Redo för förvärv igen

ANALYS Sandvik har en stark balansräkning och är nu redo att vända blicken utåt mot mer tillväxt. ­Värderingen är omotiverat låg.
Redo för förvärv igen - rosengren-sandvik-700_binary_6843161.jpg

KÖP Sandvik genomled sju svåra år efter supercyk­elns kollaps i finanskrisen. Bolaget fick en nystart när Johan Molin utsågs till ordförande på stämman våren 2015. Snart hade Molin bytt ut vd:n Olof Faxander mot sin gamle Atlas Copco-kollega Björn Rosengren, som genast inledde en större omdaning av bolagets struktur.

Där Faxander centraliserade för att utvinna synergier mellan affärsområdena har Rosengren decentraliserat, och på Atlas-manér tryckt resultatansvaret längre ut i organisationen. I dag består Sandvik av över 30 olika verksamheter som helt äger sin egen resultaträkning. Förändringarna är tänkta att göra Sandvik mer snabbfotat. Det är de som är närmast kunden som bäst vet vilka kostnader som behövs och som inte behövs, lyder resonemanget.

Rosengrens order till organisationen har varit att först komma på plats i den nya strukturen, därefter att lyfta lönsamheten och därefter att växa. Av förvärvsaktiviteten att döma så är flera verksamheter nu i tillväxtläge, medan andra, främst inom Sandvik Materials Technology, har en bit kvar.

Samtidigt som de många små förbättringarna ute i organisationen gör sitt, har portföljen av verksamheter setts över. De som av olika anledningar inte passar in, oftast för att de inte kan nå första- eller andraplatsen på sin marknad, har sålts. I samband med den senaste kvartalsrapporten meddelades till exempel att Varel, som gör utrustning till oljeborrning och som förvärvades 2014, ska genomgå en strategisk utvärdering.

Omdaningarna har tillsammans med starkare slutmarknader lyft lönsamheten. 2017 blev den justerade rörelsemarginalen 15,6 procent. De senaste tolv månaderna har den förbättrats ytterligare till 17,5 procent. Vinstlyftet som kommit av den stärkta lönsamheten innebär att aktien trots en dubblering de senaste tre åren fortfarande inte har en särskilt utmanande värdering. På prognosen för innevarande år, som förvisso innehåller en reavinst på 1 miljard kronor efter avyttringen av Hyperion, handlas aktien till måttliga p/e 14,5.

Låga värderingar är inte alltid omotiverade, men i Sandviks är det svårt att sätta fingret på exakt vad det är som gör marknaderna avvaktande. Rörelsemarginalen är förvisso på för Sandvik väldigt höga nivåer, men med de förändringar som bolaget har genomgått finns det ingen anledning att tro att nivåerna skulle vara ohållbart höga.

En annan rimlig farhåga är konjunkturen i allmänhet och den kinesiska i synnerhet. Även om Sandvik har en mindre del av sin försäljning i Asien är Kinas metallkonsumtion den viktigaste drivkraften för bolagets största kundsegment, gruvindustrin. Tecken på en varaktig nedgång i den kinesiska ekonomin skulle sannolikt påverka gruvbolagens investeringsbeslut negativt. Affärsvärlden har ingen stark åsikt i frågan, men noterar att samma farhågor även kan appliceras på bolag som värderas högre än Sandvik.

En sista invändning mot den låga värderingen är att det nya Sandviks förmåga att växla upp och växa genom förvärv är relativt oprövad och att en rabatt mot andra med en bevisad förmåga därför är befogad. Den invändningen håller inte riktigt heller i Affärsvärldens ögon. För även om vad som skulle kunna kallas institutionell erfarenhet till viss del saknas finns det gott om erfarenhet hos de ledande personerna.

Slutsatsen blir således att Sandviks värdering är omotiverat låg nu när bolaget efter några år av internt fokus vänder blicken utåt mot mer tillväxt och det med en stark balansräkning i ryggen. Rekommendationen blir köp med riktkurs 190 kronor på ett års sikt.

 

 

 

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se

!function(e,t,n,s){var i=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(t)[0],d=/^http:/.test(e.location)?”http:”:”https:”;if(/^/{2}/.test(s)&&(s=d+s),window[i]&&window[i].initialized)window[i].process&&window[i].process();else if(!e.getElementById(n)){var a=e.createElement(t);a.async=1,a.id=n,a.src=s,o.parentNode.insertBefore(a,o)}}(document,”script”,”infogram-async”,”https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js”);

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.