Hur arbetar ni?

– Vi tittar främst på värdering och riskpremier. På sikt tror vi att marknaden ligger i jämvikt, men på kort sikt går det att hitta vad vi anser vara felprissättningar. Genom att kombinera olika ekonomiska indikatorer kan vi hitta dem.

Vilka är indikatorerna?

– Vi tittar exempelvis på värdering, på riskpremier och på makroindikatorer som inflation och tillväxt. Vi ser även till marknadsmekaniska faktorer.

Hur många indikatorer arbetar ni med?

– I makrostrategin ungefär 40, i aktiestrategin cirka 10.

Till exempel?

– Vi anser till exempel att förvaltning baserad på marknadsvärdesviktade index är suboptimal. Övervärderade aktier kommer att väga för tungt och undervärderade för lätt. Resultatet blir att investeraren köper för mycket av det som är övervärderat och för lite av det som är undervärderat. Vi har system som hanterar det.

Fungerar det likadant vad gäller makrostrategin?

– Om man tar en indikator som penningmängdstillväxt, så kan man generellt säga att tillväxt över snittet är negativt för ett lands obligationer, vilket då blir ett säljtecken. Portföljen väger dock samman alla indikatorer för att få en helhetsbild av de marknader på vilka vi handlar.

I vilken riktning pekar indikatorerna nu?

– Vi är positiva till aktiemarknaden och därför långa i aktier, vi är positiva till brittiska obligationer, negativa till kanadensiska obligationer och positiva till svenska kronor för att nämna några exempel.

Varför tror du att börsen är bra?

– Framför allt för att den är lågt värderad i förhållande till räntenivån. Det har sin upprinnelse i att finanskrisen lett till låga räntor och att riskpremien på aktier därmed blivit för hög. I grunden är det modellen som bestämmer, vi blandar inte in våra personliga känslor i förvaltningen.

– Det är också lite av huvudpoängen med det vi gör. Den som läser tidningen kommer sannolikt att sälja, men allt är inte nödvändigtvis dåligt. Modellerna är bra på att fatta de obekväma besluten och göra lite tvärtom, mot vad mer känslomässigt styrda investerare skulle ha gjort, och det är ofta en styrka.

Kan du ge något exempel?

– Investerare har flytt bankaktier i flera år nu. Det må vara så att det ligger något i det, men sektorn är ändå lågt värderad då många negativa nyheter redan är diskonterade och därför blir den sektorn intressant för våra modeller. Fortsätter vi att titta på aktiesidan, så är Apple ett fantastiskt företag som har lyckats bra. Men i deras fall kan man undra hur mycket mer positiva nyheter som kan bäddas in i aktien… Mot bakgrund av den typen av resonemang, så skulle vi se att fallhöjden var större i den senare aktien än i de som redan har gått igenom ett stålbad och överlevt.

Så ni gör helt enkelt tvärtom?

– På sätt och vis. Vi kommer ofta att vara överviktade där folk i allmänhet inte är det för stunden. Ett annat område som är impopulärt dessa dagar är telekomsektorn. Där är vi också överviktade för närvarande. Men när man går emot alla andra måste man också kunna avgöra hur attraktiv riskpremien är samt ha en väldiversifierad portfölj.

Om det är så att investerare säljer telekom för att det faktiskt är dåligt?

– Vi tar många små positioner och ibland går det fel, men historiskt har det varit lönsamt för våra kunder att vi köpt det som för stunden inte varit så populärt.

Hur ofta byter ni indikatorer?

– De indikatorer vi använder oss av är välbeprövade, långsiktiga och följden av många års forskning från vår sida. Därför byter vi sällan ut indikatorer, men vi uppdaterar dem från tid till annan. På daglig basis matas indikatorerna med marknadsdata som resulterar i små gradvisa justeringar i våra positioner.

Hur placerar du dina egna pengar?

– Jag placerar huvudsakligen i fonder. Jag har inte investerat i vår fond, men är del­ägare i bolaget.