Den osäkra köplustan

Ekonomerna famlar mer eller mindre i blindo när framtidens USA-ekonomi ska bedömas. Redan det ekonomiska läget innan katastrofen var svårbedömt, men nu har ytterligare en osäkerhetsfaktor stökat till de ekonomiska kalkylerna.

En detalj går dock att säga säkert: ur ett konjunkturellt perspektiv var terrorattacken synnerligen vältajmad.

Redan före terrorattacken mot USA fanns bedömare som ansåg att amerikansk ekonomi befann sig i recession, som tekniskt definieras som två kvartal i rad med negativ tillväxt. Eftersom ekonomin i princip tvärstoppade under närmare en veckas tid finns det goda skäl att tro att de får rätt.

Utvecklingen därefter, under hösten och vintern, styrs av hur företag och hushåll reagerar dels på terrorattacken och den amerikanska motreaktionen men också på de penning- och finanspolitiska stimulanser som har eller ska lanseras.

Hushållen nyckeln

En sak är dock alla bedömare överens om och det är att hushållen fortfarande är den nyckelgrupp som ska bearbetas för att regelrätt recession i amerikansk ekonomi ska undvikas.

Enligt olika mätningar av hushållens förväntningar började förtroendet för ekonomin att vackla redan före attackerna den 11 september. Samtidigt steg arbetslösheten markant. Konsumtionen fortsatte dock att öka även i juli, även om ökningen var förhållandevis liten sett till att hushållen under den här perioden fick skatteåterbäringar på 800 dollar per hushåll. Enligt Nordeas skattningar steg därmed sparkvoten från 1 procent i juni till 2,5 procent i juli. Det finns med andra ord pengar att spendera om bara viljan finns.

Splittrad bild

För företagssektorn är bilden splittrad. Industrin som under en längre tid upplevt brant fallande orderingång och vinster, visade vissa tecken på att återhämta sig. I den senaste inköpschefsmätningen för augusti steg order-ingång och produktion för första gången på 13 månader. I tjänstesektorn var däremot aktiviteten i avtagande.

Den senaste recessionen inträffade i samband med Kuwaitkriget, 1990-1991 . Då föll amerikansk BNP tre kvartal i rad och såväl hushållens som företagens förväntningar var ordentligt nedpressade. Men när kriget väl bröt ut så kom det en rejäl uppåtrekyl på börsen och förväntningsbilden hos framför allt hushållen förbättrades markant. En liknande utveckling är möjlig även denna gång. Men det finns också stora skillnader mot situationen under Kuwaitkriget. Den här gången är penningpolitiken i USA extremt lätt samtidigt som oljepriset har sjunkit (se nästa sida), vilket sammantaget begränsar inflationsrisken och ger hushållen större konsumtionsutrymme.

Utan terrorattacken hade det också varit svårt såväl i USA som i Europa att stimulera ekonomierna med finanspolitiska medel, i och med att regeringarna förbundit sig att hålla budgeterna i strama tyglar. Nu tycks dock finnas en begynnande förståelse för att temporärt frångå budgetdisciplinen, vilket borgar för stigande offentlig konsumtion.