Experterna tipsar: var rörlig!

Bundna eller rörliga bolåneräntor? Ditt Kapital ställde frågan till tre av landets vassaste ränteexperter: Cecilia Hermansson, prognoschef på Swedbank, Sven-Arne Svensson, chefekonom på Erik Penser Fondkommission, och George Ulvelius, placeringschef på Kammarkollegiet. De fick samma fråga i julas. Då förutspådde de högre boräntor under 2008 och fick rätt. Den som har ett lån på 1,5 miljoner kronor har fått se sina ränteinbetalningar stiga med minst ett par tusenlappar sedan bolåneräntorna bottnade kring 3 procent.

Sen kom högkonjunkturen och räntorna stack i väg för att nu ligga kring 5,0-5,5 procent. Men nu är toppen nådd, och vi kan räkna med sjunkande räntor framöver. Smartast är därför att ha rörliga bostadsräntor. Men någon snabb nedgång är inte att vänta.

- Jag tror att bolåneräntorna kommer att ligga kvar på nuvarande nivå ett tag framöver. Möjligen kan de bundna räntorna stiga marginellt. Personligen anser jag att man ska ha merparten av lånen rörligt, det har lönat sig bäst hela tiden, säger Sven-Arne Svensson.

Han konstaterar också att skillnaden mellan bunden och rörlig ränta nästan aldrig har varit så liten som nu.

De övriga håller helt och hållet med honom om att det nu är färdighöjt.

- Nu är det definitivt läge att ligga rörligt, säger George Ulvelius och tillägger:

- Glöm inte förhandla med banken. De lånar visserligen upp ganska dyrt nu, troligen får de betala 4,60-4,70 procent på pengar som de sedan lånar ut. Det blir ingen stor marginal, men det finns lite prutmån för de flesta kunder.

Det är viktigt att ringa banken då och då för att ta upp en ny förhandling, menar han. De flesta tar sitt lån och låter det sedan löpa på.

Anledningen till att de tre förutspår sjunkande bolåneräntor är att de väntar sig att Riksbanken kommer att sänka reporäntan, som styr de korta marknadsräntorna. De påverkar i sin tur den rörliga boräntan. De bundna räntorna påverkas mer av marknadens inflationsförväntningar.

Det är en dalande konjunktur som gör att Riksbanken snart kommer att lätta på penningpolitiken i takt med att inflationsrisken minskar.

George Ulvelius tror att sänkningen kommer redan i september, medan Cecilia Hermansson tror att det dröjer till senhösten.

- Glöm inte att två ledamöter reserverade sig mot den senaste höjningen som kom i januari. Det var på vippen att det inte blev någon höjning. Nu kan ju Riksbanken inte sänka igen så snart, utan härdar nog ut till september innan den sänker till 4 procent. Så vi har nog sett räntetoppen för de närmaste åren, säger George Ulvelius.

Cecilia Hermansson förklarar varför hon tror att det dröjer längre:

- Inflationen fortsätter faktiskt att ligga högt, säger hon men tillägger:

- Något lägre inflation framöver samt en mer dämpad konjunktur ger förutsättningar för räntesänkningar i begränsad omfattning, vilket också ger utrymme för att ha rörliga bolån.

Sven-Arne Svensson påpekar att den underliggande inflationen redan nu ligger exakt på 2 procent, precis där Riksbanken vill ha den.

Även om alla tre ser en svagare konjunktur framöver, är det ingen som fruktar en kris, den amerikanska bolånekrisen till trots. Minst oroad är kanske Sven-Arne Svensson:

- Konjunkturen är något svagare, men den statistik som kommer in är överraskande stark. Farhågorna för en djupdykning av ekonomin är klart överdrivna. Jag tror att tillväxttakten kommer att ligga relativt stadigt på 2,5-3 procent en tid framöver.

Cecilia Hermansson ser aningen mörkare på ekonomin:

- Konjunkturtoppen är passerad sedan en tid tillbaka. När man tittar bakåt ser man att den var särskilt hög under 2006, men att avmattningen kom under 2007. Bland annat dämpades exporten redan innan den nuvarande finansoron blossade upp. Nu går vi mot en tid med lugnare tillväxttakt, även om konjunkturen fortfarande är ganska god. Även tillväxten i sysselsättningen dämpas något. Den finansiella oro som råder påverkar främst de finansiella marknaderna. Vi har ännu inte sett att till exempel utlåningstillväxten mattats. Realekonomin påverkas i begränsad omfattning, men det kan komma större effekter med fördröjning.

George Ulvelius påpekar att sedan Riksbanken höjde i januari, har det bara kommit svaga ekonomiska signaler:

- Konjunkturen är tydligt försvagad, lönehöjningarna blir måttliga, arbetslösheten stiger, om än inte så mycket, prognosmakarna skriver ner sina prognoser. Och inte minst - inflationen är på väg ner.

Någon djupdykning tror han inte på, men en förutsättning är att de svenska bankerna inte får svårt att låna upp pengar till följd av subprimekrisen i USA. Men han bedömer att de svenska bankerna är mycket solventa.

Ingrid Kindahl

redaktionen@placera.nu