Bygga med konst

I Vasakronans fastighet på Vasagatan 7 i Stockholm lyser en solkattsinstallation av LED-ljus, av norska konstnären Daniel Rybakken. I Sundbyberg pågår en stor utbyggnad av konsthallen Marabouparken, som finansieras med en miljon kronor om året av norska byggbolaget Veidekke. I kvarteret Poeten i Stockholmsstadsdelen Kungsholmen samarbetar JM med poeter, de läser in dikter som sedan ska ljuda i trapphusen.

Byggherrar har i alla tider låtit konstnärer smycka entréer, trapphus och innergårdar. Men medan det i gamla tider kunde handla om att imponera på grannlandets kung har man i dag ekonomiska motiv.

- Fördelen för beställaren är att konsten höjer statusen, skapar en identitet för fastigheten och erbjuder boende eller de som ska vistas i byggnaden ett kulturellt mervärde, säger Åsa-Viktoria Wihlborg som driver Artplatform, ett konsultbolag som driver samarbetsprojekt mellan konstnärer och företag.

Svante Torell är regionchef på Vasakronan Stockholm och ordförande i byggbolagets konstråd. Åtminstone de byggprojekt som ligger på 100 miljoner kronor och där över ska ha någon form av konstnärlig utsmyckning, berättar han. Det vanliga är att man lägger mellan en halv och en miljon kronor på konsten i ett bygge för 100 miljoner.

- Vi märker att företagen är betydligt mer angelägna om att till exempel entrén ska se inbjudande ut, det ska vara något udda och lite speciellt. Vi tycker det är viktigt att hyresgästerna ska känna att man har en fastighetsägare som lägger ned lite krut och omsorg.

Det är svårt att göra en exakt värdering av vad konsten tillför i kronor och ören.

- Men vi ser att vi får bättre hyror och att konst har en inverkan på fastighetens värde, säger Svante Torell.

Det saknas inte exempel på mindre lyckade samarbeten mellan konstnärer och fastighetsbolag som kommer från dessa två ganska skilda världar, berättar Åsa-Viktoria Wihlborg. Bolag som både beställt och betalat för ett konstverk - som levererats för sent eller inte installerats rätt. Konstnärer som levererat skiss efter skiss, med många arbetstimmar och dyra material som insats, till ett byggföretag som sedan drar sig ur och inte betalar ett öre.

- Jag har hört talas om tråkiga erfarenheter från båda sidor. Så det är viktigt att skriva kontrakt där tidsramar och budgeten slås fast, säger Åsa-Viktoria Wihlborg.

Svante Torell varnar för att ta in konstnären för sent i ett byggprojekt. Han eller hon kan ha synpunkter på sådant som färg- och materialval såväl som på arkitektonisk utformning. Tar man hänsyn till dem blir helheten ofta bättre. Därför måste projektledarna vara beredda på att lyssna och ta till sig det konstnären säger.

- Projektledarna är kanske lite fyrkantiga ingenjörer, de skulle ju kunna tycka att det var svårt att samarbeta med människor från konstvärlden, men våra projektledare tycker att det här är jätteroligt. Det brukar gå bra om bara båda parter bjuder till, säger han.

Konsthallschefen: "Vi hade tur"

Johan Börjesson är chef på konsthallen Marabouparken i Sundbyberg, som sedan 2002 stöds av byggbolaget Veidekke med en miljon kronor om året.

- Det är ganska sällsynt med sponsoravtal som löper över flera år, och det är väldigt skönt. Det är mycket slit med att få till sponsoravtal och kan man få till avtal som löper på under längre tid spar det kraft till den övriga verksamheten, säger Johan Börjesson.

Hur fick ni kontakt med Veidekke?

- Det är en lycklig slump. Veidekke köpte Marabous gamla fastighet som ligger bredvid Marabouparken. Veidekke, som bygger bostadsrätter, vill också vara med och bygga ett samhälle, göra det trevligare för invånarna, då är det inte konstigare att sponsra en kulturinstitution än att man är med och sponsrar det lokala fotbollslaget.

Vad gör ni för att förtjäna stödet?

- Det handlar om att vi får pengar som vi utför motprestationer för, annars är det inte avdragsgillt. Förutom att vi finns här för invånarna och andra som besöker oss, har vi också agerat rådgivare när Veidekke planerar utsmyckningar i sina fastigheter. Vi försöker vara öppna och publika för att få bra exponering för våra sponsorer på hemsidan, i trycksaker och så vidare. Veidekke har också tillgång till våra lokaler och får inbjudningar till alla våra vernissager och evenemang för sina anställda och kunder.

Nu bygger ni ut Marabouparken och det är Veidekke som bygger. Är det också sponsrat?

- Nej, det är Veidekke Bostad som sponsrar oss och Veidekke Bygg som bygger. Så vi betalar för bygget, runt 50 miljoner kronor. Vi öppnar i höst med 500 nya kvadratmeter utställningsyta, delvis under jord.

Kan företag som stödjer konst påverka den?

- När man söker offentlig finansiering finns det betydligt fler villkor och styrmedel, de stöden har ofta kultur- eller regionalpolitiska mål. Så jag upplever inte att företagen påverkar konsten mer än andra finansiärer, snarare mindre. I ett större perspektiv kan det naturligtvis hända att vissa arbetssätt premieras och efterfrågas av företag. Där är det vår uppgift som samarbetspart att se till att företagen hänger med i hur konsten utvecklas.

Bygga hus med konst

* Ofta sker ett första urval av konstnärer i samarbete med en konstkonsult. En tävling utlyses bland fyra, fem konstnärer som verkar rimliga.

* Ta inte in konstnären först när sista spiken är islagen, utan låt denne vara med och påverka från ett tidigt skede.

* Om det är en domstolsbyggnad som byggs eller lokaler till en myndighet kan byggherren söka pengar från Statens konstråd för konstnärlig utsmyckning.

l Kostnaden för en fastighet där tre trapphus ska utsmyckas är från 300 000 till två, tre miljoner kronor.

* l Konstnärliga utsmyckningar behöver inte betyda en målning på trapphusets vägg. Ljudinstallationer, ljusverk och fotografier monterade i kopparmaterial är några mer trendiga alternativ i dag.