Ta det lugnt i tillväxtländerna

Den ekonomiska tillväxten har lockat fondspararna till tillväxtmarknaderna. De fyra så kallade Bric-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, spås växa om de stora länderna i väst ekonomiskt. De senaste fem åren har också fondspararna fått rejält bra betalt för att placera där. Datastreams breda tillväxtmarknadsindex har under perioden stigit med 400 procent, samtidigt som världsindex bara har stigit med 150 procent, mätt i amerikanska dollar.

När den amerikanska bostadskrisen slog till gäspade tillväxtmarknaderna. Förespråkarna för dessa lyfte fram teorin om frånkoppling, att tillväxtmarknaderna inte är beroende av vad som händer i väst utan klarar att stå på egna ben. Den inhemska ekonomin växer och länderna är inte så beroende av exporten, var en tes. Det lugnade en del av spararna.

Men nu när bostadskrisen har övergått till en global finanskris med en lågkonjunktur i kölvattnet, så har allt fler frånkopplingsanhängare börjat tvivla. Aktieinvesterarna har också blivit betänksamma och sålt stora mängder tillväxtmarknadsaktier, vilket har satt press på kurserna. Sedan toppen i slutet av oktober i fjol har tillväxtmarknadsindex fallit med drygt 18 procent. Det är i och för sig inte mycket mer än världsindex som är ned 17,5 procent, men det underminerar förtroendet för frånkopplingsanhängarna.

Kursnedgångarna har varit högst skiftande mellan olika tillväxtmarknader. Nedgången har varit kraftigast bland de asiatiska länderna, och Kina har drabbats hårdast. Kinafonderna har i genomsnitt förlorat över 40 procent i värde de senaste sex månaderna. Under samma period har Koreafonderna fallit med nästan 30 procent, Singaporefonderna med drygt 25 procent. Indienfonderna har fallit med 22 procent i genomsnitt.

I Asien har Taiwan klarat sig relativt bra och fonderna har bara fallit med knappt 10 procent. Samma sak är det med Malaysia. De som har investerat i en Malaysiafond har i genomsnitt bara förlorat knappt 9 procent de senaste sex månaderna.

Bland de europeiska tillväxtmarknadsländerna har utvecklingen också varit skiftande. Ryssland har klarat börsturbulensen de senaste sex månaderna relativt bra. Genomsnittsfonden har bara fallit med 6 procent. Betydligt sämre har det gått för andra delar av Östeuropa. De baltiska länderna har varit under stor press och fonderna har tappat drygt 22 procent i värde. Sämst har det gått för Turkiet och Balkan. Fonder som investerar där har förlorat runt 40 procent av sitt värde.

Latinamerika har också klarat sig relativt väl. De senaste sex månaderna har breda Latinamerikafonder backat med drygt 5 procent. Samma sak gäller för de rena Brasilienfonderna.

Börsnedgången har gjort många fondsparare oroliga för framtiden. Kommer tillväxten att avta? Är detta slutet på en lång period av uppgång eller bara en kort, om än kraftig, korrigering? Är det köpläge eller kommer kurserna att fortsätta falla?

Det är svåra frågor att besvara. Tillväxten kommer att fortsätta, om än i kanske lägre takt. Men tillväxten är inte allt. Hur är det med vinsterna, kommer bolagen att kunna hålla dem uppe på de nivåer som aktiemarknaden förväntar sig? Sedan har vi inflationen, hög tillväxt brukar resultera i högre inflation och den brukar bekämpas med höjda räntor som inte är något som aktiemarknaden uppskattar.

För att gjuta mod i fondspararna hävdar representanter för tillväxtmarknadsfonderna att läget är mer gynnsamt än på länge, och pekar på att värderingarna har kommit ned till betydligt lägre nivåer än tidigare.

Och det stämmer i och för sig, Ditt Kapital har tittat på hur värderingarna, mätt som genomsnittliga p/e-tal för bolagen på de olika marknaderna, har förändrats sedan årsskiftet, se tabell. P/e-talen mäter bolagens värdering utifrån de förväntade vinsterna för 2008 och är alltså en framåtsyftande modell. I genomsnitt har p/e-talen fallit från 21 till 17. Tillväxtmarknadernas börsbolag har alltså blivit billigare. Men skillnaderna är stora mellan olika marknader.

I Slovenien har värderingarna fallit mest, där har p/e-talet gått ned från cirka 38 till 22, i Kina har det fallit från drygt 28 till 17. I Ryssland däremot har det stigit från 23 till 30 under året.

Vad är högt och vad är lågt? Jämför vi med värderingarna i väst kan det ge en fingervisning. I USA har p/e-talen fallit från cirka 21 till 18, i Tyskland från 20 till knappt 16 och i Sverige ligger de på 14, vilket är en nedgång från knappt 17 i början av året.

Men låga eller lägre p/e-tal innebär inte nödvändigtvis att det är köpläge. P/e-talet består av två delar. P:et står för priset eller aktiekursen, och E:et står för vinsten. Om aktiekursen går upp utan att vinsten samtidigt stiger ökar p/e-talet. Faller vinsten utan att kursen ökar, stiger p/e-talet också.

Den främsta anledningen till att p/e-talen har fallit hittills i år är att kurserna har fallit. Vinstförväntningarna har däremot inte sjunkit i samma utsträckning. Anledningen till det är att analytikerna har hållit fast vid sina vinstprognoser och inte reviderat ned dem i takt med att tiderna blivit mer oroliga.

Och detta är pudelns kärna, kommer analytikernas vinstförväntningar att infrias eller inte? Gör de det är chansen stor att aktiemarknaden blir mer positiv och stiger. Kommer däremot indikationer på att analytikerna har för höga vinstförväntningar kommer kurserna att falla ännu mer.

Mycket tyder på att analytikerna kommer att få fel. Det är svårt att tänka sig att lågkonjunkturen inte sprider sig utanför USA, som ändå är världens största ekonomi. När den väl kommer är sannolikheten stor att både Europa och övriga världen drabbas.

Även om tillväxtmarknaderna har en stor inhemsk tillväxt så är exporten fortfarande väldigt viktig för dem. Och minskar exporten, så minskar intäkterna och därmed den inhemska köpkraften. Den internationella handeln ökar och med den även globaliseringen, varför det också blir svårare för ett land att ställa sig utanför. Frånkopplingsteorin låter bra och fungerar utmärkt i marknadsföringen, men den är nog inte mer än en teori.

Därför rekommenderar Ditt Kapital att man ska vara försiktig med att gå in i tillväxtmarknaderna i dagsläget. När lågkonjunkturen får fäste kommer bättre köptillfällen att uppenbaras.

Jesper Strandberg

jesper.strandberg@placera.nu