slutändan marknaden, säger Gabriel Urwitz.

Affärsvärldens sammanställning visar dock att det som varit rätt pris för riskkapitalisterna i allmänhet inte har varit något bra pris för börsens investerare.

Under det senaste decenniet har private equity-bolag tagit 17 bolag till Stockholmsbörsen. Bolag som satts på börsen av venture capital-bolag, riskkapitalister i ordets ursprungliga betydelse som investerar i bolag i ett tidigare skede, och andra aktörer faller alltså bort. Av dessa 17 bolag har nio utvecklats sämre än index, sju bättre än index och ett ungefär som index (se tabell på motstående sida).

Den överlägset bästa introduktionen är IK:s notering av verkstads­koncernen Alfa Laval år 2002, som sedan dess haft en kursuppgång på nära 500 procent. Aktien fick dock en tuff start på börsen och mer än halverades under de första sex månaderna, delvis på grund av oro kring asbeststämningar i USA. Samma år tog IK inkassobolaget Intrum Justitia, till börsen. Också det har varit en mycket bra investering, om än långt ifrån Alfa Lavals nivåer.

Anmärkningsvärt är att det usla börsåret 2002 är det med näst flest pe-noteringar efter det betydligt haussigare året 2006. Under år 2002 lyckades IK även ta köksföretaget Nobia till börsen. Samma dag noterade EQT konkurrenten Ballingslöv. Båda bolagen blev kurssuccéer och Ballingslöv köptes upp år 2008 av Stena-koncernen. Nobia som varit kvar på börsen har haft det tuffare på senare år och aktien får nu se sig slagen av börsindex sedan introduktionen. IK tog även kosmetikakoncernen Oriflame till börsen år 2004. Aktien har stigit, men inte i nivå med index, vilket innebär ett 50/50-facit för IK.

Att delta i börsintroduktioner från Wallenbergarnas pe-bolag EQT har varit en bättre affär. De två senaste introduktionerna, miljöteknikbolaget Nederman och engångsartikeltillverkaren Duni, sattes visserligen på börsen precis på konjunkturtoppen sommaren 2007 och båda föll kraftigt under lågkonjunkturen. Men bägge bolagen har återhämtat sig väl och står nu klart över introduktionskursen samt har slagit index sedan noteringen. Samma mönster följde Ballingslöv, som också hade det tufft kortsiktigt på börsen, men som på lite längre sikt blev en bra placering. EQT kan kritiseras för att sälja med bra tajming, men bolagen som sålts har varit av bra kvalitet.

Raka motsatsen gäller Nordic Capitals börsintroduktioner. Av de fyra bolag firman tagit till börsen har tre varit riktiga kursfiaskon. Läkemedelsforskningsbolaget Biovitrum, i dag Swedish Orphan Biovitrum, har mer än halverats. Detsamma gäller stålgrossisten BE Group. Och kursresan i Kapp-Ahl har varit ännu värre. Tidigare nämnda Finnveden Bulten, som sattes på börsen i fjol, har sedan dess hållit ungefär jämna steg med index.

Segulahs notering av HMS Networks och 3i:s notering av modeföretaget Gant sticker ut i positiv mening, medan Ratos Lindab och Priveqs Hemtex varit rejäla floppar. Altors notering av Byggmax 2010 och Capmans notering av MQ samma år har inte heller orkat hålla jämna steg med börsen.

Ett problem med jämförelsen ovan är att tidsperioderna är olika för bolagen. Hur mycket har Nordic Capital med Kapp-Ahls nuvarande kris att göra? Och hur mycket har IK att göra med Alfa Lavals fantastiska utveckling på senare år? Det kan därför vara intressant att titta på utvecklingen i ett kortare perspektiv samt att titta på den absoluta avkastningen. Här blir siffrorna inte lika smickrande för private equity-bolagen.

I princip kan pe-bolagens börsnoteringar delas in i tre kategorier:

1) Aktier som fick en bra start på börsen och som fortsatte att gå bra.

