Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Orklas vd: "Kanalförskjutning från dagligvaruhandeln"

2018-11-29 11:37
Foto: Pedersen, Terje/NTB/TT

INTERVJU Långversion av analysintervju med Orklas vd Peter A. Ruzicka om konsumentvarubolagets renodling och framtidsmöjligheter. Exklusivt på Affärsvärlden Analys+.

Vilka externa krafter är mest gynnsamma respektive mest utmanande för Orklas kortsiktiga lönsamhet och kassaflöde just nu?

– Vi följer konsumenttrender noga, och anpassar våra produkter genom lokala konsumentinsikter. Alltfler konsumenter fokuserar på hållbarhet, och där har vi satt upp ambitiösa för oss vad gäller bland annat hållbara inköp, förnyelsebar energi, reducering av avfall, förnyelsebara förpackningar samt att göra det enklare för konsumenter att ha en hälsosam livsstil. Orkla verkar huvudsakligen på stabila marknader, med en jämn men relativt låg marknadstillväxt. Vi ser dessutom en kanalförskjutning från dagligvaruhandeln till andra kanaler, såsom exempelvis e-handel, apotek, restauranger samt fackhandel. Vi möter den utvecklingen genom att stärka oss i kanaler med högre tillväxt än traditionell dagligvaruhandel, både inom vår existerande versamhet och genom förvärv, svarar Orkla-vd:n och fortsätter:

– Näthandeln utgör initialt en liten andel av dagligvaruhandeln, men tillväxten är hög. Vi ska vara närvarande i alla kanaler där konsumenter förväntar sig kunna finna våra produkter och vi har våra egna näthandelsplattformar, såsom gymgrossisten.se samt bodystore.com. Andra marknadsförhållanden som påverkar oss är utvecklingen inom kedjornas egenmärkesvaror. Private label växer här snabbare än märkesvaror, men inom våra kategorier är vi mindre exponerade för denna konkurrens.

– Kort sammanfattat är våra starka lokala märkesvaror vår fortsatt viktigaste konkurrensfördel, sammanfattar Ruzicka.

Hur pass starkt är prismomentum för era huvudråvaror hittills 2018, och har det varit utmanande att överföra råvarukostnadsökningar fullt ut mot handlarled i NOK och SEK?

– Under 2018 har huvudutmaningen varit valutamotvind, särskilt euron mot den svenska kronan. Vi kompenserar genom prisjusteringar mot våra kunder, men i både Norge och Sverige har vi 2–3 fasta prisfönster per år och prisförändringar måste meddelas i god tid. Det innebär en fördröjningseffekt, men att det här jämnar ut sig över tid.

Vilken är Orklas generella ståndpunkt kring ”sockerskatter” på livsmedel med högt sockerinnehåll? Och hur stor är möjligheten att överföra sådana skatteökningar i era priser mot handlarled?

– Orkla är angelägna att bidra till en bättre kosthållning och har satt upp klara målsättningar kring reduktion av bland annat socker i våra produkter. Vi är principiellt inte motståndare till avgifter som instrument för att minska befolkningens sockerintag. Det förutsätter emellertid att avgifter utformas så att de ger industrin incitament till produkter med lägre sockerinnehåll, samt att avgiften ger dokumenterbara effekter av reducerad förbrukning. Vi menar att andra åtgärder, som exempelvis bindande samarbete mellan branschen och hälsomyndigheter om minskat sockerinnehåll i produkterna, ger nog så stora effekter, svarar Orkla-vd:n och fortsätter:

– Det är alltid utmanande att överföra extra kostnader till handlare. I det här fallet har det största problemet varit ett ökande 'handelsläckage' till svenska gränshandelsbutiker samt till näthandel från utlandet. Det reducerar värdeskapandet i Norge till fördel för utländska aktörer, och effekten på norrmännens hälsa uteblir. Storleken på avgiften måste därför vara anpassad i förhållande till omvärlden så att den inte bidrar till extra ’handelsläckage’.

– Dagens (norska) choklad- och sockeravgift är utformad för att få in pengar till statskassan och den är inte ett bra hälsopolitiskt instrument, avslutar Ruzicka.

Varifrån hämtar Orklas konsumtionsvaror, BCG, sin konkurrenskraft och förmåga att leverera långsiktig överavkastning på investerat kapital?

– Vår viktigaste konkurrensfördel är våra starka lokala varumärken, som exempelvis Felix, OLW, Göteborgs Kex, Abba, Kalles, Pauluns, Salvequick och Grumme. Produkterna är anpassade efter våra marknaders lokala kundpreferenser. Genom den affärsmodellen har vi kunnat upprätthålla starka marknadsandelar på 30–80 procent över tid. Därtill är driftseffektivitet en hygienfaktor inom Orkla. Vi har från en relativt decentraliserad verksamhetsmodell, som handlat mest om den lokala värdekedjan, på senare år rört oss mot betydligt närmare samarbeten mellan affärsområden och geografier, en strategi vi kallar One Orkla. Sedan 2014 har vi tagit beslut om nedläggning av cirka 30 fabriker, centraliserade inköp för hela koncernen samt sammanslagningar av landsorganisationer i flera geografier. Det arbetet fortsätter och blir ett viktigt bidrag till vårt finansiella mål att öka rörelsemarginalen (ebit) med minst 1,5 procentenheter innan utgången av 2021.

Vilka av Orklas större affärer har mest svårrubbad marknadsposition och starkast prissättningsstyrka?

– Orklas portfölj kännetecknas av förstaplats- och starka andraplats-märken, med starka positioner inom bland annat pizza, ketchup, snacks, kex, kosttillskott, tvättmedel och sårvård. Våra varumärkens styrka över tid baseras på Orklas förmåga att utveckla produkter anpassade efter lokala konsumentpreferenser. Vi utvecklar löpande nya innovationer i linje med konsumenttrender.

Har Orkla några affärer som har särskilt tydliga behov av att stärka sin långsiktiga marknadsposition via organiska investeringar och förvärv?

– Vår affärsmodell handlar om att bygga starka positioner i mindre, lokala marknader. För att lyckas med det måste vi uppnå tillräcklig skala i verksamheten och mot handeln. I Tjeckien exempelvis, hade vi en position med märkesvaran Vitana, men vi saknade skala. Genom köpet av Hamé har vi uppnått kritisk massa i Centraleuropa och blivit en av regionens största leverantörer till handeln.

Kan det nya marginalmålet översättas som att dagens Orklas BCG-enhet ska nå en underliggande ebit-marginal på överstigande 13,5 procent till år 2021, exkluderat valuta samt förvärv samt avyttringar?

– Orklas nya marginalmål är att öka den underliggande ebit-marginalen (justerat för förvärv och valuta) med minst 1,5 procentenheter innan utgången av 2021. Målet gäller för den nya rapporteringsenheten BCG, inklusive huvudkontoret. Med andra ord, om hypotetiskt valutan är stabil och vi inte gör några uppköp eller avyttringar, så ska den rapporterade marginalen öka med 1,5 procentenheter. Här har valuta mindre effekt. Det är däremot ofta som uppköp av verksamhet med en annan marginalprofil som skapar skillnader mellan underliggande och rapporterad marginal. Men, det är viktigt att skilja mellan marginal i köpta bolag och värdeskapande. Vi har sedan 2014 levererat en marginalavkastning på sysselsatt kapital om 17 procent i en period när kapitalbindningen ökat med cirka 40 procent, primärt via förvärv. Både effektivisering i driften och synergier från förvärv har bidragit positivt.

Vilka förväntningar har Orkla kring marknadstillväxten för sina BCG-marknader till och med år 2021?

– Vi prognostiserar med förväntad marknadstillväxt om cirka 2 procent. Men det kommer att variera, från år till år och mellan våra olika marknader och kategorier.

Behöver dagens konsumentvarufokuserade Orkla egentligen äga de delar av investeringsportföljen som saknar tydlig BCG-koppling?

– Efter att transformationen från industriellt konglomerat är dagens Orkla mer eller mindre ett renodlat varumärkesbolag. I den globala färgproducenten Jotun är Orkla långsiktig som ägare. Vattenkraften (Hydro Power) härstammar från Orklas tidigare industriella verksamhet som avyttrats. Den är därför inte längre strategiskt viktig för Orkla och kan säljas – om priset är det rätta. Fastighetskompetens har Orkla kontinuerligt behov av. Vi har en omstruktureringsagenda som innebär att vi frigör fastigheter och tomter som kan utvecklas till bostäder eller andra näringsändamål. De huvudsakliga värdena inom Orklas fastighetsverksamhet är det nya huvudkontoret i Oslo samt ett antal utvecklingsprojekt i tidigare avflyttade fastigheter, där vi säljer av löpande i takt med att projekten färdigställs.

Vore det inte attraktivt att sälja vattenkraftstillgångarna till institutionella investerare på dagens låga avkastningskrav, eventuellt inklusive att Orkla tecknar ett långsiktigt elkontrakt (ppa)?

