Calmfors efterlyser bred skattereform

Det finns möjligheter att förändra det svenska skattesystemet på ett sätt som är både tillväxtfrämjande och inkomstutjämnande, anser ekonomiprofessor Lars Calmfors som efterlyser en framtida uppgörelse över blockgränsen om en bred skattereform.

På Dagens Nyhets ledarsida presenterar han exempel på möjliga inslag i en sådan skattereform. Där återfinns förslag om en sänkning av statsskatten på arbetsinkomster, lägre kapitalinkomstskatt, enhetlig kapitalinkomstbeskattning, återinförd fastighetsskatt, återinförd arvs- och gåvoskatt samt en skärpning av de så kallade 3:12-reglerna kring beskattning av fåmansbolag.

Lägre kapitalinkomstskatt för räntor, aktieutdelningar och kapitalvinster på aktier, och därmed också lägre ränteavdrag, skulle enligt Calmfors stimulera det inhemska sparandet. Det vore särskilt gynnsamt för småföretag som har dålig tillgång till den internationella kapitalmarknaden, resonerar han.

”Generellt skulle svenskt ägande av våra företag främjas. Hushållens benägenhet att ta lån skulle också minska. Fördelningsmässigt gynnar sänkt kapitalinkomstskatt dem med lägst inkomster (där det finns många pensionärer med sparade medel) och dem med högst inkomster. Övriga påverkas bara marginellt, eftersom deras ränteavdrag är nästan lika stora som kapitalinkomsterna”, skriver han.

Angående punkten om enhetlig kapitalinkomstbeskattning, uppger han att inkomster från investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionssparande inte längre borde beskattas lägre än andra kapitalinkomster.

”Beskattningen av kapitalvinster på aktier kan skärpas genom att den får ske löpande (på den årliga förändringen av aktiernas marknadsvärde) och inte först när vinsterna realiseras. Eftersom sparandet i såväl pensionsförsäkringar som aktier är mycket ojämnt fördelat, skulle dessa förändringar verka utjämnande”, uppger Calmfors vidare.

”Det finns uppenbarligen stora möjligheter att förändra skattesystemet på ett sätt som är både tillväxtfrämjande och inkomstutjämnande”, enligt ekonomiprofessorn.

 

 



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.