Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Framfab: Pengarna eller lådan?

2000-06-21 07:00

Framfab ser lockande ut och innehåller mer än tidigare. Men man vet inte vad man får för pengarna.

Ledningen har varit fantastiskt duktig på att synas och att bygga upp varumärket. Bolagets VD och härförare Jonas Birgersson syns flitigt i media. Företagets analytikerträffar och presskonferenser har bitvis varit mer av show än presentationer av hur det går för bolaget.

Allt ljus på mig

Värdeskapandet på börsen för företag i "den nya ekonomin" handlar i mångt och mycket om att skapa rätt image. Att hamna i "rätt" segment och få "rätt" värdering är avgörande för bolagens expansion. Det gäller såväl vid organisk tillväxt, när företaget ska rekrytera nya människor, som vid förvärv. Med en hög egen värdering, i synnerhet gentemot konkurrenter och tilltänkta förvärvsobjekt, blir det billigt att köpa företag. Det är i det ljuset man ska se internetföretagens ibland desperata kamp om uppmärksamheten. Framfab har lyckats mycket bra med att hålla sig framme.

Framgångsbudskapet har förts vidare av kapitalmarknadens hejaklacksledare, det vill säga fondkommissionärer och banker, eftersom det är relativt lätt att bygga fantastiska "case" av ett bolag som kan växa åt alla håll. Framfab är numera "ett kvalitetsbolag som levererar vad det lovar", som det heter i en av kapitalmarknadens många lovsånger om bolaget. Trots att det även har börjat komma en del säljanalyser på Framfab, så överväger fortfarande prisandet. Det skruvas en hel del för att få ihop den förhoppningsvis stigande börskursen med prognoserna.

Framfab är mycket duktigt att på egen hand vända på siffrorna så att de speglar den bild ledningen vill visa upp. Den senaste kvartalsrapporten är inget undantag. Omsättningen ökade från 32,1 till 429 miljoner kronor. Rörelseresultatet efter avskrivningar ökade från 6,0 till 126 miljoner kronor, vilket gav en rörelsemarginal på 29,4 procent. Men rensar man bort engångsvinsterna om 111 miljoner, från konverteringen av tilläggsköpeskilling till aktier i Bredbandsbolaget och försäljningen av vissa delar i Guides dotterbolag Communicator, så landar rörelsevinsten på 15 miljoner kronor.

Men resultatet har även putsats en del med hjälp av goodwillfinesser. Framfab har nämligen från och med i år höjt ribban för avskrivningar av goodwill från 10 till 20 år, "mot bakgrund av förvärvens strategiska betydelse". Anledningen, enligt bolaget, är bland annat att struktur- och humankapitalets värde ökar över tiden och därför bör skrivas av under en längre period. Men motiveringen haltar, eftersom hela personalstyrkan med dagens omsättningshastighet (10-15 procent) är utbytt på knappt tio år. Har man en goodwill på 2,5 miljarder kronor ger Framfabs metod att hantera goodwillen naturligtvis stora resultateffekter.

Även den gamle fastighetsutvecklaren Hans Thulin hävdade, när han stod på topp i slutet på 1980-talet, att den verkliga substansen hos hans företag fanns i dess organisation.

Icon gör tvärtom

Resultatmässigt vill den nya ekonomins företag minimera de redovisningsmässiga goodwilleffekterna. Antingen gör man som Framfab och ökar avskrivningstiden, eller så gör man tvärtom som ärkerivalen Icon Medialab och kortar avskrivningstiden från tio år till mellan tre och fem. Att de gör så olika beror uppenbarligen på hur de vill försöka påverka kapitalmarknadens bild av företagen.

Framfab är känt för att växa snabbt men med lönsamhet och vill naturligtvis att redovisningen ska störa den bilden så lite som möjligt. Branschkollegan Icon däremot har prioriterat tillväxt framför synliga resultat. Att då späda på de redovisade förlusterna med ytterligare goodwillavskrivningar ger inga extra minuspoäng från marknaden.

Men det är inte bara denna sorts sifferexercis som Framfab är bra på. Bolaget är också skickligt på att lyfta fram sin fantastiska tillväxtkurva. I prospektet för börsintroduktionen presenteras omsättningen proforma, för att den "visar en riktig bild av den nya koncernen". Man har inkluderat internetföretagen Netsolutions och danska Networkers som förvärvats under året. Enligt proformaresultaträkningen uppgick omsättningen för 1998 till 177 miljoner kronor.

I årsredovisningen för 1999 och i delårsrapporterna däremot håller sig Framfab strikt till den legala redovisningen. Omsättningen för 1998 är då 104 miljoner kronor, vilket ger en tillväxt under året på imponerande 240 procent. Någon proformaredovisning finns inte. Hade tillväxttakten relaterats till denna redovisning hade den mer än halverats.

"Nya, spännande lösningar"

Men det finns fler sätt att flörta med marknaden. Internetföretaget från Lund siktar på att bli alltmer "produktifierat" och mycket mer än ett konsultbolag.

"I sämsta fall är vi en välskött konsultrörelse", säger Jonas Birgersson, VD för Framfab. "I bästa fall är vi en kundfinansierad och fokuserad aktör som bygger nya spännande lösningar".

Om ett par år kan konsultrörelsen vara, om inte ett minne blott, så i alla fall stå för hälften av Framfabs totala omsättning, enligt bolaget.

Det finns ingen anledning att bli överraskad över denna nya inriktning. Företagets motto är ju att "erkänna och utforska det okända".

Vad finns det då mer än konsultrörelsen i Framfab? Att rita ett organisationsdiagram över bolaget är inte lätt, för de olika rutorna har en tendens att hela tiden byta plats samtidigt som nya verksamheter tillkommer. Men vi har ändå tillsammans med Framfab gjort ett försök att frysa bilden av företagets organisation, sådan den ser ut just nu (se diagram).

Förutom själva internetkonsultrörelsen finns bland annat Framfab Innovation med de nystartade verksamheterna, "kuvöserna", som innehåller innehavet i Bredbandsbolaget, portalerna Docco, Wezapp och Sparapengar.com. I området Boosters ingår Driftbolaget, som bland annat sköter om kundernas drift av hård- och mjukvara, IT-Consulting, som utför traditionella IT-konsultuppdrag, Integration, som främst arbetar med att koppla ihop gamla system med nya applikationer, samt ett samriskprojekt med SJ och budföretaget Pedal för logistiklösningar. I en annan ruta ligger reklambyråerna samt Innehållsbolaget, som ska producera film till TV och internet. Vidare finns mjukvara med bland annat Brikks som ska användas för portaler.

I dag svarar konsultrörelsen i Sverige för nästan hela Framfabs omsättning, mellan 250 och 300 miljoner kronor första kvartalet i år, då bolaget omsatte totalt 318 miljoner kronor. Resterande 20-70 miljoner kronor, är således intäkter från de andra verksamheterna inom exempelvis Innovation. Kostnaderna för nya verksamheter utanför konsultrörelsen uppgick till 18 miljoner kronor det första kvartalet, jämfört med rörelsens totala kostnader, exklusive avskrivningar, på 294 miljoner kronor.

Massor av frågetecken

Men det är inte bara intäktsstrukturen som är osäker för de nya satsningarna. Lika lite vet man om hur mycket som Framfab har satsat och planerar att satsa i denna verksamhet, liksom hur stora ägarandelarna är och kommer att bli. De direkta investeringarna i Bredbandsbolaget, där Framfab äger runt 11 procent, har hittills uppgått till cirka 80 miljoner kronor totalt. Men det är svårt att få en klar bild över hur det ser ut i de andra projekten inom Innovation. Man vet bara att Framfab äger mellan 10 och 90 procent i de olika verksamheterna.

Det finns flera andra frågetecken. Hur ska man värdera verksamheten när man inte vet hur den ser ut? Hur ser intäktsmodellerna ut? Hur stort är projektflödet?

"Vi kommer att öka transparensen när bolagen blir större", säger Niklas Lilja, ansvarig för investerarrelationer på Framfab.

Bristen på transparens gör som sagt värderingen knepig. I en analys på stan beräknas kuvösverksamheten, trots osäkerheten, var värd sex miljarder kronor.

Birgerssons egna affärer

Men inte nog med att det är svårt att komma underfund med och värdera kuvösprojekten i Framfab. Jonas Birgersson har dessutom dragit i gång ett kuvösprojekt i egen regi inom bolaget Jonas Birgersson Invest AB. Det är lätt att se att det skulle kunna uppstå intressekonflikter. Placeras de mest intressanta projekten i JB Invest AB eller i Framfab Innovation? Enligt Jonas Birgersson är det "lätt att se" vilka bolag som är typiska Framfabprojekt och vilka som ska placeras i hans eget bolag.

