Analys: Intels nya hjärna

Få aktier påverkar USA-börserna på samma sätt som Intels. Närdet, som i förra veckan, ryktas om ett dåligt kvartal för Intelsänker det alla andra IT-aktier och därmed hela Wall Street. Ochnär ryktet visade sig vara fel, steg börserna.

Förklaringen är att inget annat företag påverkar datorbranschenmer än Intel. Genom att Intel tillverkar runt 90 procent av demikroprocessorer som styr alla persondatorer är Intelsförsäljningssiffror en överlägsen termometer för hur helabranschen utvecklas. Inget annat bolag har heller bidragit mertill de senaste 15 årens snabba utveckling på datorområdet. Deflesta människor i västvärlden kommer i kontakt med Intelsprodukter varje dag.

Intel har på 30 år blivit ett av världens mest framgångsrikabolag någonsin. Börsvärdet är uppe i ofattbara 115 miljarderdollar. Den som investerade 100 dollar i Intel-aktier 1971 kanidag kvittera ut över två miljoner.

Hemligheten bakom framgångarna är att Intel har kunnat lanseraallt snabbare och mer kraftfulla processorer i snabbt tempo.Köparna har snällt väntat på Intels nya generationer, eftersomdet hela tiden har funnits behov av snabbare och kraftfullareprocessorer, som klarar av de senaste och mest avanceradeprogrammen. Därmed har Intel kommit att driva utvecklingen förhela datorbranschen.

BARA KOPIORUtvecklingen har gått för snabbt för Intels få konkurrenter, somtvingats nöja sig med att kopiera (klona) Intels senasteprocessorer, några månader efter lanseringen. Intel har därförkunnat ta bra betalt för sina nya modeller. Bolaget har stadigtlegat på bruttomarginaler över 50 procent och blivit en extrempenningmaskin. I fjol landade omsättningen på 25 miljarder ochvinsten på sju miljarder dollar.

Men det är viktigt att poängtera att Intel är inriktat påpersondatorer (PC). Den någorlunda insatte vet att Intel intetillverkar de mest avancerade processorerna. Andra IT-företagsom IBM och Digital har tagit fram både snabbare ochkraftfullare processorer.

Men de är inte ens i närheten av att kunna massproducera sinaprocessorer på det sättet som Intel klarar av. Tillverkningen avprocessorer ligger på en högteknologisk nivå som inte liggerlångt ifrån rymdforskningen (se separat artikel). Att designa ensupersnabb processor är visserligen en stor utmaning i sig, menatt tillverka den i tiotals miljoner exemplar har visat sig varaännu svårare.

Intels största konkurrensfördel ligger sannolikt just i attkunna bygga fabriker och få tillverkningen att fungerasmärtfritt. Ovan nämnda konkurrenter har specialiserat sig påmindre segment av datormarknaden, de för kraftfulla s.k.serverdatorer och arbetsstationer. På den största marknaden, denför persondatorer där massproduktion verkligen är a och o, ärIntel överlägsen etta.

De höga kraven på fabrikerna har gjort industrin till en avvärldens mest kapitalintensiva. Intels senaste fabrik, byggd påIrland, kostade 1,5 miljarder dollar, varav själva utrustningenstår för ungefär hälften. Intel planerar att investera över femmiljarder dollar i nya fabriker och utrustning bara i år.Investeringsbesluten blir särskilt svåra att ta eftersom en nyfabrik blir värdelös efter bara två år, på grund av den snabbautvecklingstakten. Sedan blir processorn som tillverkas därosäljbar och fabriken måste byggas om eller läggas ned.

TUFFASTInvesteringsbeslut i Intels bransch är således av det absoluttuffaste slaget och ställer stora krav på Intels ledning. Därförär det anmärkningsvärt att bolaget på sina 30 år bara haft fyraolika VD:ar. Den senaste VD:n heter Craig Barrett och tillträddeså sent som i mitten av maj (se separat intervju). Han ersätterAndrew Grove, en ungersk invandrare och en av Intels grundare.Andrew Grove har gjort sig känd som energisk ochtemperamentsfull. Han har varit en lysande strateg, som med elvaår i chefsstolen ligger bakom många av Intels stora framgångar.

Att ersätta Andrew Grove är svårast tänkbara utmaning för CraigBarrett. Utmaningen blir inte mindre av att han tar över i enperiod då Intel för första gången sedan mitten av 1980-taletplötsligt verkar ha stött på tuffare tider.

Många placerare togs på sängen när den pålitliga vinstmaskinensomsättning det första kvartalet landade på sju procent läg-re änsamma period i fjol. Andra kvartalets försäljning spås bli ännulägre. Trots att lönsamheten fortfarande ligger på en nivå somde flesta bolag bara kan drömma om har Intel tagit signalerna påallvar och ska till exempel minska personalen med 3.000 personer.