2) Aktier som fick en bra start, men som sedan sackade och gått att köpa under introduktionskursen.

3) Bolag som började falla tämligen omgående och gick att köpa under introduktionskursen någon eller några månader ett par efter börspremiären.

Till kategori ett hör Gant, en riktig succéstart på Stockholmsbörsen. Kursen lyfte med 37 procent under första handelsdagen och aktien var sedan aldrig i närheten av introduktionskursen på 141 kronor. Gant sattes på börsen av pe-bolagen 3i och L Capital tillsammans med medgrundaren Klas Käll.

I den andra kategorin finner vi bolag som ventilationstillverkaren Lindab, stålgrossisten BE Group, textildetaljisten Hemtex och byggbutikskedjan Byggmax. Alla dessa bolag fick bra inledningar på sina börskarriärer. Men inte i något av fallen var uppgången uthållig och samtliga bolag har därefter handlats långt under introduktionskursen. I denna kategori platsar också Oriflame som inledde med att stiga drygt 40 procent på fyra månader. En katastrofrapport i augusti 2004 sänkte emellertid aktien med 28 procent på en dag och sju månader efter noteringen gick aktien att köpa 26 procent billigare än vid introduktionen.

Elva av 17 bolag vände ned direkt eller en kort tid efter börsintroduktionen. Trion Alfa Laval, Duni och MQ halverades alla inom sex till arton månader från introduktionen. För Swedish Orphan Biovitrum var halveringstiden drygt två år.

Affärsvärldens sammanställning visar att nästan två tredjedelar av pe-bolagens introduktioner gått att köpa 20–50 procent under introduktionskursen inom alltifrån några månader till ett par år efter börsnoteringen. Så oddsen att göra ett snabbt klipp när pe-bolagen sätter bolag på börsen är alltså dåliga. Inget konstigt med tanke på att riskkapitalisternas jobb är att maximera avkastningen. Det är värt att tänka på när nästa prospekt dyker upp, kanske redan om någon vecka.

Av: Johan Högberg
Mejla reportern

Kommentarer

Debattinlägg blir automatiskt tillgängliga för andra användare så snart den som skrivit ett inlägg har publicerat det. Var och en ansvarar själv för innehållet i sina inlägg.

Det går inte längre att kommentera denna artikel.

Börsblock Portföljen nära 20-procentsstrecket

Efter två starka börsveckor i rad är portföljen inte långt ifrån 20 procents uppgång sedan starten. För andra veckan i [...]

ANALYSENIAR – ett lovligt byte

IAR Systems ligger rätt positionerat i en växande bransch. Den positiva utvecklingen gör att vi höjer vår riktkurs.

Handelns vinnare

Tidningen Jan Glevén Handelns vinnare

Antalet butiker med en omsättning över 50 miljoner kronor har ökat stadigt under senare år.

Varför lät han så glad?

Tidningen Erik Hörstadius Varför lät han så glad?

Alltihop blev till en rödgrönrosabrun röra.

Levande bruk i brandens skugga

Tidningen Anders Lundborg Levande bruk i brandens skugga

Det är ofta mer lönsamt att bevara den existerande produktionen. 2

Annons
Annons

Vinnare & förlorare

Aktienamn Förändring Aktuellt värde
ACAP ... +8,3% 13,0
Ortiv... +7,4% 8,0
Feelgood +4,8% 1,3
Allenex -9,8% 2,0
MultiQ -8,3% 0,7
Nordi... -8,0% 0,1

Räntor, valutor, olja

Ränta Förändring Aktuellt värde
3 mån +0,00 0,15%
Valuta Förändring Aktuellt värde
Dollar +0,03kr 6,98
Euro +0,04kr 9,20
Olja Förändring Aktuellt värde
Brent $/fat +0,24$ 102,96
Se fler Vinnare och Förlorare

Hitta konsulten

Sök bland tusentals konsulter på nya Konsultguiden.se