– Vi har i huvudsak två vattenkrafttillgångar. Det ena kraftverkssystemet, Sauda, leasar vi från norska Statkraft fram till 2030. Det andra, Sarpsfoss, äger vi fullt ut och kan sälja inom gällande regelverk för privatägd vattenkraft. Vattenkraften är en finansiell investering för Orkla, där målet är att maximera värdet. Vi utvärderar detta löpande.

Kan fastighetsportföljen säljas för rätt pris, förutom huvudkontoret?

– Vi säljer utvecklingsprojekten i portföljen i takt med att de färdigställs. Samtidigt utvärderar vi nya utvecklingsprojekt som kan skapa mer värde i egen regi än om vi säljer en tomt eller frånflyttad industrifastighet. Vår omfattande omstruktureringsagenda innebär att vi frigör fastigheter och tomter som kan utvecklas till bostäder eller andra näringsändamål.

Vad är tanken med den nya riskkapitalverksamheten Orkla Ventures? Ska den investera huvudsakligen närliggande konsumentvaror? Hur stort totalt kapital kan Orkla komma att allokera, vid rätt möjligheter?

– För att bidra till ökad innovation och nyskapande har Orkla etablerat Orkla Venture, som öppnar upp för direktinvesteringar i relativt nystartade bolag. Orkla har allokerat 100 miljoner (norska) kronor till initiativet. Vi vill först och främst satsa på affärsidéer knutna till konsumentrelaterade produkter, ingredienser och processer samt kring digitalisering både av varuflöden och av kommunikation. Gemensamt bland projekten är att de ska ha en industriell logik samt en potential som kan vara relevant för framtidens Orkla.

Varför har Orkla investerat i pizzakedjan Gorm’s?

– Gorm’s är en del av strategin att växa i kanaler med högre tillväxt än traditionell dagligvaruhandel. Med investeringen i Gorm’s har vi tagit en tydlig position i en ny försäljningskanal med god tillväxt inom pizza, som är en av våra viktigaste kategorier.

Ungefär hur stort förvärvsutrymme har Orkla utan att slå i skuldsättningsmålet och justerat för förväntade investeringar i strukturinitiativ (One Orkla)?

– Orkla ska ha en skuldsättnings- och riskprofil som är förenlig med en investment grade rating (kreditbetygsnivå). Förenklat innebär det att vår räntebärande nettoskuld inte bör överstiga 2,5 gånger ebitda över tid. Per tredje kvartalet hade vi ca 4 miljarder norska kronor i räntebärande nettoskuld och en ebitda på rullande 12 månader om cirka 6 miljarder norska kronor. Det ger ett förvärvsutrymme om dryga 10 miljarder norska kronor i dag. Inkluderas även ebitda som då skulle förvärvas så ökar utrymmet med ytterligare cirka 2–3 miljarder, svarar Ruzicka och tillägger:

– När det gäller organiska investeringar indikerade vi på kapitalmarknadsdagen att vi ser en temporärt högre nivå kommande 3–4 år, motsvarande ca 4–6 procent av omsättningen. Investeringar i omstrukturering och nytt ERP-system bidrar till att dra upp investeringsnivån under ett antal år medan nivån på underhållsinvesteringar är relativt stabil. Samtidigt har vi en målsättning om att fram till 2021 reducera rörelsekapitalbindningen med 3 procentenheter, vilket frigör betydande kapital.

Varför ska privatinvesterare överväga Orkla som en långsiktig aktieplacering från dagens kursnivåer?

– Det vill jag överlåta till investeringsrådgivare att kommentera. Det jag kan säga är att Orklas aktieägare från inledningen av 2014 fram till tredje kvartalet i år har fått en totalavkastning om 94 procent, inkluderat utdelningar. Det motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning om cirka 15 procent, vilket är både långt över rimliga kapitalkostnader samt vad de flesta av våra internationella konkurrenter levererat. Vi har just ändrat vår utdelningspolicy till att målet är en ökning från dagens nivå om 2,60 norska kronor per aktie, normalt inom en utdelningsandel av 50-70 procent av resultatet per aktie.

 

LÄS AFFÄRSVÄRLDENS KÖPRÅD

Ovanstående långversion av analysintervjun med Orklas vd och koncernchef Peter A. Ruzicka publiceras exklusivt på Analys+.

Intervjun gavs i samband med Affärsvärldens analys Aptitlig vinnare från Norge, som utmynnade i ett köpråd för Orkla-aktien med 85 norska kronor i riktkurs på ett års sikt.

 

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se


Johan Eklund

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom