Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Rysare i läkemedelsaktier

2008-11-29 15:01

I börsturbulensen har många sökt skydd hos läkemedelsaktierna. Det är ingen trygg tillflyktsort. De kommande åren blir en rysare med många patentutgångar och svag tillväxt.

Läkemedelsaktier har varit en dålig placering under en lång följd av år, i alla fall för den som satsat på de stora bolagen. Bättre har det gått för placeringar i lönsamma bioteknikföretag och för nischade mindre läkemedelstillverkare.

I år har de stora läkemedelsbolagen, och särskilt Astra Zeneca, stått emot bättre än många andra aktier på världens börser. Astra Zeneca är i skrivande stund det enda storbolaget på plus i år på Stockholmsbörsen, knappt 10 procent för de svenska ägarna i detta brittisk-svenska företag. För de brittiska ägarna har det gått ännu bättre, en uppgång med 25 procent. Dollarn har ju stärkts mot både kronan och pundet. Räknat i dollar, som är Astra Zenecas redovisningsvaluta, har kursen rört sig i sidled.

Att Astra Zeneca gått bättre än övriga storföretag beror dels på att uppgången skett från en låg nivå, dels på att företaget överraskat med bra rapporter. Fjolåret var uselt och ser vi över en längre tidsperiod så ligger aktiekursen i dag omkring 20 procent lägre än när Astra Zeneca bildades för nio och ett halvt år sedan.

Astra Zeneca är en ganska typisk representant för de stora läkemedelsbolagen: allt svagare tillväxt, svårigheter att få fram nya storsäljare, ökad press från kopior av originalläkemedel (generika) som tar marknadsandelar när patentskydden försvinner.

Tittar vi på listan över de mest sålda receptförskrivna läkemedlen i världen så förlorar nästan alla sina patentskydd de kommande fyra åren. År 2011 och 2012 kommer att bli särskilt kritiska år. Då får en rad storsäljare generisk konkurrens.

Det gäller främst blodfettssänkaren Lipitor från Pfizer, världens mest sålda läkemedel de senaste åren med en försäljning på drygt 13 miljarder dollar. När Lipitor blir tillåtet för generikaföretagen att tillverka i november 2011 påverkar det även huvudkonkurrenten Crestor, Astra Zenecas mest snabbväxande produkt, eftersom Lipitor och Crestor inte skiljer sig mycket åt. Det kan komma att sänka vinsten rejält för Astra Zeneca 2012.

Av dessa skäl väntas både Pfizer och Astra Zeneca få en svag vinsttillväxt de kommande fem åren, bara ett par procent per år, enligt analytikernas prognoser. Mot denna bakgrund är det lätt att förstå att de handlas till låga p/e-tal, 10 eller där under. Samma sak gäller andra med en tuff patentsituation: Glaxo Smith Kline, Sanofi-Aventis, Wyeth, Eli Lilly.

Även den näst största medicinen, Plavix mot blodpropp, som säljs av Sanofi-Aventis och Bristol-Myers Squibb, blir av med patentskyddet 2011. Sanofi-Aventis tappar då även sin andra storsäljare, Lovenox, också mot blodpropp.

Andra storsäljare som kommer att konkurreras ut av generikatillverkarna 2011-2012 är Zyprexa, mot mani, störst hos Eli Lilly, astmamedicinen Singulair, Mercks mest sålda medicin, blodtryckssänkaren Diovan, Novartis främsta produkt, och Seroquel, mot schizofreni, som håller på att bli Astra Zenecas ledande preparat. Nexium, mot halsbränna, är fortfarande större men tappar mer och mer på grund av hård generisk konkurrens.

Åren 2009-2010 blir inte lika dramatiska. Pulmicort, astmamedlet från Astra Zeneca, kan få generisk konkurrens trots att patentet går ut 2019. Israeliska Teva har nyligen fått klartecken från amerikanska läkemedelsverket FDA att börja sälja kopior, men fallet är ännu inte avgjort i domstol. För Astra Zeneca upphör också patenten på de två mest sålda cancerprodukterna: Arimidex mot bröstcancer och Casodex mot prostatacancer. Glaxo Smith Kline förlorar skyddet för sina två största mediciner, astmamedlet Seretide och Valtrex, mot herpes. Wyeth blir av med patentet på sin största produkt Effexor, mot depression.

Som framgår riskerar nästan alla de stora läkemedelstillverkarna att drabbas av betydande försäljningsbortfall. Det kan röra sig om en tredjedel eller mer av försäljningen som påverkas. När en substans blir fri att kopiera brukar priset på medicinen under ganska kort tid gå ned med 80-90 procent, så det blir rejäla hål i resultaträkningen. I dag beräknas exempelvis Lipitor svara för så mycket som 40 procent av vinsten hos Pfizer.

Det enda stora läkemedelsbolaget som inte har några större problem med patentutgångar framöver är schweiziska Roche, som följdriktigt också är dyrast på börsen med ett p/e-tal på 15. Med hjälp av sitt dotterbolag, bioteknikjätten Genentech (56 procent), har Roche fått fram en rad antikroppsbaserade cancerpreparat som fyller ett stort medicinskt behov på marknaden. Det kan man inte säga om alla de snarlika "livsstilsmediciner" som toppar storföretagens försäljning.

Analysfirman Evaluate Pharma har i en studie, med hjälp av konsensusprognoser, räknat ut att Roche, i dag nummer åtta, år 2014 kan bli världens största läkemedelsföretag, försäljningsmässigt. Ettan Pfizer har då halkat ned till sjätte plats, enligt studien. Värdemässigt har Roche redan passerat Pfizer, som har ett börsvärde på drygt 100 miljarder dollar, jämfört med drygt 120 miljarder dollar för Roche.

Enligt studien kan Roche komma att följas av ytterligare tre europeiska företag, Sanofi-Aventis, Glaxo Smith Kline, Novartis och först på femte plats en amerikan, Johnson & Johnson. Det visar med vilken kraft biotekniken håller på att omvandla läkemedelsbranschen. Och ironiskt nog ser det främst ut att gynna europeisk industri, trots att tekniken kommer från USA. Astra Zeneca halkar ner rejält till en tiondeplats.

Gemensamt för de fem i topp är nämligen stora satsningar på biotekniska produkter, främst antikroppar. Här är patentproblemen annorlunda. Biotekniska produkter är svåra, dyra och tidskrävande att framställa. Därför har vi ännu inte sett särskilt många kopior. Men de kommer. Genotropin, Pfizers biotekniska tillväxthormon som togs fram av svenska forskare på 1980-talet, finns nu som generika, framställt av Novartis generikabolag Sandoz.

Novartis har varit ensamt bland de stora läkemedelsbolagen om att också tillverka och sälja generika. Men Sanofi-Aventis har börjat gå åt samma håll och köpte nyligen ett tjeckiskt generikaföretag, Zentiva, som säljer generika i östra Europa. Ett av de största japanska läkemedelsföretagen, Daiichi Sankyo har i höst köpt det stora indiska generikaföretaget Ranbaxy. David Brennan, koncernchefen på Astra Zeneca, sade nyligen att hans företag också överväger att ge sig in på generiska läkemedel i tillväxtländer.

Köp av bioteknikföretag är att vänta framöver, för att komma åt färdiga produkter och intressanta forskningsprojekt. De stora läkemedelsbolagen sitter på väldiga kassor, 25 miljarder dollar bara hos Pfizer. Och biotekniksektorn har svårt att finansiera sig i nuvarande njugga riskklimat.

I våras köpte Takeda, Japans största läkemedelsföretag, ett av de större amerikanska bioteknikföretagen, Millennium. Roche lade i somras ett bud på de återstående aktierna i Genentech, värt 44 miljarder dollar. Budet har hittills avvisats. Bristol-Myers Squibb lade i juli ett bud på Imclone, men Eli Lilly kom med ett högre bud i oktober och tog därmed över Imclone.

Några nya megafusioner blir det sannolikt inte. Erfarenheterna är dåliga. De löser inte grundproblemet, den låga forskningsproduktiviteten, som i stället verkar ha gått ned som följd av fusionerna.

Lars-Eric Bränfeldt

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom