Att analysera valutaproblematiken i sina investeringar är minst lika viktigt som val av fond. Detta gäller särskilt när den som investerar i räntemarknaden där förväntad avkastning är lägre än för aktiemarknaden. Den som inte har en egen syn på kronans framtida utveckling bör lägga sina ränteplaceringar i svenska kronor eller se till att de är valutasäkrade i svenska kronor.

Till skillnad från traditionella svenska räntefonder, som är noterade i svenska kronor, emitteras företagsobligationer i en rad olika valutor, där euro och dollar är vanligast. Men många av de fonder som finns på marknaden i olika valutaklasser innebär i själva verket också en valutarisk.

Att fonder handlas i svenska kronor innebär däremot inte alltid att de är valutasäkrade. Tvärtemot vad många tror är det långt ifrån alla fonder som faktiskt är valutasäkrade på riktigt, ur ett svenskt perspektiv.

– Det finns exempel på fonder som har NAV-kursen i kronor, men inte är valutasäkrade utan visar ett omräknat NAV. Då är det lätt att tro att man inte utsätter sig för en valutarisk, fast fonden i själva verket är noterad i en annan valuta, säger Jan Krepp, chef för Sparinvest i Sverige.

De låga räntenivåerna tillsammans med placerarnas snabbt växande intresse gör att svenska företag i dag kan ta in kapital via företagsobligationer, till mycket förmånliga villkor. Fastighetsbolaget Lundbergs lånade nyligen 1 miljard kronor på sex år till en ränta på 3,05 procent och Telia Sonera 500 miljoner euro till samma kupong men på hela 15 år. Det är två av många exempel.

Av de företag som har gett ut egna företagsobligationer säger sex av tio att de har ökat användningen av tillgångsslaget. Det visar en undersökning som den danska kapitalförvaltaren Spar­invest låtit göra bland hundra finanschefer på svenska börsföretag. Samtidigt uppger åtta av tio bolag att volymen kommer att vara minst lika stor om ett år. Intresset för alternativa finansieringsformer har ökat i takt med att bankerna blivit mer restriktiva med sin utlåning. När bankerna kräver högre ränta för att låna ut blir det mer intressant för företagen att själva gå till kreditmarknaden.

Intresset för företagsobligationer märks också hos privata placerare, då det låga ränte­läget tillsammans med en osäker börsutveckling gör att många letar efter alternativa placeringar. Företagsobligationer ger vanligen en bättre avkastning än bank- och bostadsobligationer, men till en högre risk.

Trots att allt fler svenska bolag, vid sidan av de stora bankerna, öppnar fonder inriktade på företags­obligationer är det fortfarande en relativt ny företeelse på den svenska marknaden. Att flertalet av aktörerna är utländska gör det extra lätt att gå vilse i den växande floran av produkter. Det visar inte minst valutaproblematiken.

Ett exempel på hur valuta­effekterna kan slå är Sparinvest High Yield Value Bonds som finns i två versioner, en som är valutasäkrad i svenska kronor och en i euro. I takt med att kronan har stärkts under året har också fonden som är valutasäkrad i svenska kronor drygat ut avståndet till den som är noterad i euro (se tabell nedan).

Men det finns fler faktorer som påverkar avkastningen. När den svenska räntan är lägre än i euroområdet generellt vinner man ytterligare ett par punkter på att ha den valutasäkrad i svenska kronor.