Anledningen till den dåliga försäljningen är en snabbt minskandeefterfrågan från de stora, globala, PC-tillverkare som är Intelsabsolut viktigaste kunder. Detta beror, i sin tur, påAsienkrisen och ett ändrat inköpsbeteende från tillverkarna.Tidigare beställde de processorer flera månader i förväg; numeraläggs orderna nästan på daglig basis. Anledningen är att densnabba tekniska utvecklingen gjort att datorer blivit mer av enfärskvara där omoderna datorer är osäljbara. Att minimera lagrenär a och o för PC-tillverkarna. Bristen på långsiktighet gör attIntel får svårare att förutse framtida försäljningstrender,vilket är särskilt olyckligt för ett bolag som är så beroende avtunga investeringar i nya fabriker.

Men såväl Asienkrisen som PC-tillverkarnas ändrade ordermönsterär sannolikt problem av tillfällig natur. Craig Barrett bordevara mer oroad för det som få nämner, men många analytiker harpå känn, nämligen att Intel börjat känna av att heladatorbranschen håller på att förändras i grunden. Från atttidigare ha konkurrerat med så avancerade datorer som möjligtslåss PC-tillverkarna mer och mer med prisvapnet istället.Anledningen är att datorerna för tillfället är så kraftfulla attde inte behöver uppgraderas för att klara av de nyaste och mestavancerade programmen. Exempelvis klarar redan fjolårets datorerav den nyaste versionen av Microsofts operativsystem, Windows 98(släpps i sommar), alldeles utmärkt.

INTEL SNABBAR PÅAtt köparna mera ser till pris än prestanda är givetvisallvarligt för ett företag som bygger hela sin affärsmodell påatt användarna hela tiden har velat uppgradera sina datorer.Därför har Intel börjat se det som en av sina viktigasteuppgifter att snabba på utvecklingen på alla de områden somdriver behovet av snabbare processorer.

Intel har de senaste åren köpt minoritetsposter i mängder avolika programvaruhus som utvecklar de mest avancerade programmen.Traditionellt har spel varit en sådan nisch. Nu står Intels hoppmer till så kallade taligenkänningsprogram, som gör att datornförstår när användaren talar till den. Även bolag med idéer omhur internet ska kunna göras snabbare har lätt att locka kapitalfrån Intel. Ett snabbare internet öppnar nämligen föröverförandet av rörliga bilder och ljud på internet, vilketkräver mer av processorerna.

Ett tecken på att kunderna mer ser till priset på datorer änförut är fjolårets genombrott för datorer som kostar under 1.000dollar. Intel insåg sent hur snabbt dessa enkla och billigadatorer skulle slå igenom bland konsumenter i USA (i Europa harinte genomslaget varit lika stort). Det gjorde däremot Intelskonkurrenter och flera stora PC-tillverkare, exempelvis Compaqoch Hewlett-Packard, valde att utrusta sina lågprismodeller medprocessorer från Intels konkurrenter, i första hand amerikanskaAdvanced Micro Devices (AMD) och National Semiconductor.Konkurrenterna har en marknadsandel på cirka 25 procent i dethär segmentet, att jämföra med cirka fem procent för de vanliga,dyrare persondatorerna.

SEN ANPASSNINGIntel har sent omsider anpassat sig till de nya strömningarna påmarknaden och lanserade i våras lågprisprocessorn Celeron.Därmed har Intel för första gången gjort avsteg från sinstrategi: att varje ny generation processorer måste ha bättreprestanda än föregående. Hittills har dock Celeron inte blivitnågon succé, utan har kritiserats för att både vara dyrare ochha sämre prestanda än konkurrenterna.

För att vara ett bolag som bara tillverkar en del (låt gå föratt den viktigaste delen), längst inne i datorn har Intel blivitmärkligt känt bland allmänheten. Det beror på kampanjen Intelinside där företaget försöker få PC-tillverkarna att sätta ettsärskilt klistermärke på varje dator som har utrustats med enprocessor från Intel. Samtidigt genomför Intel kontinuerligtstora reklamkampanjer. I fjol investerades närmare tre miljarderdollar i marknadsföring, vilket till exempel kan jämföras medforsknings- och utvecklingsposten på 2,3 miljarder dollar.Syftet bakom reklamkampanjen är att få slutkonsumenter att väljadator efter processor, istället för vilken tillverkares logo somstår på datorn. Allt för att tvinga PC-tillverkarna att beställaprocessorer från Intel och göra det svårare för konkurrenter attslå sig in på marknaden. Kampanjen är minst sagt lyckad. Intelhar blivit ett av världens mest kända varumärken.

NYA OMRÅDENÄven om Intel är övertygat om att PC-marknaden fortsätter attväxa vill bolaget trappa ned beroendet av den. Särskilt som denstora tillväxten inom datorbranschen spås ske på nya områden,som små datorer integrerade i bilar, konsumentelektronik, TV–kopplingar, mobiltelefoner, med mera. Craig Barretts kanskefrämsta utmaning är att överföra bolagets kunskaper till attbygga processorer för dessa produkter. Ett steg i den satsningentogs i höstas, då Intel köpte en del av IT-företaget Digitalsprocessordivision. En viktig del i affären var att Intel villekomma åt Digitals processor, Strongarm, som utvecklats just föratt kunna integreras i den här sortens datorer. Men Intel serinte bara en framtid som processortillverkare. Under AndrewGroves tid har bolaget gett sig in på flera helt nya, menangränsande, områden. Ett sådant område är nätverksindustrin,eller datakombranschen som den också kallas. Intel säljer blandannat nätverkskort och så kallade routrar och switchar(dataindustrins televäxlar) för runt 7 miljarder kronor om året.Som framgår av intervjun på sid 45 vill Craig Barrett förvärvabolag inom det här heta området för att ta upp kampen medmarknadsledarna Cisco, Bay Networks och 3Com.

Stämningsskapande missbruk

Med sin monopolliknande ställning på marknaden för PC–processorer följs Intel alla steg noga av den amerikanskaHandelskammaren, Federal Trade Comission (FTC), som ska se tillatt alla konkurrenslagar följs. Sedan september har FTC utrettIntel noga och ryktesvis är en stämning mot bolaget nära. Intelmisstänks framför allt för att utnyttja sin dominerandeställning för att förhindra konkurrenter och straffa kunder somsätter sig på tvären mot Intel. Enligt tidningen Business Weekgav Intel i fjol rabatter på sammanlagt 1 miljard dollar till dePC-tillverkare som bara har Intel som leverantör. FTC granskarockså om Intel utnyttjar sin dominans på PC-processorer för attolagligt slå sig in på marknader för andra, besläktade, chip.Till exempel satsar Intel hårt på att bli stort på chip förgrafik och datanätverk.

Intel

Världens största tillverkare av mikroprocessorer förpersondatorer med 90 procent av marknaden. Intel är ocksåverksamt på andra områden som nätverkskort, växlar, routrar ochvideokonferenssystem.

VD Craig BarrettVD Craig BarrettSO Andrew GroveNoterat sedan 1972

Börsvärde 112 miljarder dollar

Omsättning 25 miljarder dollar

Antal anställda 63 700

Intelmdr dollar 1993 1994 1995 1996 1997Omsättning 8,8 11,5 16,2 20,9 25,1Vinstefter skatt 2,2 2,3 3,6 5,2 6,9Marginal 25% 20% 22% 25% 27%En saga i kisel

Intel lanserade världens första mikroprocessor 1971. Redan dåförutspådde en av Intels grundare, Gordon Moore, att processornskapacitet skulle fördubblas var 18:e månad. Det har slagit inmed en nära kuslig precision.Moores lag har blivit en av heladatorindustrins grundvalar. Och huvudorsaken till framgångssaganIntel.

Jämfört med andra branscher är utvecklingstakten för processorersvindlande. En jämförelse som ofta görs är att om en jumbojethade utvecklats i samma takt de senaste 30 åren hade den kostat4.000 kronor och kunnat åka jorden runt på 20 minuter på 20liter bensin.

Grundmaterialet i en processor är kisel. Det har fördelen av attbåde kunna och inte kunna leda ström, beroende på hur detbehandlas. Därför har hela branschen kommit att kallas förhalvledarindustrin. Informationen i processorn bearbetas imiljontals små transistorer. Den mest moderna processorn frånIntel, Pentium II, rymmer 7,5 miljoner transistorer.Transistorerna på den är 400 gånger tunnare än ett hårstrå på enmänniska.

Mindre transistorer gör att informationen kan transporterassnabbare. Och att det får plats mer transistorer på varjeprocessor. Det är alltså transistorernas storlek som avgör hursnabb och kraftfull en processor är och är därmed nyckeln tillMoores lag. Men det finns en yttre gräns för hur tunna dessa småtransistorer kan bli. Gränsen för vad som kan tillverkas idaggår vid 0,25 mikrometer (miljondels meter). Gränsen för vad somär fysiskt möjligt anses nås vid 0,05 mikrometer. Dit bedömsbranschen ha nått om cirka 15 år. Efter det måste forskarna hatagit fram något nytt material för att Moores lag ska kunnafortsätta att gälla.

