Chefsekonomen: Maximera krisstödet

Mer statsbidrag till kommunerna och offentliga investeringar, men även konsumtionsstimulanser till hushåll – kanske i form av skatte- eller momssänkningar – är några åtgärder Christina Nyman efterlyser i samband med presentationen av en färsk prognos från Handelsbankens ekonomer.

– Det absolut enklaste är att ge statsbidrag till kommunerna. Sedan tror jag det skulle vara en positiv injektion att satsa på investeringar, även om det får mer långsiktiga effekter. Det skulle vara en signal om att vi är på väg ur det här, säger hon.

Lika mycket till

Hittills har regeringen för att möta den recession som coronakrisen orsakar satsat omkring 2 procent av BNP på krisåtgärder.

– Vi tänker oss ungefär lika mycket till, säger Nyman.

Om detta skulle ske samtidigt som ekonomin bromsar in kraftigt – ned med 6,9 procent i år enligt Handelsbankens prognos – skulle det innebära ett budgetunderskott på ungefär 7 procent av BNP. Statsskulden skulle då öka kraftigt, från dagens 35 procent till 45 procent av BNP.

– I ett riktigt dåligt scenario kan vi se att man behöver dra upp skuldsättningen ytterligare, till 50 procent av BNP, säger Nyman.

Det är samtidigt viktigt att alla stödåtgärder som nu vidtas är rimliga och har avsedd effekt, enligt Nyman. Hon ser även en övre smärtgräns när det gäller hur mycket privat risk som skattebetalarna ska ta på sig.

– I ett sådant här läge är det staten och centralbankerna som blir sista utposten i en försäkring, som får stå för riskerna. Det är ju rimligt när det kommer en sådan här typ av extern chock, säger hon.

– Men det är klart att det finns en gräns. Det svåra är att avgöra vilka företag som man ska rädda och inte. Vilka företag är livskraftiga och vilka är inte det?

Staten som räddningsplanka

När stödpaketen blir för generösa finns även långsiktiga problem. Det kan enligt Nyman få företag att tro att de alltid kan använda staten som en räddningsplanka och därför slarvar med riskbedömningar.

Fast nu i början av krisen, med aktuella krisåtgärder, är vi inte i närheten av denna smärtgräns, enligt Nyman.

– Risken för att det här blir mycket värre om man inte gör något är mycket större än risken av att man gör för mycket. Så, hellre lite för mycket än för lite just nu, säger hon

Riksbanken har gått hårt ut med stödköp och likviditetsstöd för 250 miljarder på sex veckor, med siktet på en balansräkning på 2 500 miljarder om alla delar av stödåtgärderna måste genomföras.

TT: Borde man ha sänkt räntan också?

– Ja. Det kanske inte hjälper så mycket nu, för vi ska ändå inte vara så mycket ute och konsumera och investera. Men det är också så att en räntesänkning ger stöd till hushåll och företag. Man får mindre ränteutgifter.

Stort stöd från räntesänkning

Enligt Nyman – som trots att hon vill det inte tror att Riksbanken kommer att sänka räntan – skulle en räntesänkning till minus 0,50 procent från dagens nollränta motsvara ett stöd på i runda slängar 10 miljarder kronor per halvår till hushåll och företag.

– Att få sänkta räntekostnader nu innebär lite större buffert för dem som får problem nu. Men du kan också spara de här pengarna och då har du ju ackumulerat upp mer pengar som du kan ha när ekonomin kickstartar.

– Jag tror att kickstarten blir större om man sänker nu än om man väntar, säger hon.