Trygghetsbolaget, som sysslar med tjänster för säkerhet och larm styrda över bredbandsnätet, startade i Jonas Birgersson eget bolag men ägs nu av honom, Framfab med flera. Hur mycket var och en äger är höljt i dunkel för alla utomstående. Men visst, en fiffig aspekt är att bolagen kan slussas från Jonas Birgerssons eget kuvösbolag och helt eller delvis tas över av Framfab, även om han säger att det kommer att handla om en marginell andel av projekten. Vän av ordning undrar givetvis hur man sätter priset.

Ett tredje bolag i sfären som ska satsa pengar i nystartade bolag är Framfab Ventures. Ikanobanken, som ingår i möbeljätten Ikea, äger en fjärdedel och Framfab resten av Ventures.

I dagsläget har riskkapitalfonden 400 miljoner kronor till investeringar inom telekom, IT, media och underhållningssektorn (Time).

Framfabs motiv till breddningen är flera. Framfabledningen ser stor potential i de nystartade företagen i kuvösverksamheten och de kan också bli kunder till Framfabs egen konsultverksamhet.

Här finns utrymme för invändningar. Som alltid när verksamheter inom samma sfär gör affärer med varandra är det intressant att veta hur man tar betalt. Enligt Framfab kommer de nystartade projekten att behandlas som vilka kunder som helst och köpa konsulttjänster på samma villkor som andra företag.

Självklart kan produktifieringen bli lyckosam. Det är bra att kunna erbjuda kunderna en helhetslösning, som det så vackert heter. Men Framfab är här en liten spelare jämfört med de internationella jättarna. Det finns också en uppenbar risk att många kunder blir skeptiska till att anlita en konsult som kan komma att dra i gång egna projekt i samma eller närliggande branscher.

Lite elakt kan man säga att det ligger i tiden för konsulterna att bredda sig, inte minst för att många investerare ser större potential i produktbolag och därför viktat om från internetkonsulter till mer produktorienterade bolag.

Rejäl "krigskassa"

Ett annat problem med Framfabs breddning är att den tar tid och kraft från kärnverksamheten, konsultrörelsen.

Men det finns resurser. Bolaget har en nettolikviditet på 1,1 miljarder kronor efter nyemissionen tidigt i våras. Enligt Jonas Birgersson är kassan en strategisk reserv, och det finns således pengar att stoppa in i de olika projekten.

Pengarna kan också användas för expansion. Framfab vill dessutom ha bemyndigande från en extrastämma i slutet av juni för att besluta om en nyemision på högst 15 miljoner aktier. Det ser ut som om bolaget laddar upp inför ett förvärv. Målet är att "växa i takt med marknaden", som väntas öka med 60 till 80 procent i år. Men Jonas Birgersson säger att bolaget kan fortsätta att växa lika snabbt som det hittills har gjort. Några prognoser är han däremot inte beredd att ge.

För att försvara sina positioner och sin värdering måste Framfab öka tillväxttakten utanför Sverige. Den klena geografiska täckningen är en svaghet. I dag finns konsultbolaget i nio länder efter det senaste köpet av det holländska webbföretaget Netlinq med 135 anställda. Men cirka två tredjedelar är anställda i Sverige. Intressanta europeiska marknader att växa på är, enligt Framfab, Italien, Frankrike, Tyskland och Storbritannien.

Den viktigaste är nu att "rikta flankangrepp mot de viktigaste amerikanska kunderna", enligt Jonas Birgersson, även om USA inte är Framfabs primära marknad. "Idag vill vi framför allt köra bredband i Europa. Vi vill föra kriget på vår marknad", säger koncernchefen.

Men det är riskabelt att expandera för snabbt, att köpa för mycket för hastigt. Integrationen av IT-konsulten Guide, som Framfab köpte i början av 2000, har inte bara varit lätt, exempelvis när det gäller företagskultur och organisationsfrågor. Ett antal personer från Guide har också hoppat av.

En annan sak som borde påverka stämningen hos de anställda på bolaget är att teckningskursen för de senaste personaloptionerna ligger högre än dagskursen.

Än så länge står sig mediehypen, men Framfabs gloria har hamnat lite på sned.

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom