Utlandskapital driver nu svensk fastighetsfest

DATA Att storaffärerna med svenska kommersiella fastigheter kom in på stabilt hög nivå i fjol förklaras delvis av att utländska aktörer blev alltmer aktiva nettoköpare, enligt ny data från Datscha. Räddar utlandsintresset festen eller är det här för att släcka lyset även denna gång?

Transaktionsvolymen på den kommersiella svenska fastighetsmarknaden
uppgick till 179 miljarder kronor under 2018, en ökning med 2 procent mot 2017 och den näst högsta volymen sedan finanskrisen 2008.

Den mest intressanta trenden är hur utländska fastighetsinvesterare vänt från nettosäljare till att i fjol öka sina nettoköp i Sverige till hela 27 miljarder kronor. Brutto stod utländska aktörer som köpare till hela 27 procent av de fastighetsvärden som bytte ägare under 2018.

Det visar ny transaktionsstatistik från
fastighetsdatabolaget Datscha.


De utländska investerarna fortsätter att
visa ett mycket stort intresse för den svenska fastighetsmarknaden.
Hela 27 procent av transaktionsvolymen består av utländskt kapital.
Trendbrottet kom 2017, då
nettokapitalinflödet visade på positiva siffror efter många år där
utflödet av utländskt kapital varit större än inflödet. Det alltjämt
låga ränteläget skapar stora kapitalflöden till länder med god
tillväxt. Dessutom har den svenska valutan försvagats, vilket
skapat nya möjligheter och gjort Sverige till en het marknad för
utländska investerare, säger Kristina Andersson, Datschas globala analyschef.

 

HÖG AKTIVITET IN I 2019

MEN SE UPP MED BOSTADSRÄTTER

Trots påbörjade räntehöjningar från
Riksbanken och nya skatteregler för sektorn så bedöms fastigheter vara ett
fortsatt intressant placeringsalternativ bedömer Datscha, som ser mycket få tecken
på en avkylning. Det gäller inte minst hur utländska investerare fortsätter lockas av Sverige som en, ur internationellt perspektiv, politiskt stabil marknad.

Men det finns redan stora frågetecken kring ett viktigt marknadssegment, noterar fastighetsdatabolaget samtidigt.


En anledning till oro som blivit alltmer
påtaglig är dock den privata bostadsmarknaden, som har haft ett
svajigt år med en sjunkande byggtakt. Sverige toppar listan när
Oxford Economics gjorde en sammanställning över de länder i världen
som har mest riskfyllda bostadsmarknader. Värderingarna är väldigt höga,
det har varit en lång bostadsboom, skuldnivåerna är höga och en
betydande del av skulderna är i rörlig ränta. Vidare framgår att bostadspriserna i Sverige har ökat med 32 procent på bara fem
år. Efter att bostadsrättsmarknaden svajat rejält det senaste året
så har svårsålda bostäder ombildats till hyresrätter istället, konstaterar Kristina Andersson.

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.