Mer att ge i hjälmteknikbolaget

ANALYS Mips växer snabbt och har lagt patenttvisterna bakom sig. Om finansiella målen nås 2020 är aktien köpvärd, trots den senaste tidens kursuppgång.
Mer att ge i hjälmteknikbolaget - thiel-mips-700-170316_binary_6833365.jpg

KÖP Hjälmteknikbolaget Mips har haft en stark men volatil resa på börsen sedan noteringen i mars 2017. Efter en stark start kom några kvartal med lite svagare tillväxt vilket tillsammans med patenttvister med Bauer och POC tyngde kursen. Sedan dess har båda patenttvisterna fått en lösning och den senaste rapporten bjöd både på en mycket stark tillväxt och en hög rörelsemarginal. Aktien handlas nu strax över 100-lappen, vilket innebär att den med luft under ribban har dubblats från noteringskursen på 46 kronor.

Bakgrunden till Mips är över 20 år av svensk forskning kring hjärnskador vid olyckor. Vanliga hjälmar ger ett utmärkt skydd mot skallfrakturer, men ett sämre skydd mot hjärnskador som uppkommer vid rotationsrörelser vid sneda islag, som vid ett fall från till exempel en cykel. Mips dämpar rotationskraften genom att två lager i hjälmen tillåts glida mot varandra.

Patentansökan för Mips grundteknik för den nuvarande generationen hjälmar, så kallade in-mould-hjälmar, lämnades in 2010. Det finns konkurrerande lösningar, bland hos POC och Bauer som bolaget tvistade med. POC och Mips avslutade emellertid sin tvist med att avtala om ett fördjupat samarbete och Bauer har i sin nya generation hockeyhjälmar frångått tekniken som tvisten med Mips gällde.

Till skillnad från POC och Bauer är dock Mips ingen hjälmtillverkare utan ett ingrediensbolag, som säljer sin teknik, ungefär som Gore-Tex gör i klädbranschen. Omläggningen till ingrediensstrategin gjordes 2010 och efter några års startsträcka tog det ordentlig fart 2015. Då växte omsättningen från 15 till 50 miljoner kronor och över en 1 miljon Mips-hjälmar såldes. 2017 såldes det 2,3 miljoner Mips-hjälmar och omsättningen nådde knappt 126 miljoner.

När bolaget noterades sattes det ambitiösa målet att nå en omsättning på 400 miljoner och en rörelsemarginal på över 40 procent till 2020. Det skulle innebära ungefär 8 miljoner sålda Mips-hjälmar. Så hur ser förutsättningarna att nå dit ut?

I världen säljs det varje år ungefär 70 miljoner hjälmar. Mips riktar in sig på de 33 miljoner som säljs i konsumentmarknadens mellan- och premiumsegment. De största kategorierna är cykel, snö och motorcykel. Hittills har Mips varit mest lyckosamt i cykel och snö, men det är motorcyklar som är störst med ungefär 15 miljoner sålda hjälmar varje år i Mips valda segment.

För hjälmtillverkarna finns det starka skäl att välja Mips. Tekniken kostar ungefär 50 kronor per hjälm och de kan i sin tur kan höja priserna med cirka 160 kronor. Därtill dominerar Mips-hjälmar i säkerhetstester. I Virginia Techs senaste stora test av cykelhjälmar var de sex bästa Mips-hjälmar.

För att nå 2020-målet måste bolaget växa omsättningen med drygt 47 procent per år. Efter produktionsproblem hos hjälmtillverkarna mot slutet av 2017 blev tillväxten i fjol 45 procent. Hittills i år är den 37 procent efter ett svagt första kvartal. Affärsvärlden bedömer att bolaget har goda förutsättningar att växla upp och nå sitt mål. Givet den ökade säkerheten som Mips ger, bör det bli svårare och svårare att sälja en hjälm i mellan- eller premiumsegmentet utan Mips teknik.

Nås omsättningsmålet bedömer Affärsvärlden att rörelsemarginalmålet också nås. Bruttomarginalen är nämligen hög, drygt 73 procent, och bolaget ser inget framåt som skulle ändra det. Mips har nästan uteslutande intäkter i dollar och den största delen av kostnadsbasen i kronor. Bolaget har haft valutamotvind de senaste kvartalen, vilket från det tredje kvartalet vänder till en medvind. Aktien handlas just nu vid ett p/e-tal på dryga 60 på Affärsvärldens prognos för 2018. Det faller till knappa 22 för 2020. Det är överkomligt givet den starka positionen och de fina tillväxtutsikterna. Rekommendationen blir köp.

 

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se

!function(e,t,n,s){var i=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(t)[0],d=/^http:/.test(e.location)?”http:”:”https:”;if(/^/{2}/.test(s)&&(s=d+s),window[i]&&window[i].initialized)window[i].process&&window[i].process();else if(!e.getElementById(n)){var a=e.createElement(t);a.async=1,a.id=n,a.src=s,o.parentNode.insertBefore(a,o)}}(document,”script”,”infogram-async”,”https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js”);

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.