Analytiker om BNP-siffrorna: Riksbanken ändrar sig inte trots svaghetstecken

”Det var nära marknadens förväntningar. Det verkar fortsatt som om den inhemska ekonomin står och stampar, medan ett jättestort bidrag från nettoexporten av tjänster drar upp. Den har bara ökat så här mycket några gånger tidigare de senaste 20 åren, så det är en ganska udda källa till tillväxt”, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom Sverige, till Nyhetsbyrån Direkt.

Svensk BNP ökade 0,3 procent från föregående kvartal och 1,6 procent i årstakt. Detta var högre än väntade 0,2 procent i Infront Datas enkät. I årstakt var det dock något under förväntade 1,7 procent. BNP utvecklades också svagare än Riksbankens prognos på 0,4 respektive 2,0 procent.

Michael Grahn tycker sammantaget att BNP-statistiken var ganska svag, med ett sällan skådat bidrag från tjänsteexporten, och hjälp från baseffekter, då det tredje kvartalet i fjol var svagt.

”Nu i det fjärde kvartalet får vi en kraftigt omvänd baseffekt som kommer att trycka ned årstakten. Jag tycker inte att ekonomin ser direkt superspänstig ut, utan detta talar för att vi är på väg in i svacka med en tillväxt som går mot nollstrecket innan det vänder upp igen nästa år”, säger han.

Michael Grahn tror inte att det BNP-utfallet påverkar Riksbankens planer på en räntehöjning i december.

”De får väl justera ned sina prognoser litegrann, men det är inget som påverkar decemberbeslutet. De lär argumentera för att det är ungefär i linje med deras prognoser”, säger han.

Samma bedömning för Handelsbankens seniorekonom Johan Löf:

”Konstigt nog kan vi inte säga att försämringen i ekonomin kommer att hindra Riksbanken från att höja räntan i december”, skriver han i ett marknadsbrev.

Han noterar att BNP nu varit ganska oförändrad i kvartalstakt tre kvartal i rad, men att årstakten lyftes av baseffekter. Exporten är en viktig drivkraft, men detta verkar delvis drivas av lagerneddragningar. Den senaste KI-barometern visade dessutom på fallande exportorder, vilket talar för att sämre tider stundar.

”Tittar vi förbi dagens Q3-utfall finns många anledningar till förvänta sig lägre BNP-tillväxt framöver”, skriver Johan Löf och pekar på bland annat konfidensindikatorer på svaga nivåer.

Capital Economics lyfter dessutom fram Riksbankens planerade decemberhöjning som en faktor som kommer att dämpa tillväxten framöver, genom att tynga konsumtion och investeringar i början av 2020. De håller också fast vid sin prognos att Riksbanken kommer att tvingas sänka reporäntan igen under nästa år.