Fullvärderad förvärvsmaskin

ANALYS Schörlingsfärens gummiblandare Hexpol har efter en makalös kursresa rört sig sidledes i några år. Svag organisk tillväxt, prispress och förvärvstorka stavas problemen.

VÄNTA Hexpol kunde ha fått en bättre start på börsen när bolaget knoppades av från Hexagon sommaren 2008.

Den första handelsdagen, den 9 juni 2008, stängde aktien på motsvarande 6,51 kronor. Därifrån sjönk aktien outtröttligt fram till januari 2009 då den bottnade på 1,38 kronor. Sedan började aktien stiga kraftigt och sommaren 2015 toppade kursen precis under hundralappen. Det är 70 gånger pengarna, och en av börsens bästa kursresor under perioden.

Kursrallyt sammanföll med en mycket stark fundamental utveckling som i huvudsak var förvärvsdriven. 2008 var rörelseresultatet 310 miljoner kronor, 2015 var det 1 964 miljoner. Ibland var förvärven större, som Excel Polymers som bolaget gjorde en nyemission 2010 för att förvärva, men oftast var de mindre.

Under parollen decentralisering men extrem koordinering lyckades ledningen inordna de förvärvade bolagen i ledet på ett sätt som hela tiden ledde till stärkt lönsamhet. Rörelsemarginalen, som 2008 var runt 10 procent, är i dag strax under de 17 procent som är bolagets mål.

Hexpol har även växt organiskt, men den utvecklingen är svårare att följa eftersom bolaget inte redovisar den på ett tydligt sätt.

Lite förenklat tar bolaget ett pris för att göra en gummiblandning som arbete plus material. Eftersom priserna på materialet, oftast oljebaserade polymerer, fluktuerar kraftigt omförhandlas bolagets totala pris ofta, vanligtvis på månadsbasis. Det gör att den organiska tillväxten som bolaget redovisar ofta är totalt dominerad prisförändringar på insatsvarorna.

Ett bättre sätt att följa bolagets tillväxt är därför bruttovinsten eller rörelsevinsten och båda de två har i stort sett legat still sedan 2015. Vilket också är förklaringen till att aktien fortfarande kostar strax under hundralappen.

Bolaget har dock fortsatt att göra mindre förvärv och sedan 2015 har konjunkturen varit hygglig eller till och med bra. Mot den bakgrunden kan det tyckas lite förvånande att vinsten inte har ökat. En av orsakerna är den prispress som bolaget började uppmärksamma mot slutet av 2015. I det nyligen avrapporterade första kvartalet meddelade bolaget dock att prispressen har avtagit, vilket fick aktien att lyfta från 75 till 95 kronor på kort tid.

På rullande tolv månader handlas aktien nu till p/e 21, vilket i Affärsvärldens ögon är väl dyrt för ett bolag med så svaga organiska tillväxtutsikter som Hexpol ändå har. Bolagets största slutmarknader är fordon, verkstadsindustri och bygg och de huvudsakliga geografiska marknaderna är västvärlden. Det gör att volymerna inte kan öka mycket mer än BNP-tillväxten, vilket innebär låga ensiffriga procenttal.

Ska tillväxten komma någonstans ifrån ska den komma från förvärv och här har bolaget gott om torrt krut. Trots en ganska rejäl extrautdelning som betalades ut i fjol slutade bolaget 2017 med en liten nettokassa. Den hade vid det första kvartalets utgång växt till 267 miljoner kronor. Hexpol skulle således utan vidare kunna låna upp emot 4 miljarder kronor utan att balansräkningen skulle se alls ansträngd ut.

Problemet med Hexpol som aktie är att alla är överens om Hexpol är ett väldigt bra bolag. Det ger en hög värdering, vilket för investerare betyder lägre framtida avkastning. Det gör att Affärsvärlden landar i en avvakta-rekommendation. Skulle aktien röra sig ner mot 75 kronor igen eller om Hexpol gör ett förvärv som förbättrar utsikterna för den organisk tillväxten kan det finnas skäl att se över rekommendationen.

 

 

 

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se

!function(e,t,n,s){var i=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(t)[0],d=/^http:/.test(e.location)?”http:”:”https:”;if(/^/{2}/.test(s)&&(s=d+s),window[i]&&window[i].initialized)window[i].process&&window[i].process();else if(!e.getElementById(n)){var a=e.createElement(t);a.async=1,a.id=n,a.src=s,o.parentNode.insertBefore(a,o)}}(document,”script”,”infogram-async”,”https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js”);

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.