Chefsekonom: Bagdad Bob-känsla över Riksbankens besked

Riksbankens räntebesked känns som "Bagdad Bob", där de håller fast vid en räntehöjning i slutet av året eller början av 2020, trots att i stort sett alla indikatorer försvagats, säger Danske Banks chefekonom i Sverige, Michael Grahn.
Chefsekonom: Bagdad Bob-känsla över Riksbankens besked - michael-grahn-riksbanken-700_binary_6970595.jpg

När Riksbanken sedan räknar med klart färre räntesänkningar framöver får räntebanan en besynnerlig twist som är svår att tolka som något annat än en kompromiss för att hålla ihop en splittrad direktion, säger han.

“Det känns lite som ‘Bagdad Bob’. De verkar inte se alla de indikationer som många andra ser, eller i alla fall tar de dem inte alls lika allvarligt. Än så länge får man säga, detta ändrar inte vår bedömning om att det blir en räntesänkning senare”, säger han.

Han noterar att Riksbankens hårdnackat håller fast vid att räntan ska höjas igen i slutet av året eller början på 2020 trots alla svaghetstecken under sommaren – såväl internationellt som inhemskt.

“Vi ser en svagare omvärld, svag BNP i Sverige och en mängd svaga data från svensk arbetsmarknaden. I princip alla pilar pekar söderut plus att världens två största centralbanker går i riktning mot mer stimulanser. Att då hålla fast vid en höjning blir märkligt”, säger han.

Samtidigt som Riksbanken håller fast vid tidpunkten för nästa höjning ser de betydligt långsammare höjningar därefter, så att räntebanan i slutet, tredje kvartalet 2022, nu bara når upp till 0,37 procent, hela 53 punkter lägre än banan i juli. Detta ger banan en “märklig twist”, säger Michael Grahn, där den nya banan svänger upp i linje med julibanan i början av 2020 för att sedan flacka allt mer.

“Det var en ny variant på räntebana, den ser verkligen konstig ut. Det naturliga hade ju varit att skjuta ut hela banan men behålla samma profil. Nu får den i stället en märklig twist. Vi har funderat på om denna twist kanske kan vara en kompromisslösning mellan de som argumenterat för att det ser svagt ut och de som vill hålla fast vid en höjning”, säger han och tillägger att det kommer att bli intressant att se om detta klargörs i protokollet.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.