Ingenting som massproduceras i världen kommer ens i närheten aven mikroprocessor när det gäller krav på tillverkning. Det ärförklaringen till att kostnaden för en fabrik nu alltså är uppei 1,5 miljarder dollar. Inte minst är extrema krav på renligheten viktig förklaring till de höga kostnaderna. Det minstadammkorn eller orenat vatten kan förstöra processorer för storabelopp. Personalen är klädda i kliniskt rena dräkter, där tilloch med deras utandningsluft tas om hand i separata behållarefästa på ryggen. För att undvika skakningar i fabriken är debyggda på grundberget, i vissa fall hundratals meter ner imarken. Kraven på fabrikerna ökar dessutom exponentiellt iförhållande till processorns utveckling. Detta har kommit attkallas Moores lag II och är en annan profetia som slagit in.

Barrets önskan

Min oro rör sig bara kring hur Intel ska komma tillbaka itillväxtspåret igen, säger Intels nye VD Craig Barrett tillAffärsvärlden.

I samband med öppnandet av Intels senaste fabrik på Irland,träffade Affärsvärlden Intels nye VD, Craig Barrett. Han kännerbolaget väl efter 25 år på Intel, bland annat som chef förproduktionen och blir nu bolagets blott fjärde VD på 30 år. Detär en position som, minst sagt, förpliktar.

Gordon Moore har mer än någon annan person kommit att kopplassamman med datorrevolutionen, genom att ha myntat Moores lag.Och Andrew Grove har närmast blivit en guru i managementvärlden,med sin prestigelöshet och extrema vakenhet inför konkurrenter.Hans managementbok Bara de paranoida överlever har blivit enstorsäljare. I fjol utsågs han till årets man av tidningen Time.

Dina företrädare har gjort sig kända för en bred allmänhet. Hurkommer världen att komma ihåg Craig Barrett?

Haha, det är det minsta jag oroar mig för. Min oro rör sig barakring hur Intel ska komma tillbaka i tillväxtspåret igen.

Inkluderar den oron Moores Revenge, det vill säga attdatorköpare idag mer ser till pris istället för prestanda?

Om det var så, skulle det drabba Intel. Men jag tror inte attdet är så. Visst, en som använder sin dator för ordbehandlingklarar sig med dagens processorkraft flera år framåt. Men försökatt få en dataintresserad 12-åring att nöja sig med en långsamproces-sor.Just för spel, underhållning och utbildning, därmultimedia har slagit igenom, kommer det alltid finnas enefterfrågan för den senaste generationens datorer. Detsammagäller internet, när det tar fart. Även små java-program (ettprogramspråk som fungerar särskilt bra för internet) behövermycket processorkraft för att komma till sin rätt.

Så internet-explosionen spelar Intel i händerna. Tror du att denkommer att fortsätta?

Absolut, vi har bara sett början. Min och bolagets vision är attdet kommer att finnas 300 miljoner datorer anslutna tillinternet år 2000 och 1 miljard om 10 år. Det gynnar givetvisförsäljningen av våra huvudprodukter, PC-processorer. Men detöppnar också nya affärsmöjligheter som vi tänker ta tillvara på.Internet gör att marknaden för kraftfulla serverdatorer växer.Det är ett område där så kallade PC-servrar numera är ettalternativ, tack vare att Intel-processorerna har blivit såmycket kraftfullare. Dessutom har internet gjort attnätverksindustrin blivit en spännande tillväxtbransch. Här finnsIntel redan, men vi har legat efter konkurrenterna. Ni kommeratt få se ett betydligt mer aggressivt Intel här, de närmasteåren. Vidare tror vi mycket på elektronisk handel på internet,där vi har ett nära samarbete med SAP i det gemensamägda bolagetPandesic.

Att fokusera på kärnaffären verkar bli allt viktigare för attbli en vinnare i IT-branschen. Ändå väljer ni att satsa på såmånga skilda områden?

Ett 25 miljarder (dollar) företag ska klara av att ha flerakärnaffärer. Sen ska man komma ihåg att vi redan finns inommånga områden. Vad vi ska göra nu är att satsa hårdare här.

Intel hade en kassa på nära 12 miljarder vid årsskiftet. Vad skani göra med alla pengar?

För det första fortsätta att investera i nya fabriker ochutrustning. Vidare har Intel kontinuerligt haft program föråterköp av egna aktier och har just beslutat om ytterligare ettsådant. Vi kommer också fortsätta att gå in som minoritetsägarei företag vars verksamhet går ut på att hitta nya områden förPC:n och göra den mer spännande. Det är programhus, vissahårdvarubolag och företag som har lösningar för hur internetsproblem med den begränsade bandbredden ska lösas. Eventuellaframgångar för dessa framgångar gynnar Intel. I fjol investeradevi 300 miljoner dollar i den här typen av bolag. Siffran harökat fort de senaste åren och det är en trend som kommer attfortsätta.

BILDTEXT: Kommer Craig Barrett (th) att bli lika framgångsriksom de legendariska företrädarna Andrew Grove (tv) och GordonMoore (mitten)?

Förra årets man har fått en efterträdare.

Craig Barrett satsar på att världen vill ha ännu snabbaredatorer.